Riksdagens protokoll 1975/76:84 Onsdagen den 17 mars (Riksdagens protokoll 1975/76:84) (2025)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Nr 84


Onsdagen den 17 mars

Kl. 10.00 Statenskulturråd

§ 1 Justerades protokolletför den 9 innevarande månad.

§ 2 Föredrogs ochhänvisades

Redogörelser

1975/76:17och 18 lill finansulskoiiet

Förslag

1975/76:19lill finansutskottet

§3 Föredrogs och hänvisades

Motioner

1975/76:2233-2239 tillulbildningsutskoltet

1975/76:2240-2250 lillsocialförsäkringsutskotlet

1975/76:2251 tillsocialutskottet

1975/76:2252 tillkonstitutionsutskottet

§4 Föredrogs men bordlades äter lagutskottets betänkande 1975/76:14näringsulskottels betänkande 1975/76:37 civilutskotlets beiänkanden 1975/76:16och 18

§ 5 Föredrogs ochbifölls inlerpellationsframställningen 1975/76:152.


§ 6 Anslag till vissakulturändamål

Föredrogs kulturuiskotieis belänkande 1975/76:29med anledning av proposilionen 1975/76:100 såviit gäller anslag lill konst,litteratur, musik, teaier m. m, samt arkiv, museer, kulturminnesvård m. m.jämte mo­lioner.

Punkten1 Statens kulturråd

Regeringenhade i proposilionen 1975/76:100, bilaga 10 (ulbildnings­departemeniet) underpunkien B 2 (s. 21-24) föreslagit riksdagen au lill Statens kulturråd förbudgelårel 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 6 204 000 kr.


21



Nr84

Onsdagenden 17 mars 1976

Statenskulturråd


I detta sammanhang hadebehandlats motionerna

1975/76:1357 av hen Nisser(m),

1975/76:1358 av herrNisser (m) och

1975/76:2015av herr Bohman m. fi. (m), vari såvitt nu var i fråga hemställts att riksdagenullalade att statens kulturråds slyrelse och nämn­der borde ges en allsidigpolitisk sammansäiining (yrkande 4).

Utskotlelhemställde

1.att riksdagen till Statenskulturråd för budgelårel 1976/77 anvisade ell förslagsanslag av 6 204 000 kr.,

2.att riksdagen skulle avslåmolionen 1975/76:1357,

3.att riksdagen skulle avslåmotionen 1975/76:1358,

4.att riksdagen skulle avslåmotionen 1975/76:2015, yrkande 4.

Reservationhade avgivits

I. av herr Nilsson i Agnas(m) och fru Diesen (m) som ansett att utskottet under 4 bort hemställa attriksdagen skulle bifalla motionen 1975/76:2015, yrkande 4.



22


Fru DIESEN (m):

Herr talman! Ikulturutskottetsbetänkande nr 29 behandlas under en mängd olika punkler anslagtill konst, litteratur, teaier, museer m. m. Behandlingen sker i anslutningtill årets budgetproposition. I denna är del särskilt anmärkningsvärt all endel förväntade förslag lyser med sin frånvaro. Det gäller särskill ell nyltstatsbidragssystem för länsmuseerna, någol som har orsakal flera molioner.Utskollels bestämda uttalande om att man förväntar sig elt förslag till nästaårs riksmöte väcker åt­minstone vissa förhoppningar om en tillfredsställandelösning.

Mankan emellertid hysa vissa tvivel om effekten av ett uttalande av utskottet,vilket framgår av den punkt som jag här skall ta upp och som rör statenskulturråd.

Iårets partimolion från moderata samlingspartiet upprepar vi vårt ti­digareframförda krav på alt kulturrådets slyrelse och nämnder bör ges en allsidigpolitisk sammansättning.

Kulturrådethar en central roll inom del svenska kulturlivet. Det skall bl. a. utarbetaplaner för att förverkliga de kullurpolitiska målen, belysa effekterna avsamhällels insatser och genomföra diverse utredningar. Där­vid gäller det intebara de uppdrag som ges av riksdagen, utan kulturrådet kan också på egeliniliativ sätta i gång utredningar. Del kommer för­modligen alt dröja längeinnan några resultat av alla dessa utredningar kan skönjas.

Meden sådan koncenlralion av makl hos kulturrådet är del uppenbartolillfredsslällande att riksdagspartierna inte har full insyn i kulturrådetsverksamhel. Från moderat håll kan vi inle accepiera att regeringen inteuppfyller de krav som riksdagen har framfört. 1974 yrkade vi i en par­timotionall slyrelsen för kullurrådel med hänsyn lill au den får en myck-



el stark maktställningborde ges en helt parlamentarisk sammansättning.

Utskottetfann inte skäl att tillstyrka detla yrkande om ell riksdags-uttalande av deninnebörd jag har antytt. Det heler dock i belänkandei: "Utskottet villemellertid framhålla att vad som sägs i propositionen inle talar emol altstyrelsen kommer all ges elt parlamentariskt inslag med förelrädare för olikapolitiska parlier. Utskottet finner del önskvärt alt så blir fallet."Samma år yrkades också i en partimolion från centern på en pariamenlariskförankring av styrelsen med representanter nomi­nerade av riksdagspartierna.

Detlayrkande ansåg utskottet bli i huvudsak tillgodosett genom del lidigare cileradeuttalandet. Del hette slutligen i betänkandet: Vad ul­skoltet anfördebeiräffande frågan om parlamentariskt inslag i slyrelsen bör riksdagen som sinmening ge Kungl. Maj:i till känna. - Så skedde också.

Utskottetpåminner nu om sina lidigare uttalanden i frågan och säger, att dessautlalanden alltjämt har sin fulla giltighet. Utskottet lycker därför inte alldel finns anledning att göra några nya uttalanden av samma innebörd.

Menhär har del väl ändå skett en anmärkningsvärd glidning i ut­skottetsuppfallning. Kulturrådets slyrelse och nämnder har ju inle fåll densammansättning som utskottet hoppades för två år sedan. Det borde därför finnasall anledning för utskottet alt upprepa sina tidigare krav.

Frånmoderata samlingspartiets sida anser vi det nödvändigl all riks­dagen på nyttgör elt kraftfullt uttalande om en allsidig polilisk sam­mansättning avkulturrådets slyrelse och nämnder.

Herr lalman! Jag ber attfå yrka bifall till reservationen 1.


Nr84

Onsdagenden 17 mars 1976

Statenskulturråd



Hen MATTSSON iLane-Herrestad (c):

Herrlalman! Reservanierna har sagt alt det inte blivit en allsidig re­presentationi statens kulturråd. Såsom fru Diesen nämnde har vi i skri­velse tillregeringen givit till känna att vi anser del vara önskvärt med en allsidigsammansättning av statens kulturråd, med företrädare för olika poliliskapartier. Del är ju regeringen som utnämner ledamöterna i statens kulturråd, ochjag har i min hand en lång lista över vilka som är med såväl i styrelsen förstatens kulturråd som i nämnderna. Huruvida del finns något parti som inte ärrepresenterat på denna lista kan Jag inte yttra mig om. Av listan framgår dockalt inte alla politiska partier är representerade av riksdagsledamöter. Men detär inte sagl att det absolut skall vara poliliker i dessa sammanhang.

Moderalasamlingspartiel yrkar att riksdagen skall uttala alt statens kulturrådsslyrelse och nämnder bör ges en allsidig politisk samman­sättning. Om fruDiesen menar all det innebär alt man skall sälla in riksdagsledamöter i detlasammanhang, bör fru Diesen upplysa oss om det.

Vihar inte velat säga mer än att vi står för del uttalande som vi gjordetidigare. All nu upprepa detla har vi inle ansett oss behöva. Vi


23



Nr 84

Onsdagenden 17 mars 1976

Statenskulturråd


förutsätter givetvis allman läser det uttalande som riksdagen redan gjort och verkställer vad riksdagendär har begäri. Detta uttalande står vi som sagt för, och det har fortfarandesin fulla giltighet. Därför vill jag, herr talman, yrka bifall lill utskolletshemställan.

Fru DIESEN (m):

Herr lalman! Utskottetsvärderade ordförande har ju verkligen lagil på sig en hcpplös uppgift när hanhär försöker försvara en sjuk sak. Del går nämligen inle alt försvararegeringens handlande - regeringen har inle uppfyllt de önskemål som utskottetoch riksdagen lidigare uttalat. Det går inle heller att försvara ulskollei, sominle slår kvar vid sin lidigare Slåndpunkl.

HerrMattsson säger alt han har en lång lista på ledamöter i styrelse och nämnder,men den listan är väl inte längre än den förteckning som vi alla har lillgånglill. Och av den framgår del myckel tydligt att de olika riksdagspartierna inlehar en fullvärdig representation, framför allt i slyrelsen rnen också inämnderna, vilket skulle vara önskvärt.

HerrMATTSSON i Lane-Herrestad (c):

Herrlalman! Min uppgift är nog inle så hopplös. Kulluruiskoitei har inte sagl altman inle skulle kunna sälla in representanter för de olika partierna islyrelsen.

Omdet skulle vara på del sättet, fru Diesen, alt regeringen inte har följt uppvad riksdagen här sagl - och det anses att regeringen inte har gjort det - fårväl regeringen förklara sig, men dessulom får konsti­tulionsulskollel granskadetla för alt se, om regeringen inle har respek­terat vad riksdagen uttalat.

Minuppgift är därför som sagt inle hopplös. Jag har inle heller stått här ochförsvarat regeringen, utan jag har talat för utskottet, som har haft enuppfattning tidigare och som har samma uppfattning i år i den här frågan.



24


Fru DIESEN (m):

Herr talman! Jag vill baracitera vad utskottet har anfört i sill be­länkande. Där sägs: "Dåriksdagen år 1974 behandlade frågan om in­rättande av statens kulturråduttalade kulturulskollet alt del var önskvärt att styrelsen för kullurrådelgavs elt parlamentariskt inslag med före­trädare för olika poliliska parlier.Delta uttalande gav riksdagen som sin mening till känna för Kungl. Maj:l.Utskotlel uttalade i detla sam­manhang också att del vid utseende av ledamöteri kulturrådets tre nämn­der självfallet borde vara en sirävan att ge varienämnd allsidighel i fråga om åsiklsinriklning i förening med sakkunskap ocherfarenhel av arbetsområdet."

Medhänsyn till delta lidigare uttalande och den glidning i uppfattning somutskottet nu antyder lycker jag det är anmärkningsvärt att man



inle i stället anslutersig till moderata samlingspartiets krav på ell förnyat uttalande.

HerrMATTSSON i Lane-Herrestad (c):

Herrtalman! Det är ändå så alt när riksdagen har gjort ett uttalande - della går julill regeringen i skrivelse - vore dei väl konsiigi om vi år efter år skullebehöva upprepa det. Vi fär väl i slället räkna med att riksdagens beslulrespekieras. Om del inte respekteras, blir del såviit jag förstårkonstitutionsutskottets sak all anmärka på della.


Nr84

Onsdagen den 17 mars 1976

Bidrag till folkbi­bliotek


Fru DIESEN (m):

Herr lalman! Ulskollelsordförande undrar om det verkligen skall vara nödvändigt att år efter årupprepa för regeringen de uttalanden som vi gör. Ja, jag anser all med denregering vi har är del nödvändigl!

Överläggningenvar härmed slutad.

Mom.1-3

Kammarenbiföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom.4

Propositionergavs på bifall lill dels utskollels hemställan, dels re­servationen nr I avherr Nilsson i Agnas och fru Diesen, och förklarades den förra proposilionenvara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Diesen begärt votering upplästesoch godkändes följande voieringspro­position:

Densom vill att kammaren bifaller kulturutskottets hemställan i be­länkandet nr 29punkten I mom. 4 rösiar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammarenbifallil reservalionen nr I av herr Nilsson i .Agnas och fru Diesen.

Vid omröslning genom uppresning förklaradesfiertalet av kammarens ledamöler ha röstat för ja-proposilionen. Då fru Diesenbegärde röst­räkning verkställdes votering med omröslningsapparal. Denna omrösl­ninggav följande resullat:

Ja - 273 Nej - 49


Punkten 2

Bidrag tillfolkbibliotek

Regeringenhade under punkten B 3 (s. 24-29) föreslagit riksdagen au till Bidrag lillfolkbibliotek för budgelårel 1976/77 anvisa ell reserva-lionsanslag av 14631000 kr.


25



Nr 84 I della sammanhang hade behandlals moiionerna

Onsdieen den 1975/76:771av herr Korpås (c) och fru Wigenfeldi (c),

17 mars 1976 1975/76:1336av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemställts att riks-

--------------- dagenbeslutade

Bidrag till jölkbi- 1.att hos regeringen begära förslag till en lag om normer för folk-

blioiek bibliotekens verksamhet,

2.att normerna förfolkbibliotekens verksamhet skulle fastställas av härför lämplig centralmyndighet, förslagsvis kulturrådet,

3.all statsbidrag skulle kunnautgå lill kommunerna för uppfyllande av dessa normer,

1975/76:1348av herr Mattsson i Lane-Herrestad m. fl. (c), vari hem­ställts all riksdagenlill Bidrag lill folkbibliotek anvisade ett i förhällande lill regeringensförslag med 2 milj. kr. förhöjt reservationsanslag av 16 631 000 kr., och

1975/76:2147av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari såvitt nu var i fråga hemställts attriksdagen beslulade ullala all service, beståndet av böcker och andra media påinvandrarspråk vid biblioteken borde utökas kraftigt (yrkande 2).

Utskotlelhemställde

1.att riksdagen med bifall tillpropositionen 1975/76:100 och med avslag på molionen 1975/76:1348 till Bidraglill folkbibliotek för bud­getåret 1976/77 anvisade ett reservationsanslag av14 631000 kr.,

2.all riksdagen skulle avslåmolionen 1975/76:771,

3.all riksdagen skulle avslåmolionen 1975/76:2147, yrkande 2,

4.att riksdagen skulle avslåmotionen 1975/76:1336.

Reservalionerhade avgivits

2. avherrar Maltsson i Lane-Herrestad, Eriksson i Ulfsbyn och Norrby
saml fröken Eliasson och fru Gölhberg (samtliga c) som ansett all ul­
skoltet under 1 bort hemsiälla

allriksdagen med anledning av proposilionen 1975/76:100 och med bifall lillmolionen 1975/76:1348 till Bidrag till folkbibliotek för bud­gelårel 1976/77anvisade ett reservationsanslag av 16 631000 kr.,

3. av fru Nordlander (vpk)som ansett all utskottet under 3 bort hem­
ställa

att riksdagen skullebifalla motionen 1975/76:2147, yrkande 2,

4. av herrar Maltsson iLane-Herrestad, Eriksson i Ulfsbyn och Norrby
saml fröken Eliasson och fru Gölhberg (samlliga c) som - vid bifall till
reservationen nr 2 - ansett all ulskollels vinande i viss del skulle ha
av reservanierna angiven lydelse.

26



5. av fru Nordlander (vpk)som anselt alt utskottet under 4 bort hem- Nr 84

'" Onsdagen den

att riksdagen skullebifalla molionen 1975/76:1336. 17 mars 1976

HerrSUNDMAN (c): Bidrag tilljölkbi-

Herrlalman! Centerpartiet har alltid fäst stor vikt vid folkbibliotekensbliotek ulveckling. 1 många motioner under årens lopp har vi pekat på att bi­bliotekenintar en central ställning i kullurlivet och alt detla gäller särskill påmindre orter och i den rena glesbygden.

Jagär nalurligtvis medveien om att alla riksdagens partier känner varmt förfolkbiblioteken. Del som skiljer oss ål är all cenlern vill prioritera demlitet högre. Del är därför centerns represenlanler i kulturutskottet har enannan mening vad beträffar del statliga stödet än uiskotlsma-jorileien. Vj ärinle nöjda med budgeiproposilionens förslag utan vill bättra på det med 2 milj.kr.

Folkbiblioteksverksamheienär lill helt övervägande del en primär­kommunal angelägenhet. Under senare århar det riklats en hel del krilik moi kommunernas ambilioner att sköta dennaangelägenhet.

Isin partimolion nu i vår skriver vpk att det kärva ekonomiska lägel förkommunerna pä många håll lett till en kulturell nedrustning. Liknandepåståenden har förekommit i pressen. Jag tror det är att ta till lilel iöverkant. Centern är försiktigare i sin motion vad ordvalet beträffar. Vi talarom viss slagnation, all servicenivån försämrals i läiorierna och allulvecklingen i glesbygderna fortfarande släpar efter.

JagIror vi måsie bedöma kommunernas insaiser räiivisl. Del är rikiigi alt man påsina håll tvingats till vissa inskränkningar i t. ex. öppethål­landet påbiblioteken. Del är naturligtvis inte bra. Men det måste bedömas mot bakgrundenav kommunernas allmänna ekonomiska läge. Kommu­nerna har i gemen prioriteratkulturanslagen högt - det visar sig när man granskar dem närmare. Och faktum äratt under hela 1970-lalel har kulturulgiflerna fått en ökande andel av detotala kommunala ut­gifterna.

Vadjag har sagt här om kulturutgifterna gäller också den del som ärbiblioleksutgifler.

Dettavisar, menar jag, att kommunerna känner sill ansvar för såväl folkbibliotekensom kullurlivet mera allmänt. Inget har inträffat som lyder på alt vi nu skulleha behov av en biblioiekslagstifining eller några centralt fastställda normersom reglerar kommunernas bibliotekspolitik. Det föreslås i den nyssnämndapartimotionen från vpk. Riksdagen kan avvisa del förslaget i år lika väl somlidigare år.

Nuförhåller del sig givetvis så, all även om de sammanlagda kom­
munala medelsanvisningarna för kulturella ändamål är tillfredsställande
finns del enstaka kommuner som ime kunnal hänga med i den allmänna
uppryckningen, som inle förmån hålla samma laki som de andra. Och
stundom rör det sig om kommuner som sedan gammalt har ett dåligt
utgångsläge. 27



Nr 84

Onsdagenden 17 mars 1976

Bidraglill jölkbi-bliotek

28


Efterden senaste kommunsammanslagningen är del fortfarande så, att debefolkningsmässigt små kommunerna också regelmässigl är mycket stora lillytvidden. De har därmed glesbygdsproblem all kämpa med som gör all kommunalservice dyrare per invånare räknal - och del gäller inte minsl kultursektorn.

Detär jusl försl och främsi för dessa kommuner som de statliga an­slagen förbiblioteksverksamhet kan få stor belydelse.

Statenskulturråd har för budgetåret 1976/77 föreslagit en höjning av anslaget Bidragtill folkbibliotek med drygt 7 milj. kr. Departements­chefen - och utskottetsmajoriiel - slannar vid en avsevärt lägre nivå och föreslår en höjning medblott 1 875 000 kr. Del släller sig myckel svårt för oss inoin centern alt varanöjda med del.

Underanslaget finns en delpost. Lokal biblioteksverksamhet. Härifrån kan kulturrådetanvisa bidrag till enskilda kommuner för inköp av bok­buss och för allmänupprustning. Denna post ulgör f n. drygt 6,3 milj. kr. Kulturrådet vill höjaden med 3,4 miljoner, men i propositionen har man stannat vid 700 000 kr.

Detrör sig egenlligen inte om ett slorl anslag. Men för de kommuner som kan kommai fråga rör det sig om ett viktigt bidrag, som kan ge stora effekter när delgäller att reducera de lokala och stundom regionala olikheterna ibiblioteksverksamheten. Budgetpropositionens föreslagna höjning, 700 000 kr.,kan knappasl räcka för all bibehålla nuvarande bi­dragsnivå. Vi reservanterföreslår därför att posten räknas upp med I milj. kr.

Cenlernhar flera gånger lidigare betonat vikten av att invandrargrup­perna har enbättre tillgång lill böcker på sina egna modersmål. Jag be­höver inle gå in päalla de skäl som lalar för den saken.

Detfinns ell antal mindre kommuner som har en eller ibland två främmandespråkgrupper av så pass omfattande storleksordning att de har rätt alt krävaell vissi grundbesiånd av liileratur på sill eller sina modersmål - handböcker,tidskrifter, barnböcker och elt mindre urval skönlitteratur för vuxna. Del ärsjälvklart att en sådan sak innebär eko­nomiska på-frestningår av så au sägaonormal art för dessa kommuner - vad angår såväl inköp som personalkostnader.Invandrarkommunerna skall självfallet kompenseras genom statsbidrag.Silualionen är natur­ligtvis inte bälire för de större kommuner som har tre,fyra eller flera språk bland sina invandrare.

Länsbibliotekenoch lånecentralerna har sina givna arbelsuppgifler när del gäller au hållalilleralurförsöriningen för invandrarna på en rimlig nivå.

År1972 utarbetades inom skolöverstyrelsens bibliotekssekiion en fem-årig plan förall bygga upp beslåndel av invandrarliiteraiur i landet såväl centralt - pålänsbibliolek och lånecentraler - som lokalt i de en­skilda kommunerna.Kostnaden beräknades 1972 lill 12 inilj. kr. enbart för del cenlrala beslåndel.

Bidraget lill inköp avinvandrariiiieralur uppgår innevarande budgetår



till 1,7 milj. kr. För attinhämta eftersläpningen föreslår kullurrådel att anslaget för nästa budgetårräknas upp med drygt 4 milj. kr. 1 propo­sitionen föresläs emellertid enhöjning med blott 800 000 kr. - en fem­tedel. Delta belopp framslår som alllförblygsamt. 'Vårt ansvar för in­vandrargrupper och språkliga minoriteter ärslörre än så - om vi skall leva upp lill vån anseende som kulturnation.Cenierre.servanierna föreslär därför all della delanslag skall räknas uppytterligare I milj. kr. Vi är medvetna om att även elt sä pass mycket slörreanslag är nästan'pinsamt i underkant.

Herrtalman! Med vad Jag har sagl vill jag yrka bifall till reservationen 2 vidkulturutskottets betänkande nr 29, och som en följd härav fär jag också yrkabifall till reservationen 4.


Nr84

Onsdagendén 17 mars 1976

Bidragtill folkbi­bliotek



Fru NORDLANDER (vpk):

Herrlalman! Folkbiblioteken är en av de viktigaste kulturspridarna för de mångamänniskorna i värt land. Särskill gäller del för dem som har begränsadeekonomiska resurser.

Ikulturrådels betänkande Ny kulturpolitik sägs bl. a. att folkbiblio­teken iflertalet kommuner bör uigöra den institutionella grunden för ett merdifferentierat kulturutbud och all biblioleken bör erbjuda ell allernaiiv tilldet kommersiella kulturlivet när det gäller att skapa aktivitet i närmiljö.

Detråder, som här har sagts, inga delade meningarom folkbibliotekens roll ochfunktion i samhället, men däremol skiljer del sig i bedömningarna av satsningenpå denna verksamhel. Tyvärr måste man konstatera alt trots den fina utvecklingi biblioteksbyggandel som skell på vissa plalser har helheisbilden inleförbäilrals. Snarare är det så att klyftorna mellan den bälire och den sämrebiblioteksservicen som erbjuds i olika kommuner har vidgats. Oftast drabbar delförsämrade utbudet dem som bor på mind­re orter och i glesbygder, där manenbart är hänvisad till biblioleken för den centrala kulturverksamheten.Bibliotekens ulveckling mot en mer mångsidig verksamhet än bokullåning är i sigpositiv.

Eftersombiblioteken är en kommunal angelägenhet blir standarden beroende dels på detekonomiska utrymmet i kommunen, dels på intressel frän ansvariga all prioriieradenna verksamhel. Del är ingen överdrift om man säger alt del kärva ekonomiskaläge som kommunerna befunnil sig i under eii anlal år på många håll lell tillomfallande social och kulturell nedrustning när del gäller folkbiblioteken.

Somde statliga bidragen i dag är utformade krävs det av kommunerna en så siorekonomisk motprestation all de anser all detla inle ryms inom deras ekonomiskaramar. Resultatet blir all de statliga bidragen inle alltid kan utnyttjas.Exempelvis gäller det bokbussarna, där statliga bidrag utgår till inköp avsjälva busssen, men för driften skall kommunen själv svara, och så blir delkanske ingen bokbuss. Bokbussarna är annars ell fini komplemem lillbiblioleken. Bokbussen har ju den fördelen all den kan komma direkt ul lillbosladsområden och arbelsplalser där bokkonsu-


29



Nr 84

Onsdagenden 17 mars 1976

Bidragtill folkbi­bliotek

30


menlerna finns.

Dethar i undersökningar visat sig alt närheten lill lånemöjligheten har storbelydelse för lånefrekvensen. Särskilt för kvinnor med barn men också förbarnen har avståndet lill biblioteket en avgörande belydelse. Därför fårindragningar av biblioteksfilialer och det minskade öppethål­landet, som mångakommuner laborerar med av besparingsskäl, negativa konsekvenser. Att detsamtidigt drabbar den kategori människor som av ekonomiska skäl är utestängdafrän vissa andra kvalitativa kulturutbud är allvarligt.

Jaglycker inte alt detla är den bil av självbestämmanderätten som kommuninvånarnahar anledning alt slå vakt om, detla sagt med hänsyn lill de slora skillnader istandard och kvalilel som finns mellan folk­biblioteken i olika kommuner. Detär inle bara i standard och kvalitet del skiljer utan också i kostnader förboklänen. Kommunen själv beslutar huruvida avgift skall utgå eller inte bådenär det gäller lån och reser-valionsavgifter.

Föralt komma lill rätta med standardskillnaderna mellan kommunerna påbiblioteksområdet är den väg som vänsterpartiet kommunisierna an­givit imolionen 1336 möjlig, dvs. en normerande lagstiftning för bib­lioteksverksamhetenmed regler för en vidgad slalsbidragsgivning. En sådan lagstiftning finns iandra nordiska länder. Den ger en viss garanli för standard, och den har ocksåhaft en utjämnande effekt mellan kom­munerna. Bl. a. krävs att det i alla kommunerskall finnas bibliotek med en barnavdelning med ulbildad barnbibliotekarie. Härhar vi mycket få utbildade barnbibliotekarier. Statsbidragen är också igrannländerna flera gånger slörre än i vårl land.

Ulskolleihar avstyrkt vår motion med hänvisning till föregående ärs slällningslagandeoch därför alt del i proposilionen 1975:20 har, som det sägs, anförtsövertygande skäl mot en biblioiekslagstifining. Men om vänsterpartietkommunisterna hade funnit skälen övertygande, så hade yrkandena i motionen 1336inle återkommit.

Viövertygas mer av de synpunkter som framförts i yttrandet från FöreningenBibliotek i samhällel (BIS) rörande lilleralurutredningens slutbetänkande. Idet yttrandet sägs att "enbart råd och anvisningar från en centralmyndighet inte är lillräckliga ålgärder för att få ett acceptabeltbiblioleksviisen i hela landet inom rimlig lid." BIS framhåller också atten lagstiftning myckel väl kan kombineras med au en central myndighetfastställer och kontinuerligt reviderar normerna för folkbiblioteken.

Enannan fråga, som vi har tagit upp i molionen 2147, rörbiblio-leksverksarTihelen för invandrarna. Pä grund av sina språksvårigheter ärinvandrarna ännu mera beroende av att del finns böcker att låna på derashemspråk. Delta gäller såväl vuxna som barn. Det finns ingen statligbidragskonslruktion till skolornas bestånd av böcker på invand­rarspråk, ochdel kanske man heller inle skall sträva efter. Del är bättre att satsa desamlade resurserna pä centrala bibliotek, dit alla kan nä. Vi har invandrarminoriietersom bor så, alt de inle har någon all lala



med. Ingen kan derasspråk. De kan inle köpa en lidning på sill hemspråk. De har ingakommunikationsmöjligheter. För dem är biblioteken den enda möjligheten. Därförkrävs en ökad satsning lill inköp av litteratur pä invandrar- ochminoritetsspråk.

Ettkrav på samma nivå som för svenska invånare är att del borde finnas minsl trevolymer för varie invandrare. I dag finns det en volym för de finska invandrarna;för andra minoriteter varierar det från ingeniing till 0,5. Det är heltolillfredsslällande. Här finns det mycket au ta igen. Under många årintresserade sig biblioteken inie särskilt för invandrarnas litteraturbehov.Den utländska litteratur som inköptes var inrikiad på svenska läsare. Hur mångaböcker som fanns på ett främmande språk bestämdes av hur myckel del språketanvändes av oss svenskar.

Invandrarpolitikenhar ända fram lill slutel av 1960-talet varil inriktad på att få invandrarnaatt anpassa sig till Sverige sä fort som möjligt. I linje härmed ansågs detnästan fel att köpa in böcker på invandrarspråk till biblioteken, eftersom delkunde hindra ansträngningarna att fä in­vandrarna att lära sig svenska. Här harnu en omvärdering skell, och det ändrade tänkandet på del området har oflaberott på den ökade opi­nionen från aktiva invandrargrupper samt på progressivabiblioteksar­betare, som genom sina kontakter har haft en annan inställning. Nugår den officiella politiken ut på att ge invandrarna möjlighet att bevara sinkulturella identitet. Lilleralurutredningen föreslog au 12 milj. kr. skullesalsas på fem år för all bygga upp cenlrala och regionala lille-ralurbeslånd påinvandrarspråken.

Utöverålgärder på det ekonomiska områdel måste åtgärder vidias för att förbättrabibliotekens hela verksamhet för invandrarna.

Meddetta, herr talman, yrkar jag bifall till reservalionerna 3 och 5, som ärbifogade förevarande belänkande. Vi kommer också alt slödja reservalionen 2 avulskollels centerpartister om höjda anslag till folk­biblioteken.


Nr 84

Onsdagenden 17 mars 1976

BidragUll jölkbi-bliotek


HerrSUNDMAN (c) kort genmäle:

Herrtalman! Fru Nordlander förde återigen den kulturella nedrust­ningen på lal. Föratt kunna tackla kommunernas problem med kul­lurpolitiska och andra anslagmåste vi utgå från verkligheten. Del är naluriiglvis olämpligt att läsa uppsiffror här i kammaren - del är alltid svårt att hålla siffror i huvudet - menJag skall ändå nämna elt par.

Desamlade kommunala kulturulgifterna år 1970 uppgick lill 455 milj. kr. År 1975.alltså förra året, hade de stigit lill 1 017 milj. kr. Det kan inle kallas förkullurell nedruslning - del iror jag vi lugnl kan fastslå.

Detbör också nämnas att de kommunala kuliurutgifierna vuxil be­tydligt snabbare ände slalliga utgifterna inom kultursektorn. Oin den iredje kullurproposiiionenför budgetåret 1976/77 går igenom kommer de statliga utgifterna inomkultursektorn att uppgå lill 655 milj. kr., sam­tidigt som de kommunala liggerpå det kanske dubbla beloppet - del skall vi komma ihåg.



Nr84

Onsdagenden 17 mars 1976

Bidragtill folkbi­bliotek


Detkan också nämnas alt jusl utgifterna för bibliotek inom kom­munerna från 1972lill 1975 ökade från 261 lill 415 milj. kr. Det tyder inte på någonnedruslning.

Dettaskall vi ha klart för oss. Då förslår vi också bättre den om­ständigheten altdel fortfarande finns olikheter mellan kommunerna här i landel. Vi kan alltsåtryggt överlämna omsorgen om biblioteksväsendel till primärkommunerna. Men vimåste komma ihåg att vissa primär­kommuner har svårt att hänga med i svängarna.Det är där det slalliga anslaget skall sättas in, och det är därför vi villhöja del.

FruNordlander sade också att klyftan mellan de små och de större kommunerna harökat när det gäller biblioieks.servicen och den kulturella servicen iallmänhet. Jag tror inle del påslåendet är riktigt korrekt. Si­tualionen ärinte analyserad. Jag kan i varie fall nämna att medieanslagel, som används förinköp av böcker, från 1975 lill 1976 ökade med nära 20 "ii i de allra minsta kommunerna, de som har upp lill 10000 invånare, medan del ökade betydligt mindre i de slörre kommunerna. Det ärskada all del ökade mindre i de slörre kommunerna, men detta visar i alla fallatt det finns en hög ambitionsnivå inom de mindre kommunerna. Men staten måstein och hjälpa till.


FruNORDLANDER (vpk) kort genmäle:

Herrtalman! Jag är helt pä det klara med kommunernas svårigheler. Men del är inlebara de ekonomiska svårigheierna som påverkar biblio­tekens siluation. Det ärockså de intressen som visas frän de ansvariga.

Del är möjligl all åtstramningarna påbiblioteksområdet ännu inte fåll så stora verkningar. Men det finns risk att depå längre sikt kan ä-siadkomma svära skador. Vj har sä sent som denna veckahört all för­handlingar pågår om ett permanent skaltestopp, eti skattelak, förkom­munerna. Del inger ökad oro för den sociala och kulturella verksamheten. Vianser att en lagstifining med fastställda normer - naturligtvis till­sammansmed ökade statsbidrag - vore ett skydd och en garanti för en vissbiblioteksstandard.


32


Hen GREEN (s):

Herr talman! Omjag inle missminner mig var det herr Sture Palm och någon annan socialdemokratsom för två år sedan i en motion som behandlades i kulluruiskoitei användeutlryckel "bättre kuliurmiljö". Molionärerna ville med ökadeoffenlliga insaiser dels bredda kulturkon­sumenternas skara, dels skapa vettigaalternativ såväl kvalitativt som kvantitaiivi lill det många gånger bedrövligakommersiella utbudet och framfor alli. till elitkulturen.

Enbättre kulturmiljö innebärenligt min personliga tolkning helt enkelt alt devärden som man kan finna i ett rikt kulturliv görs lättare tillgängliga för demånga människorna. Kulturell uOämning är lika viklig som social och ekonomiskutjämning och kan ske endast med stöd och insatser av samhällel och medprioritering av de kulturellt underförsörida grup-



perna.

Jagvill påstå att kulturmiljön på ett märkbart sätt också har förbättrats undersenare är, även om myckel återstår innan vi som sysslar med de här frågorna kankänna oss hell lill freds. Man kanske kan säga att islossningen har börial ochalt hoppet har länls all vi en vacker dag skall kunna konstatera öppet vatten.

Delfinns lyvärr fortfarande alllför många som ser satsningar inom kultursektornenbart som ett nödvändigl ont. Del gäller även politiker, även om skaranminskar undan för undan. Fler och fier inser all kul­turpolitiken är ettpolitiskt instrument, rält brukat lika effektivt som någol av de andra vianvänder oss av i vårl arbete för ell rättvisare samhälle.

Ochnaturligtvis har de principiella rikllinjer - förutom elt ökat statligt stöd -som slogs fasl i den första kulturpropositionen 1974 och följdes upp i senarebudgetpropositioner betytt mycket för den ökade förståelse man i dag finner förde här frågorna. Kommuner och landsting har sti­mulerats att öka även sinainsatser dels för all möjlighelen lill statsbidrag har ökat, dels också för attman för första gängen har kunnat konstatera försöket från statsmakterna all fåell samlat grepp över kulturpolitiken.

Naturiigtviskan vi alla lycka att de ekonomiska satsningarna inom vissa kulturområden, somvi av olika skäl känner exlra starkt för, borde varil slörre. Men vi måstesamtidigt inse att det ekonomiska utrymmet har sina begränsningar -begränsningar som oundvikligen tvingar fram prioriteringar.

Enannan sak som är värd att påpeka är alt kulturdebatten under senare år intebara vitaliserats utan också breddats, vilket inneburit att viljan lillkulturinsatser har fått en helt annan status än tidigare. Och det gäller allanivåer inom samhället. Vi har med andra ord fått en något bättre kulturmiljö,vilket inle minst har förbättrat bibliotekens situation, som behandlas underpunkien 2 och som jag någol skall beröra.

Vadjag vill slå fasl är att del föreligger ingen skillnad i uppfaltning mellanmajoriteten och reservanierna beträffande för det första biblio­tekensbetydelse som centra för kulturaktiviteter av skilda slag, för del andrainvandrarnas och andra språkliga minoriteters möjligheter alt där finna liileralurpå sill eget modersmål. Delta fastsläs i budgetproposi­tionen, och i konsekvensdärmed föreslås också en uppräkning med 800 000 kr. till inköp av invandrar-och minoritetslitteratur. Den upp­räkningen kompenserar kostnadsökningarna mengör del också möjligt att lill viss del utöka verksamheten inom det härområdet. Ulskotts­majoriteten finner därför ingen anledning alt göra deluttalande som föreslås i reservationen 3 av fru Nordlander.

Fråganom en bibliotekslag, som förts fram av vpk, behandlades så sent som föregåendeår. Utskottet ansåg då en sådan lag vara helt obe­fogad. Samma uppfattning harutskottet i dag, inte minst med tanke på att utvecklingen inombiblioteksområdet visar en klar tendens lill förbäliringar såväl kvalitativtsom kvantitativt, och avstyrker alltså även


Nr 84

Onsdagen den 17 mars 1976

Bidrag till folkbi­bliotek

33


3 Riksdagens protokoll 1975/76:83-84



Nr84

Onsdagenden 17 mars 1976

Bidragtill jolkbi-bliotek


i år molionskravet.

1en centerpartimolion föreslås att bidraget lill folkbiblioteken skall räknasupp med 2 milj. kr. utöver vad som föreslås i proposilionen. Syftet skulle bl.a. vara alt ge biblioleken ökade möjligheler lill inköp av in­vandrarliiteraiur.Men med hänvisning till vad jag lidigare anfört, för­utom del faktum all denreella höjningen i årets budgetproposition ändock uppgår till i del närmaste1,9 miljoner, så anser sig inte majoriteten i utskotlel kunna lillstyrka kraveti centermotionen.

Herrtalman! Med del anförda yrkar jag bifall lill utskottets hemsiällan underpunkien 2.


FruNORDLANDER (vpk):

Herrlalman! Det är alldeles rikiigi som del här har sagls all kulluren skall varatillgänglig för de mänga människorna. Men för alla kommu­nalpolitiker är delinle nalurligt att kulturverksamheten är en av de vik­tigaste uppgifterna. Deär inte beredda att prioritera den verksamheien. Biblioleken, som borde varadel mest cenlrala i ett bostadsområde, får ofta sina lokaler i utkanten eneller flera trappor upp i en fastighet, vilket försvårar besöken för många. Istället får butikerna de bästa lokalerna.

Del är därför vi anser alt en lagstiftning skullekunna fylla en funktion för att åstadkomma en utjämning mellan kommunerna ochskapa bättre förhållanden där man har en annan syn på den här verksamheien ochdär man i första hand satsar pä någonling annal.


34


Hen SUNDMAN (c):

Herrtalman! Jag tror att fru Nordlander har fel på den här punkten.Kommunalpolitikerna prioriterar biblioleken när del gäller anslag inom derassektor. Del kan man ganska lätt belägga med siffror. En annan sak är att vissagrupper anser all biblioleken prioriteras för dåligt. En del politiker anseralt barndaghemmen i stället bör prioriteras mera.

Kommunernahar det bekymmersamt, men om man granskar silua­lionen lyder allting pä allkommunerna under senare år har fortsatt att prioriiera biblioleken och delallmänna kullurlivet.

FruNordlander återkommer nu och säger au del behövs en lagstiftning. Del är enfråga som har förföljt mig i många är. Vi grunnade över den frågan ililteralurulredningen. Vi gjorde en omfattande analys och be­skrivning avsituationen och gjorde jämförelser med andra länder, där man har enbiblioiekslagstifining. De förslå lagsliflningarna på detla om­råde kom till,om jag minns rätt, i Danmark, England och Tyskland. Det man där har uppnått meden lagstiftning har vi uppnått ulan lag­stiftning. Varför skall vi dä komma meden lagstiftning efteråt? 1910 eller 1915 hade vi behövt enbiblioiekslagstifining. I dag flnns del ing­enting som lyder på ati vi behöveren sådan, och då behöver vi inle heller ta upp liden med att diskulera densaken.

FruNordlander nämnde i sin första inlägg att kommunerna har möj­ligheler allavgiftsbelägga lånen i biblioleken. Del påslåendei är alldeles



rikiigi, men det har ickehänt all några kommuner har gjort del. Om det skulle inträffa och om del skullebli allmänt, dä skall Jag tillsammans med fru Nordlander begära att vi fär enbibliotekslag som förhindrar dylikt. Men jag tror all kommunernas ansvar förden delen av kulturiivet är så slorl alt de aldrig kommer alt framlägga några propåerom av­giftsbeläggning på utlåningen.


Nr84

Onsdagen den 17 mars 1976

Bidrag till folkbi­bliotek


Överläggningenvar härmed slutad.

Mom.1

Proposilionergavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels re­servalionen nr 2 avherr Mallsson i Lane-Herrestad m. fl., och förklarades den förra proposilionenvara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Sundman begärt volering upplästesoch godkändes följande voterings­proposition:

Densom vill att kammaren bifaller kulturutskottets hemställan i be­tänkandet nr 29punkten 2 mom. 1 rösiar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammarenbifallil reservationen nr 2 av herr Mattsson i Lane-Herrestad m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklaradesflertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herrSundman begärde röst­räkning verkställdes volering med omröslningsapparal.Denna omröst­ning gav följande resultat:

Ja - 222

Nej - 102

Avslår - 1

Mom.2

Utskottetshemställan bifölls.

Mom.3

Proposilionergavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels re­servationen nr 3 av fruNordlander, och förklarades den förra propo­sitionen vara med övervägande Jabesvarad. Sedan fru Nordlander begärt volering upplästes och godkändes följandevoieringsproposition:

Den som vill attkammaren bifaller kulturuiskotieis hemställan i be­tänkandet nr 29 punkien 2mom. 3 rösiar ja, den det ej vill rösiar nej. Vinner nej har kammaren bifallitreservalionen nr 3 av fru Nordlander.


Vidomröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter harösial för ja-proposilionen. Då fru Nordlander begärde röst-


35



Nr 84

Onsdagen den 17 mars 1976

Tidskriftsstöd


räkning verkställdesvolering med omröslningsapparal. Denna omrösl­ning gav följande resultat:

Ja - 306

Nej - 16

Avslår - 2


Mom.4

Propositionergavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels re­servationen nr 5 av fruNordlander, och förklarades den förra propo­silionen vant med övervägande jabesvarad. Sedan fru Nordlander begärt votering upplästes och godkändes följandevoteringsproposition:

Densom vill alt kammaren bifaller kulturutskottets hemställan i be­tänkandet nr 29punkien 2 mom. 4 röstar Ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammarenbifallit reservalionen nr 5 av fru Nordlander.

Vid omröstning genom uppresning förklaradesflertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då fruNordlander begärde röst­räkning verkställdes volering med omröslningsapparal.Denna omrösl­ning gav följande resultat:

Ja- 309 Nej - 15

Punkien3 Tidskriftsstöd

Regeringen hade under punkien B 4 (s. 29-31)föreslagii riksdagen alt lill Tidskriftsslöd för budgelårel 1976/77 anvisa ettreservationsanslag av 1 969 000 kr.


36


I detta sammanhang hadebehandlats moiionerna

1975/76:414av herr Wikström (fp), vari hemställts alt riksdagen till Tidskriftsstöd förbudgelårel 1976/77 anvisade ett reservationsanslag av 5 640 000 kr-.,

1975/76:579av herr Mattsson i Lane-Herrestad m. fl. (c), vari hem­ställts att riksdagenlill Tidskriftsslöd anvisade elt i förhållande lill re­geringens förslag med1000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 2 969 000 kr-.,

1975/76:768av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemställts alt riks­dagen beslutade atttill Tidskriftsstöd förbudgelårel 1976/77 anvisa ytter­ligare 4 000 000 kr. såatt del sammanlagda lidskriflsslödel därmed upp­gick lill 5 640 000 kr. förnämnda budgetär, och

1975/76:1351av fru Mogård m. fl. (m), vari hemställts att riksdagen till Tidskriftsslöd förbudgetåret 1976/77 anvisade ett reservationsanslag av 2 500 000 kr.



Ulskoltet hemställde

attriksdagen med anledning av propositionen 1975/76:100 och mo­tionerna1975/76:414, 1975/76:579 och 1975/76:768 samt med bifall till molionen1975/76:1351 till Tidskriftsstöd för budgelårel 1976/77 anvi­sade ellreservationsanslag av 2 500 000 kr.


Nr 84

Onsdagen den 17 mars 1976

Tidskriftsstöd


Reservationerhade avgivils

6. avherrar Mattsson i Lane-Herrestad, Eriksson i Ulfsbyn och Norrby
samt fröken Eliasson och fru Gölhberg (samtliga c) som ansett all ut­
skottet bort hemställa

altriksdagen med anledning av propositionen 1975/76:100 och mo­tionerna1975/76:414, 1975/76:768 och 1975/76:1351 samt med bifall lill molionen1975/76:579 till Tidskriftsstöd för budgetåret 1976/77 an­visade ellreservationsanslag av 2 969 000 kr.,

7. av fru Nordlander (vpk) och herr Wikström (fp)som ansett alt ut­
skotlel bort hemställa

all riksdagen med anledning av propositionen1975/76:100 samt mo­tionerna 1975/76:579 och 1975/76:1351 ävensom med bifalllill motio­nerna 1975/76:414 och 1975/76:768 lill Tidskriftsslöd för budgetåret1976/77 anvisade ell reservationsanslag av 5 640000 kr.


Hen SUNDMAN (c):

Herrtalman! I centermotionen 579 framhålles helt kortfattat all"tidskrifternas belydelse som idé-, deball- och informationsorgan är oom­tvistad".Det är en truism som är så självklar och som upprepats så många gånger att jagmisstänker att åtskilliga i kanslihuset och här i riksdagen blivit en smulaavtrubbade. Man reagerar svagt eller inte alls, när frågan om det statligatidskriftsslödet förs på lal.

Tidskriftsstödetbygger ytterst på ett delbetänkande av 1968 års lil-leralurulredning. Det varresultatet av en lämligen grundlig analys av de kulturella och ideellatidskrifternas ekonomiska situation.

Tidskrifternasbristande bärighet - och den blir sämre för varie är -hänger naturligtvissamman med all utgivande av tidskrifter är en mycket personalintensivverksamhet som svårligen låter sig rationaliseras. Det går ju - dess bättre -inle alt ersätta redaktörer, artikelskribenter och debattörer med pä ett ellerannat sätt programmerade datorer. Till detta kommer att kostnaderna förpappersvaror och grafiska produkter stigit myckel siarkt och snabbi. På de åltasenaste åren har de väsentligt mer än fördubblats.

Litteraturutredningensbelänkande resulterade i att ett snålt tillmätt tidskriftsslöd kom till ståndbudgetåret 1971/72. Därefter har del inte hänl så myckel. En rimlig uppräkningav anslaget har hejdats med hän­visningar till sittande eller kommandeutredningar.

Detförväntades att pressutredningen skulle komma med förslag om ålgärder förtidskrifterna. Det har den inle gjort. I silt belänkande förra


37



Nr 84

Onsdagen den 17 mars 1976

Tidskriftsstöd


årel har den barakonstaterat att del krävs en ny granskning av tid­skrifternas ekonomiskasituation, deras relationer lill organisationslivet och deras roll isamhällsdebatten. Enligt rykten i tidningarna i förra veck­an har regeringenjust tillsatt denna nya ulredning.

Detär mot den bakgrunden som ulbildningsminislern släller sig av­visande lillstatens kulturråds äskande all lidskriftssiödel för del kom­mande budgelårelskall räknas upp med 4 milj. kr. Han föreslår i siällel en höjning på blott 329000 kr. - en tiondel alltså.

Dekulturella och ideella tidskrifternas belägenhet har drastiskt för­sämrals barade senaste åren. Jag gissar all herr Wikström i siu inlägg om en stund kommeratt ge exempel på detla. Det förhåller sig helt enkell så alt tidskrifterna idag inte längre orkar vänta på elt förbättrat statligt stöd. Medan gräset växeroch utredningsmännen arbetar dör kon.

Jagkan nämna att i Aftonbladet i går fanns ell ledaravsnitl som hette "Ordoch pengar". Där tas fram samma kritik mot hanteringen avlid-skriftsstödel som vi här framför.

"SiveHallgren, chefredaktör i Skogsindusiriarbetaren har uttryckt sin besvikelse iAktuellt i politiken", citerar man i ledaren. Och artikel­författaren piäpekar:"Kriiiken mot den snåla behandlingen av kultur­tidskrifterna har varitomfattande, arg och väl underbyggd." Inte minsl del sistnämnda vill jagunderstryka.

Detär naturiigtvis alltid klokt att grunda ett beslul på en omsorgsfull ulredning- gärna flera sädana. Men enligt centerns bestämda uppfallning måste riksdagense till att sä många tidskrifter som möjligt kan överleva den tid den nyautredningen arbetar.

Denhöjning som departementschefen föreslår räcker inle. Det är all­deles uppenbartoch det framgår också med all önskvärd tydlighet av kulturrådetsanslagsäskande. Centern finner det nödvändigl att höja an­slagsposten medyllerligare 1 milj. kr. Det är ändå bara en sjutiiofjärdedel av den höjning avstödet till dagspressen som i förra veckan föreslogs av finansminstern.

FruNordlander och herr Wikström har reserveral sig för en höjnjng enligtkulturrådets äskande. Jag vill gärna uttrycka mina sympatier för detta.Centerledamöterna i utskottet har dock stannat för en mindre höj­ning iförhoppning att den tillsatta utredningen skall kunna arbeta myckel snabbi. Delmesta av vad den behöver utreda finns ju redan utrett -om man lettir ipappershögarna.

Herr talman! Jag yrkarbifall lill reservalionen 6.



38


Hen WIKSTRÖM (fp):

Herrlalman! Under delta år sökte 159 kulturtidskrifter bidrag med sammanlagt 7,3milj. kr. Statens kulturråd kunde genom sin lidskrifts-nämnd ge bidrag med 1,2miljoner lill 72 tidningar. Av dessa fick 21 bidrag för första gången.

Defiesta som fick bidrag fick nöja sig med små belopp, 5 000 eller 10 000 kronor.Till dem hör teaterlidskriften Entré, Hemslöjden. Mu-



sikkultur, Studiekamraten,Värld och Velande, Amnestybulleiinen och Rallarros.

87tidskrifter blev helt utan bidrag. Biand dem märks arkitekitidningen. Att bo,De Blindas Tidskrift, Folkets Hus, Synpunkt, Populär Tidskrift för konst ochUlbildningstidningen.

Kulturrådetanordnade i fiol två konferenser för kulturtidskrifternas redaktörer. Deberättade om kraftigt höjda kostnader för papper och tryck­ning och snabbisligande distrubitionskostnåder. Men de berättade också om en myckenhet avideella oavlönade insatser. De sade att många tid­skrifter skulle tvingas lillnedläggning om inle bidrag kunde utgå och siödbeloppen kraftigt höjas.

Statenskulturråd insåg den ohållbara silualionen. Skulle tidskriftsslö-del få effektkrävdes en ordentlig uppskrivning av beloppet. Kullurrådel begärde enuppräkning med 4 milj. kr. så att kulturtidskrifterna skulle kunna hålla näsanöver vailnet.

Menuibildningsminsiern prutade ned de fyra miljonerna lill 329 000 kr.

Reaktionenhos kulturtidskrifternas redaktörer och pä dagspressens kultursidor var entydigoch häftig. En framsiående kullurkritiker recen­serade statsrådets förslag medorden: "Mord, herr statsråd".

Såmotionerade ledamöter frän fyra parlier i riksdagen om höjningar. I ulskoltetanslöt sig socialdemokralerna omedelbarl lill del lägsta budet, som naturligenvar moderaiernas.

Vadär nu skälet lill utbildningsministerns njugghel? Är det brist på god vilja?Knappast. Är del valhänthet? Ja, till stor del.

Ärdet brist på kunskap om lidskrifternas siluation? Ja, tydligen. Är det dåligtgehör i finansdepartementet? Ja, säkert.

Statsrådethänvisar till att övrig ideell och facklig press behöver få sill ekonomiskaläge granskal. Ja, del behövs. Men varför låta mänga kulturtidskrifter hotas avnedläggning och död under tiden? Kulturtid­skrifterna behöver hållas vid liv,inle få en gravsvepning i form av en utredning.

Iförra veckans nummer av Akluelll i poliliken kommenlerar Sive Hallgren,redaklör för Skogsindusiriarbelaren, ulbildningsdeparlemeniets behandling avkulturtidskrifterna: "Kulturtidskrifterna farstå kvar därute i kylan. Vikan inte rädda dem. Rösier tystnar. Bara de mest cyniska kan trösta sig med allde lidskrifterna täckte smala sektorer.

Iarbetsgruppen har vi påtalat den ohållbara situalionen. Kulturrådet har gjortdel. Men lydligen är man i kanslihuset helt ovetande om läget.

Harkontaktkanalerna slammat igen? Varför lyssnar man inte? Läser man ingatidskrifter? Del har strömmat ul en fiod av texter i tidskrifter som beskrivitdel hårdnande lägel.

Jagär inle bara bedrövad. Jag är förbannad. Ty jag har gjort parli-programmeis33:e punki lill min: Reella förulsällningar skapas för yii-randefrihetensutnyttjande.

Så kan man gå från punkttill punkt i kulturpolitiken och hitta samma


Nr84

Onsdagen den 17 mars 1976

Tidskriftsstöd


39



Nr 84

Onsdagenden 17 mars 1976

Tidskriftsslöd


snålhet överallt. Sammagnelighel. Var finns den susande vinden? Vi längtade efter den, nu vet jag ialla fall att den inte kommer." Herr talman! Jag ber all fä yrka bifalltill reservationen 7.

FruNORDLANDER (vpk):

Herrlalman! Efter de inlägg som redan gjorts i denna fråga behövs inga ytleriigaremotiveringar till yrkandet i vänsterpartiet kommunis­ternas motion nr 768. Barahelt kort:

Delmåste anses i hög grad nödvändigt all omedelbarl och kraftigt ökalidskriftssiödel. Tidskrifternas betydelse har blivit allt slörre i en tid dånya massmedia används för en oblyg påverkan av människornas åsikter ochvärderingar, en påverkan där den som utsätts för den ofta inte är medveien omdella. Böcker och tidskrifter kräver eftertanke. De förmedlar vårl levandespråk, som är ett oerhört betydelsefullt vapen i mänsklighetens frigörelseprocess.

Mentidskrifterna dras med svåra ekonomiska problem. Papperet har stigit kraftigl ipris, porloulgifierna har ökat, andra utgifter har ökat. Det behövs därför ettkraftigt ökal tidskriftsstöd för att tidskrifterna skall kunna klara sig.

Utskottethänvisar till den utredning som skall tillsättas. Men risken är - som redansagts - att många tidskrifter dör medan en ulredning arbetar. Utredningen är fö. ännu inle tillsatt. Eller är den det? Den utredning som begärdes avpressulredningen skulle enligt flera tolkningar gällaorganisalionstidskrifterna, inte ha en allmän karaktär.

Delavgörande är emellertid behovel av kraftigt ökal stöd omedelbart. Jag yrkardärför bifall lill reservationen 7 under punkten 3, vilken innebär alltidskrifterna får det anslag som statens kulturråd begärt.



40


Fru JOHANSSON i Uddevalla(s):

Herrlalman! Naturligtvis kan man lycka att mer pengar skall läggas pätidskriftsstödet. Man kan tycka om de flesta ting att mer pengar skall ges tilldem. Men för kulturutskottet som for alla övriga utskott gäller det attprioriiera.

Enligtförslag av pressulredningen kommer situationen för den här formen avtidskrifter, kulturtidskrifter och ideella lidskrifter alt ses över. Direktivenligger klara och man måste väl avvakta vad denna ulredning kommer till förresultat innan man vidtar några slörre ålgärder.

Faktumär ändå alt ulskottsmajoriteten medgivit en höjning ulöver vad som föreslås ipropositionen. Där har föreslagits en höjning, som motsvarar de faktiskakostnadsökningarna enligt den siffra som kultur­rådet kommit fram lill. Delaren kostnadsökningskompensation på 16 "u, nämligen 329 000 kr.Ulskottsmajoriteten har ovanpå detta lagt ytterligare 531 000 kr., i'ilketalltså innebär en reell höjning utöver de rena kost­nadsökningarna.Proposilionen föreslär I 969 000 kr. medan utskottsma­jorilelen höjt delta lill2 1/2 milj. kr. Denna höjning innebär inle att man kan utöka stödet till flertidskrifter, men det innebär en klar för-



bättring för dem som nuhar stöd.

Denutredning som aviserats koinmer att fä la ställning lill lidskrif­ternas roll isamhällel, deras förhållande lill organisationerna osv., och Jag tror verkligendet är klokt att avvakla vad man koinmer fram till där. Säkert har vi sedan ettbättre beslutsunderlag, vilket brukar garantera ett bättre resultat.

Stödetskall ju ändå vara ändamålsenligt, så att man får största möjliga nytta av deresurser som satsas. Betoningen bör ligga på grundbidrags-lanken även iframliden. Skälet till all kulturtidskrifter skall ingå i ut­redningens uppdragär all vi har ganska krångliga gränsdragningsproblem mellan dem och övrigatidskrifter.

Tillfackföreningstidskrifter och andra slörre, ideella lidskrifler går del nog inleau överföra grundbidragstanken. Kanske det för deras del i stället bör vara ettdislribulionssiöd via postportot. Men det här kommer alltså utredningen alt gesvar på, och jag lycker verkligen alt man i avvaktan på den bör låla sig nöjamed den reella höjning som ulskotts­majoriteten ändå föreslagit.

Herr talman! Jag ber allfå yrka bifall lill utskotlsmajoriletens förslag.


Nr84

Onsdagen den 17 mars 1976

Tidskriftsslöd


HenSUNDMAN (c):

Herrtalman! Jag hörde några uppgifier under debatlen om alt den höjning somföreslås i budgetpropositionen motsvarar de reella kostnads­ökningarna mellan1975/76 och 1976/77 och därutöver också en viss ökning av del egentliga värdetav bidraget till tidskrifterna. Del kan hända all de uppgifterna är riktiga.Jag har tyvärr inte sådana handlingar lill hands alt jag kan kontrollera om delstämmer, men jag ulgår från alt så är fallet. Men det hjälper inte uppsituationen, eftersom anslaget nu varil för lågt under en följd av år. Detbehövs därför en rejäl lyftning för alt del verkligen skall bli någon fason pådetta anslag.

HerrWIKSTRÖM (fp):

Herrlalman! Det finns ingen anledning all rikta någon krilik moi fru Johansson iUddevalla. Del är ju deparlemenlel som får ta pä sig ansvaret för den bedömningsom gjorts. Det är självfallet en hopplös uppgift alt för kulturtidskrifternaförklara varför man varit så njugg med anslagen. Jag tycker alt fru Johanssonhar gjort sitt allra bästa för en ståndpunkt som är helt omöjlig.

FruNORDLANDER (vpk):

Herrlalman! Också jag kan vara överens med fru Johansson om att en utredningbehövs, men kostnaderna finns redan i dag, och del är lika viktigt med stödtill lidskrifter som del är att tidningar får stöd. Det gällerkuliurtidskrifter och facktidskrifter som vi inte kan vara utan, och del ärklart fasislagei all del inie finns ulrymme för all vänta på ettutredningsresultat.



Nr 84

Onsdagenden 17 mars 1976

Tidskrifhslöd


Fru JOHANSSON i Uddevalla(s):

Herrtalman! För herr Sundman vill jag återigen påpeka all vi frånutskottsmajorilelen utöver kostnadsökningen på 16 "n har föreslagit endryg halvmiljon. Sedan vill jag också påpeka hur svårt del lydligen är att laställning i denna fråga, eftersom mittenparlierna trots stora an­strängningarinte lyckades koinma överens utan fick dela upp sig när det gällde attframställa förslag.


.Överläggningen var härmed slutad.

Propositioner gavs på bifall lill l:o) utskollelshemställan, 2:o) reser­vationen nr 6 av herr Mattsson i Lane-Herrestad m. fl.saml 3;o) re­servationen nr 7 av fru Nordhinder och herr Wikström, ochförklarades den förstnämnda proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Dåherr Sundman begärde volering upplogs för beslämmande av konlra-proposilionenånyo de båda åiersiående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivnaförklarades ha flerialels mening för sig. Sedan herr Wikström begäri voieringbeträffande kontrapropositionen upplästes och godkändes följandevoieringsproposition:

Densom vill all kammaren lill kontraproposition i huvudvoteringen an­gåendekulv.urulskottels hemställan i belänkandei nr 29 punkien 3 antar reservationennr 6 av herr Mallsson i Lane-Herrestad m. fl. rösiar ja, den del ej vill rösiarnej.

Vinner nej har kammarentill kontraproposition i nämnda volering antagit reservationen nr 7 av fruNordlander och herr Wikström.

Vid omriistning genom uppresning förklaradesflertalet av kammarens ledamöler ha röstat för ja-proposilionen. Då herrWikström begärde röst­räkning verkställdes voiering med omröslningsapparal.Denna omrösl­ning gav följande resultat:

Ja - 83

Nej - 48

Avstår - 186

1enlighet härmed blev följande voieringsproposilion uppläst och god­känd:


42


Den som vill au kammarenbifaller kuliurulskoueis hemsiällan i be­länkandei nr 29 punkien 3 rösiar ja,den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammarenbifallil reservalionen nr 6 av herr Mattsson i Lane-Henesiad rn. fl.



Vidomröslning genom uppresning förklarades flerlalel av kammarens ledamöler harösial för ja-proposilionen. Då herr Sundman begärde röst­räkning verkställdesvoiering med omröslningsapparal. Denna omrösl­ning gav följande resullat:

Ja - 190

Nej - 126

Avstår - I


Nr84

Onsdagenden 17 mars 1976

Bidraglill Väsler­bottensleatern, m. m.



Punkterna 4 och 5

Kammarenbiföll vad utskottet i dessa punkter hemställt.

Punkten6

Bidragtill Västerbottensteatern, m. m.

HerrNILSSON i Agnas (m):

Herrlalman! Fastän ingen reservation föreligger vill jag säga några ord vid den härpunkten, som ju behandlar bl. a. våra motioner om mu­sikertjänster tillNorrlandsoperan.

Iutredningen Ny kulturpolitik, 1972, var en av målsättningarna de­centraliseringav kulturulbudet. Musikutredningen 1973 konstaterade alt endasl Stockholms-,Göteborgs- och Malmöregionerna hade någol utbud att tala om på musikens område.Så fick vi alltså Norrlandsoperan. En kort historik visar all landstinget iVästerbottens län och Umeå kommun beslöt att satsa på saken. När propositionenkom i mars 1974 innehöll den förslag om att operan skulle få formen av enstiftelse. Den har nu fungerat i knappt ivå år och fungerat bra.

Vihar i rnotionen 362 sagt all del är glädjande att Norrlandsoperan kommit till,men vi är samtidigt bekymrade över att del inle finns till­räckligt mångamusikertjänster. I förra veckan skulle detla ärende ha varit uppe lillbehandling. I ortspressen hade man optimistiskt skrivit om fler musikertjänsiervid Norrlandsoperan, vilket på sätl och vis var riktigt, för moiionerna har ju,som synes på s. 8 i betänkandet, givit utdelning genom all vissa pengar när defrigjorls från annal håll skall fördelas lill dessa tjänster i norr. Det ärmycket bra i och för sig men vi hoppas att det skall bli en fortsättning.

Jaghar med mig här ett papper som visar operans egen syn på sin ställning och därman den 30 januari i år summerar olika synpunkter och bakgrunden lill huroperan kommit lill. Målsättningen för Norr­landsoperan är alt efter hand ge ettutbud av opera och musikieater i hela övre Norrland. Man har därvid haftmusikutredningens intentioner som vägledande. Vid planeringen avNorrlandsoperan har man tagit fasta på del profileringsförslag som förts framdå del gäller regionmusiken, vilkei innebär all man inom Umeåavdelningen avregionmusiken skulle


43



Nr84

Onsdagenden 17 mars 1976

Bidragtill Väster­bottensteatern, m. m.

44


få lio stråkmusikertjänsier. Detta har emellertid inle kunnal förverkligas utan operan harvarit tvungen alt låna musiker från annat håll. I vissa fall har detta varitogörligt och följden har blivii inställda premiärer och kompromisslösningar sominle är särskill befordrande för intresset. Dess­utom har kostnaderna ökalavsevärt på grund av att man varil ivungen alt betala resorna tur och returStockholm, varifrån musikerna hämtats. Della har naturligtvis också bara varilen provisorisk lösning. Dessutom har osäkerheten om hur del skulle bli medorkestern gjort all plane­ringssituationen vid operan har varit myckel svår.Man har begäri 11 grundbelopp, i prakliken 11 tjänster, men sedan man lästbudgelpro­positionen har förhoppningarna minskat, framhålles del.

1detla sammanhang vill jag särskilt citera del som anförs i slulel avskrivelsen. Del är alltså operans egna ord:

"Norrlandsoperanuppfattar prioriteringarna i årets stalsverksproposi­tion som elt resullal avavvägningar mellan de regionala behoven och lolkar prioriteringarna som altregeringen anser del mer angeläget alt bygga ut redan befintliga och skapa nyainstitutioner i områden som redan är v.il försönda på musik och annan kulturellverksamhet. Del kan svårligen vara i linje med den slutliga kulturpolitiken attlokalisera ytterligare resurser till orter på bekvämt pendelavstånd frånStockholm och Malmö." Jag lycker all del är exakt det riktiga som härsägs. Man måste uppfatta del sä att det gäller en prioritering av redan gynnadeområden, och vi kan ju inte vara nöjda med det förhållandel.

Sedansäger operan alt om det skall vara en ändamålsenlig verksamhet så är del nödvändigtmed musik. En opera ulan musik är ju olänkbar. "Det kan inte ligga ikulturpolitikens anda alt initiera verksamhet och sedan inte la ansvar förden." Skrivelsen slutar med all skall man få dukliga artister ochupprätthålla en hög konstnärlig kvalilel, är det absolut nödvändigl all manockså får de resurser som behövs.

Isamband med alt Norrlandsoperan har varil här i Stockholm - och för resten iirhär just nu - har pressen sagt alt dess föreställningar är väl värda all sesoch i klass med del bästa som ges i vårl land på del områdel.

Detfinns naturligtvis andra utbud av musik och teater i norr. När kulturutskottetvar på resa i Västerbotten 1974, hade vi tillfälle au i Robertsfors se eltmusikprogram, ett sångspel, som gjorde siarkl iniryck på oss. Jag läsie förraveckan i pressen i Västerbotten au en ny sådan musical var slutsåld på tvåtimmar. Man hade satt upp någonling som lockade människor så oerhört, nämligenSagor för Kalifen. Jag vill gärna här passa på att ge de vänner i Robertsforssom arbelar med della ell erkännande och en applåd för deras insats. Vi behövermyckel sådanl. Det räcker inte bara med siailiga operor. Å andra sidan är delklarl all skall vi här i Sverige ha elt siatsunderstöll utbud på detla områdeså måste del ispridas; del är absolut nödvändigt.

Jag vågar också ta enminut i anspråk för att framhålla att vi har



en rad motioner för stödät samernas kultur genom alt en arkivarietjänsl i samiska skulle inrättas viddialekt- och ortnamnsarkivet i Umeå. Del är väl riktig, som vi säger iutskottsbelänkandet, att vi inle kan sitta och pricka in uänster. Men jag villgärna understryka all delta är en oerhört nödvändig satsning. Moiionerna byggerju på skrivelser från be­rörda fakulteter vid Umeå universitet, som säger altdet finns omistligt malerial som kan gå förlorat. Jag kan i slorl sett instämmai det särskilda yttrande som vpk har fogat lill betänkandet. Jag har ingayrkanden.


Nr84

Onsdagenden 17 mars 1976

Bidragtill Väster­bottensteatern, m. m.



Fru RÖNNUNG (s):

Herr lalman! Det var medförvåning och besvikelse som jag fick veta att del borgerligt styrda Jönköpingsläns landsting tackat nej lill de i siatsverkspropositionen avsatta medlen förinrättande av en regional tea­ter. Mot detla beslul reserverade sig desocialdemokratiska ledamöterna. Del fanns många anledningar alt göra detta.

Planernapå en regional teater var långl framskridna. Länsteaierföreningen fick försl i uppdragalt göra en utredning. Denna utredning underströk vikten av att staten lämnadebidrag enligt de nya bestämmelserna och all Riksteatern under ettinledningsskede åtog sig att vara huvudman.

Förvaltningsutskotlelfattade den 14 april 1975 ell posilivt beslul i frågan, och regeringen har iårets budgetproposition anslagit det begärda beloppet. Riksteatern hade redangjort vissa förberedelser för att kunna starta verksamheien enligt planerna.Bl. a. hade man lillsammans med Jönköpings kommun och länsteaierföreningeningående undersökt lo­kalfrågan. Länels kommuner var villiga att satsa pengarpå leaterprojeklei. Förvaltningsutskottets ordförande - centerpartist - tackadenej lill eko­nomiskt stöd från kommunalt håll. Teaterfrägan var en ren lands­lingsangelägenhetoch inga kommunala pengar behövdes, hette del. Någ­ra ekonomiska betänkligheteralt landstinget inte skulle klara kostnaderna hyste man tydligen inte.

Jagupprepar: Planerna var redan långt framskridna för att få i gäng en regionalteaterverksamhet. Som myckel märklig framstår därför de borgerliga ledamöternaskovändning. Den ena dagen är ekonomin inget problem, näsla dag är de ekonomiskaproblemen oöverkomliga.

Jagmåste djupt beklaga all de ansträngningar som gjorts på det för­beredandestadiet varil förgäves och all de statliga pengar som slätl lill förfogandeförblivit outnyttjade.

Tilllandstingets obestridliga uppgifier hör att slödja kulturen. Varför skall justJönköpings läns invånare, som därtill belalar Sveriges högsta landstingsskatt,inte få sitt legitima behov av kultur - i della fall teater - lillgodoselt?

Alt misslänka delborgerligt styrda landslingel för kullurfienllighel


45



Nr84

Onsdagenden

17mars 1976

Bidraglill Väster­bottensteatern, m. m.


är möjligen all gå förlångl. Men agerandei rimmar myckel illa med de vallöften om en decenlraliseradkullur som cenlern skyltade med i förra valet.

Jaganser att de borgerligt förtroendevalda visat en nonchalans och en bristandeförståelse för människors behov av kultur. Jag behöver väl knappast erinra omden förstämning som det negativa beskedet i tea­terfrågan väckt i skolorna,inom föreningslivet och inte minst inom vård­sektorn. Sjuka människor behöverockså kullurell stimulans.

Jag yrkar bifall lillulskollels förslag.



46


Hen WIKLUND (s):

Herr talman! Jag har begäriordel under punkien 6 för att få en smula klarhet i hur kulluruiskoiteidiskuterat de här frågorna i anslutning lill den molion som väckts av mig ochett antal andra riksdagsledamöter. Kulturutskottet har nämligen kommil framtill ett ställningstagande som förvånar mig en aning.

Delär väl riktigt som utskottet anfört alt statens kulturråd getts be­myndigandeatt besluta om grundbeloppen. Del är ju också delta vår motion 1975/76:581avser. Ulskollei säger all del förra året uttalade sig för en prioritering avNorrlandsleatrarna, men utskottet finner samtidigt endasl anledning alt biträdamotioner om anslag direkt till Västerbol-lenslealern. Att dessa motionerbifalles har jag ingenting emot - det förstår var och en, eftersom jag ärganska nära granne med Väslerbol-lensteatern. Jag vill också instämma i vadherr Nilsson i Agnas sade t. ex. om den lyriska sidan avVästerbotlensverksamheien. Det är f ö. överensstämmande med utskottets förslagoch riksdagens beslul 1975.

Ävenom del på papperet blir ell ökat anslagsbelopp borde väl kon­sekvensen dä havarit att man gjort ett uttalande all del knappa antalet grundbelopp förteaterinstitutionerna som har tagils upp i propositionen i första hand skulleha tilldelats teatrar i Norrland, exempelvis region-teatern i Västernorrland.Men sä blev inle fallet. Utskottet föreslår blankt avslag på min motion ochbifall till de molioner som rör Väslerbot­tensleatern. Jag lycker all linjeninte förefaller rikiigi rak och klar och skulle alltså önska ell besked avnågon ulskollels talesman om vad som varil grunden lill alt utskottet hamnat ien enligt min mening sä konstig siluation.

Nuhoppas jag att uttalandet om att statens kulturråd skall svara för fördelningenkommer all medföra alt rådet inte känner öronmärkningen i proposilionen såstark utan följer sin linje i anslagsframställningen och tilldelar regionteaterni Västernorrland åtminstone två eller tre grund­belopp. Det behövs. Och detbidrar till all den lealersalsning som lands-linget i Västernorrland gjortunder ett anlal år får ett bevis på uppskattning från de anslagsgivandeslalliga organen.

Herrtalman! Jag har inget yrkande utan nöjer mig med alt uttala förhoppningen allmill inlägg skall bli en fingervisning om all lealerlivel



i Norrland har behov avstöd. Del har ju också utskottet skrivit. Vis­serligen har endast en molionavlämnats genorn mig, men den har flera partiers företrädare också skrivitunder. Det kanske skulle ha varit bättre om olika partiers riksdagsmän var försig hade motionerat, så alt det hade blivit en stor samling motioner. Jag hoppasemellertid alt inte det är orsaken till all kuliurulskoliet har visal vad jaglycker är en negativ attityd till yrkandet i min motion.

Någontalesman för kulturutskottet kanske kan förklara vad orsaken varil till att manförst har tillstyrkt bidrag lill Västerbotten men sedan avstyrker motionen ombidrag till en teater, som visserligen ligger 24 mil söderut men ändå iNorrland.


Nr84

Onsdagenden 17 mars 1976

Bidragtill Väsler­bottensleatern, m. m.



Herr ANDERSSON i Lycksele(s):

Herrtalman! Inledningsvis vill jag säga några ord om den s. k. Norr­landsoperan,som herr Nilsson i Agnas här lidigare talat om och som också berörs i ett anlalmotioner som vi nu behandlar.

Delvar en myckel glädjande satsning som gjordes när Norrlandsoperan korn lillstånd. Det var ett viktigt led i decentraliseringen av kultur-utbudet. Vi haremellertid i kulturutskottet vid flera tillfällen uppmärk­sammats påNorrlandsoperans problem under uppbyggnadsskedet. Det har fattatsmusikertjänsier, och det har gjort att man vid skilda fram­trädanden har fältlåna musiker frän Stockholm. Det har naturligtvis varil ett stort problem. Menden gångna tiden har ju varil en uppbygg­nadstid för Norrlandsoperan - denpågår ännu, och då får man väl finna sig i alt sådana här födslovåndor kanuppkomma.

Jagvill här också betona all del har varil en stark uppslutning från Umeå kornmun,som är den närmasl berörda kommunen, och från Västerbottens läns landsting. Delär detla som gjort att del varil möjligt att ändå bedriva verksamheten såframgångsrikt som fallet varit. Som bekant har Norrlandsoperan fått mycket godarecensioner, bl. a. vid siu senaste framträdande, och den kommer också attnästa vecka uppträda hiir i Stockholm. Del kan ju vara inlressanl all noteraalt lurnéverk-samheien sålunda sträcker sig ell gott stycke söderut.

Kulturutskottethar i skilda sammanhang visat slora ambitioner när det gälli alt stödjautvecklingen mot eii deceniraliseral kuliuruibud av della slag. Redan innanNorrlandsoperan var bildad hade vi nöjet att träffa dem som sedan kom alluigöra stommen i operaensemblen. Det viir under kulturutskottets resa iVästerbotten som vi träffade den då­varande sånggruppen Sångens makl, vilkensedan så framgångsrikt har fört arbetet vidare.

Jaghar velat anföra dessa synpunkter på Väslerbottensleatern Norr­landsoperan.

Sedanvill jag också säga något som svar lill herr Wiklund, som här redovisade eltvisst missnöje och ansåg alt kuliurutskoiiet har agerat litet inkonsekvenl. Jagvill peka pä att herr Wiklund i klämmen till sin motion "81 har hemställt"att riksdagen beslular all del skall an-


47



Nr 84

Onsdagenden 17 mars 1976

Bidragtill Väster­bottensteatern, m. /?;.


komma på statens kulturrådatt, inom i budgetpropositionen föreslaget anlal grundbelopp, avgöra hur de nyagrundbeloppen för budgetåret 1976/77 skall fördelas mellan de regionalaieatrarna"elc. Vi har kunnat konslalera att den ordningen redan gäller.Den har vi inte velat ändra, och vi har inte heller kunnat märka att del någonannanstans finns några ambilioner alt ändra den. Vi har därför ansett detformellt rikligt att med detla konstaterande avstyrka motionen.

Bakommolionen ligger - del har vi nalurligtvis märkt - en strävan att öka insatsernaför Väslernorrlands teaier. Men principen i utskotlel har varil och är att viinte skall ta över kulturrådets uppgift att fördela grundbeloppen, och dettahar vi velal markera. Men vi har i skilda sam­manhang ändå gjort meraprincipiella utlalanden. Ett av dessa gjorde vi i fjol, dä vi underströk delangelägna i en satsning på musiklivet i övre Norrland. Vi har alltså märkt atthär finns en regional obalans som bör beaktas vid fördelningen. Detla har viupprepat också i år.

Däremolär del inte rikligt som herr Wiklund säger att utskottet blankt bifallitmotionerna om Väslerbottenstealern. Förhållandet är detta: Tack vare altJönköping inle ville vara med och salsa frigjordes en del pengar

-detta har Catarina Rönnungnyligen i silt anförande beklagat, och jag kan förstå henne. Kulluruiskoiteikunde då ta 300 000 kr. av de pengar som frigjordes frän Jönköping och så attsäga lägga dem på detla konto. Genom detta iniliativ har kulturutskottet skapatell ökal utrymme för kulturrådet all fördela flera grundbelopp än som eljeslhade varil fallet. Vi har då konstaterat att syftet med motionerna omVäslerbottenslealern

-i motionernas klämmar yrkas päytterligare grundbelopp - därmed i väsentlig mån bör kunna tillgodoses. Vi haralltså skapal utrymme för det.

Jagvill tillägga att dessa 300 000 kr. enligt våra beräkningar skulle gekulturrådet möjlighet att också tillgodose andra behov. Del är därvid möjligtför kullurrådel alt också i någon män tillgodose behovel av ökade anslag förVästernorrland. Herr Wiklund lalade om två, tre grundbelopp för Västernorrland.Om jag räknal räll skulle del ökade utrymme som vi här anvisar medge att mantillgodosåg önskemålen när det gäller Hel­singborg, Västerbotlen ochVästernorrland. Men lät mig tillägga att detta är ett räkneexempel. Det är inleett försök att frän kammarens talarstol ge yllerligare pekpinnar lillkulturrådet.



48


Hen WIKLUND (s) kort genmäle:

Herrtalman! Jag ber att fä lacka Georg Andersson i Lycksele för den förklaring hangivit till yrkandet om avslag pä molionen. Den kan jag i någon mån accepiera.Men jag har fortfarande svårt att förslå alt ut­skottet kan säga all man intepå något sätt vill öronmärka pengar som skall fördelas av kullurrådel. Del harju gjorts i propositionen. Det skulle man väl då ha sagt ifrån. Kullurrådelbegärde över 50 grundbelopp men lilldelades 13, vilkei resullerade i den härknappa fördelningen. Jag sade dessutom i min anförande alt de 300 000 germöjligheter att ändra det.



Jag hoppas all vi härmedhar klargjort att kulturrådet måste ha möj­ligheten alt fördela grundbeloppen.

Sedantycker jag nog all man inle skall sälja skinnet förrän björnen är skjuten -Jönköping kan ju uppträda en gång till, och dä kanske de 300 000 kronornaförsvinner.

HenMAGNUSSON i Nennesholm (c):

Herrlalman! Jag har begäri ordel eftersom jag tyckte all fru Rönnung på ett osympatisktsätt angrep Jönköpings läns landsting, och dessutom hade hon i sitt anförandenågra felaktigheter som jag vill rätla lill inför kammaren.

Närlänsteaterns vara eller inte vara i Jönköpings län diskuterades förra året varförvaltningsutskotlel på ett tidigt skede enigt i åsikten alt man skulle ta denkostnaden för landstingets del. När staten för 1975 fast­ställdes i Jönköpingsläns landsting lyckades emellertid socialdemokra­terna, den gången i samarbetemed moderaterna, undandra landslingel en inkomst på mellan 6 och 7 milj. kr.

Kulturpolitiskautredningens förslag remitterades i vanlig ordning till utbildnings- ochkulturnämnden för yttrande. Nämnden beslöt pä grund­val av den ekonomiskasituation som uppstått- här finnsju i kammaren ledamöler av landstinget iJönköpings län som vel att vi 1975 fär ell underskott på ca 30 milj. kr. - attrekommendera landstinget all skjuta på beslutet alt la emot regional teater.Mot della beslul reserverade sig nämndens ordförande, socialdemokraten herrIsakson, och folkpartislen Olsson i Eksjö. När denna fråga den 12 januari i årbe­handlades i förvaliningsutskoltet, som vid den lidpunkten visste hur storlunderskottet för 1975 skulle bli, beslöt man att skjuta på beslutet i enlighetmed utbildnings- och kulturnämndens förslag.

Avde sex socialdemokratiska ledamöterna i förvaltningsutskottet re­serverade sigtvå, herr Isakson och herr Nordholm, tillsammans med herr Olsson i Eksjö motbeslulel. Men den socialdemokratiska lands­tingsgruppens ordförande herrRigmark, HS:s ordförande och vice ord­föranden i förvaltningsutskottet herrVilander, herr Ek i Bodafors och herr Rosin i Tranås gick på utskottets linje.

Vidlandstingsmötet i februari fanns ett förslag frän förvaliningsut­skoltet attman skulle vänta med startandel av länsteatern och elt förslag frånsocialdemokraterna, inle om all - märk det - man skulle beslula Slarta enlänsteater utan om att man skulle uppskjuta beslutet lill ju-nilandstingei föratt man lill dess skulle hinna diskutera frågan med primärkommunerna och höraom de ville ta sin del av kostnaderna. Landstinget beslulade i enlighet medFU:s förslag att skjuta på beslutet om länstealern.

Sedandess har länsteaierföreningen ändock haft ett sammanträde. Man inbjödkommunerna i länet samt Kommunförbundets länsavdelning lill elt sammanträde förall diskulera frågan om ell gemensamt ansvarsla­gande för kosinaderna. Vid delsammanträdet meddelade kommunerna


Nr 84

Onsdagenden 17 mars 1976

Bidragtill Väster­bottensteatern, m. m.

49


4 Riksdagens protokoll 1975/76:83-84



Nr 84

Onsdagenden 17 mars 1976

Bidiaglill Väsler­bottenstealern, m. m.


länsteaierföreningen attde inle var intresserade att delta i kostnaderna. Det är på del sättet fråganligger lill. Det är sålunda felaktigl om kam­maren fick del inlryckel av fruRönnungs anförande att socialdemo­kralerna skulle ha föreslagit att man skulleta emol della anslag och därmed också starta en länsteater.

Fru RÖNNUNG (s):

Herr talman! Jag vidhållermycket bestämt att det borgerligt styrda landstinget har handlat egendomligt iteaterfrågan. Man gör alltså långl gående planeringar för en regionalteaterverksamhet, man begär statliga pengar och man lycker inle ens altkommunerna behöver inskrida med medel trots all de erbjudit sig alt göra det.

Vidomröstningen i landstinget ställde sig samlliga s-ledamöter bakomreservationen. Inrättandet av en teater kan ju bara la i anspråk några promilleav landstingets miljardbudgei, och inrättandet av en regional teater kanomöjligen ge några märkbara konsekvenser på ekonomin i dess helhel.


HerrMAGNUSSON i Nennesholm (c) kort genmäle: Herr talman! Som jag lidigare sadegick den socialdemokratiska re­servationen ut på att man skulle skjuta påbeslutet till Junilandslingel. I reservationen föreslogs alltså ickeinrättandet av en länstealer.

Denna länstealer skulle inrättas under andrahalvåret 1976. Kostna­derna för landstingels del skulle under årel uppgå till400 000 ä 425 000 kr. Men för det där påföljande året, 1977, var det naturligtalt med den penningvärdeförsämring som äger rum räkna med en kostnad som närmarsig miljonen.


50


Herr GUSTAVSSON i Nässjö(s):

Herrlalman! Jag lycker i och för sig inte alt det finns någon anledning att här iriksdagen ha en landstingsdebatt som gäller Jönköpings läns landsting. Men närherr Magnusson i Nennesholm agerar på del sätt som han gör här i kammaren kanjag inte underlåta att säga att den socialdemokratiska landstingsgruppen vidvoteringen röstade för alt vi skulle la länstealern lill Jönköping, ochvoteringen gällde au frågan skulle avgöras omedelbart. 1 förhoppningen orn attvi skulle kunna uppnå en kompromiss ville vi i första omgången skjuia på detslutliga ställnings­tagandet lill junilinget för all på del säitei få lid allla upp en diskussion med kommunerna om deras villighet all bidra tillfinansieringen för den händelse Jönköpings läns landstings borgerliga majoriielinle ansåg sig kunna ta det ansvar som man lidigare lovat kommunerna alt ta.

Delär nu inte mycket att göra ål detla. Som förelrädare för soci­aldemokralin iJönköpings län beklagar jag att den borgeriiga majoriteten visal en sådannjugghet när del gäller den aklivitel som är värdefull för länets invånare. Jaghar svårl att finna all en så förhållandevis liten utgift som del handlar omför Jönköpings län - även under år 1977



- i en budget som närmarsig miljardbelopp skulle kunna vara ett av­görande skäl mot en länsteater, isynnerhet som man kan ha glädje av teatern även för andra verksamhetsgrenar somdirekt berör landstinget. Vi får väl hoppas att Jönköpings läns landsting vidett senare lillfälle får möjlighel alt komma lillbaka och alt de borgeriigaledamöterna i landslingel lar sitt förnuft till fånga. Samlidigt kan jag förståatt stats­makterna frågar sig hur landstinget agerar, när det först uttryckeren beredvillighet att slödja länsteatern men sedan, när del kommer till kri­tan,säger nej i ell läge där regeringen erbjuder statsbidrag enligt bud­getpropositionensförslag.


Nr84

Onsdagenden 17 mars 1976

Bidragtill Väster­bottensteatern, m. m.


HenMAGNUSSON i Nennesholm (c):

Herrlalman! Herr Guslavsson i Nässjö anklagade mig för att ha tagit upp debatlen omJönköpings läns landsting. Det var emellertid inte jag. Jag kan inte förklaradet på annal sätt än att herr Guslavsson inle var inne i kammaren när fruRönnung log upp den debatten. Jag anser precis som herr Gustavsson all det äronödigt alt föra denna diskussion här i riksdagen.

Närherr Guslavsson fortsätter att diskutera voteringen vill jag fram­hålla att delbara är att läsa landslingsprotokollet. Om han vill sludera denna frågaytterligare, kan han lyssna på inspelningarna frän oktober-landstinget, där enframstående socialdemokratisk ledamot var en av de första att förklara altlandstinget inte kunde la på sig kosinaderna för denna sak just nu.

HenGUSTAVSSON i Nässjö (s):

Herrtalman! Jag lovar kammaren att Jag skall undvika alt gä upp yllerligare en gängefter delta inlägg.

Jagvill emellertid till herr Magnusson i Nennesholm säga alt beslutet vidoktobertinget gällde att man skulle skjuta frågan lill februarilinget. Beslutetvid februarilinget gällde elt slutligt ställningstagande av lands­lingel tilldenna fråga. Det kan man läsa i protokollet, herr Magnusson. Jag har väl helaliden talat om februaritinget. Man kan också lyssna på deballen på band. Vikanske gemensamt kan göra det, när vi träffas i Jönköping nästa gäng.

HenMAGNUSSON i Nennesholm (c):

Herrlalman! Då kommer herr Gustavsson i Nässjö att märka hur fel han hade i sittanförande här.

Överläggningenvar härmed slutad.

Utskollels hemställanbifölls.


Punkten 7

Utskolletshemställan bifölls.


51



Nr84

Onsdagenden 17 mars 1976

Regionmusiken

52


Punkien 8 Regionmusiken

HenENLUND (fp):

Herrtalmian! I kullurutskottels betänkande 1975/76:29 behandlas min motion omregionmusikavdelningen i Västerås. Bakgrunden till motionen är i korthetföljande.

Underde senaste två åren har det pågått ett s. k. profileringsarbele inomregionmusiken. Det skall genomföras successivi och pågår fort­farande. Genomett beslut som fattats av den cenlrala ledningen, re­gionmusikens styrelse häri Stockholm, har den framtida organisalionen fastställts. Del kommer närförslaget genomförts att finnas totalt 590 musikertjänsier inom regionmusiken,varav 576 är fördelade pä de 8 regionerna. Resterande 14 tjänster skall t. v.ingå i en grupp icke orts-anknutna musiker/artister.

Debåda Norrlandsregionerna har vardera två musikavdelningar med 31 eller 32musiker i varje avdelning. De sex musikregionerna i södra och mellersta Sverigehar vardera tre musikavdelningar. Om vi utesluter den största musikavdelningen,Stockholms med 50,5 tjänster, och den minsia avdelningen, Västerås med 17tjänster, har musikavdelningarna i Svealand och Götaland i medeltal 24tjänster.

Minmotion gäller det märkliga undantaget: Västerås musikavdelning. Eftersom ingahållbara skäl har anförts till att denna musikavdelning skall vara så liten attden inle längre kan fungera såsom en självsländig blåsorkester, anser jag allmusikavdelningen i Västerås vid det fortsatta profileringsarbelel skalltilldelas lika stora resurser som flertalet övriga musikavdelningar. Jag har imotionen yrkat alt riksdagen borde göra elt uttalande med den innebörden.

Kulturutskottetavstyrker delta yrkande. Man vill inte uttala någon mening om hur del slutligaresultatet av proflleringsarbetet skall se ut beträffande Väsleråsavdelningensresurser.

Däremothar utskottet en hel del att säga om hur det fortsatta pro­fileringsarbetetskall gå till. Utskottet understryker kraftigt uttalandel i åretsbudgetproposition att del fortsatta profileringsarbelel bör ske "un­deraktiv medverkan av berörd personal och i nära samråd med veder­böranderegionala och lokala myndigheier, institutioner och organisa­tioner".Detta är elt viktigt önskemål, och jag instämmer helt i vad utskottet skriverpä den punkten.

Mendä uppstår den viktiga frågan: Vilka garantier har vi för att de­partementschefensoch riksdagens klarl uttalade önskemål kommer att uppfyllas? Jag utgår ifrånatt riksdagen kommer att godkänna utskottets skrivning. Finns del någragaraniier för alt regionmusikens styrelse kom­mer alt rätla sig efter vad somslår i betänkandet?

Detär dessa frågor som tas upp i det särskilda yttrande som fru Gölh­berg och herrWikström fogat till betänkandet. Där sägs att det kom-



pletlerande material sominhämtats av utskottet visar alt det brustit i samråd beträffande Västeråsmusikavdelning.

Innanslyrelsen fattade silt beslul hade tre instanser protesterat motprofileringsbeslutel. Regioniniendenten i Norrköping underströk i siltutlåtande att han inte med gott samvete kunde ansluta sig lill förslaget ellerdet beslut som skulle fattas, bl. a. därför att "regionens allmännamusikliv icke beretts tillfälle alt yttra sig över förslaget". Från region­musikavdelningeni Västerås förelåg en reservation, där man krävde 22 tjänster, dvs. fem fier ände föreslagna 17 tjänsterna. Västerås musik­sällskap anslöt sig hell lillmusikavdelningens uppfattning, dvs. kravet på 22 tjänster.

Eftersomdessa klara meningsyttringar inte alls beaktats vid styrelsens beslut, kan manfråga sig hur del fortsatta profileringsarbetet skall kunna ske under"aktiv medverkan av berörd personal" - samma personal som protesteratmot beslutet.

Viden uppvaktning hos regionmusikens slyrelse som gjordes frän Västerås kommunnågra månader efter del all beslutet var faltal påpekade kommunens representant- kommunalrådet Birger Grip - all kommunen inte varil informerad i erforderligomfattning och att kommunen "endasl ryktesvis" fåll höra talas omreduceringen av musikavdelningens nu­merär.

Såviitjag kan förstå blev del under utskottsbehandlingen helt klarlagt all del varilsä dåligt med information, hänsyn och samråd, alt det borde ha framgåii avutskottets belänkande. Del anser också fru Gölhberg och herr Wikström i sittsärskilda yttrande.

Jagfinner det nödvändigt att säga några ord om det remissutlåtande över molionensom regionmusikens styrelse lämnat i utskotlel. I detta remissvar nämns detinte ett ord om protesterna från Västerås - frän musikavdelningen,musiksällskapet och kommunen. Det enda man fär veta är all Västeråsmusiksällskap "helt stött den nya inriktningen vad beträffar den enklauppsättningen träbläsinstrumeni". Detta är visserligen sanl. Men borde dåinte utskottet ha upplysts oiii att både musikav­delningen och Västeråsmusiksällskap krävde 22 musiker, däribland fem saxofonister, bland vilka delmed stor sannolikhet skulle komma att finnas musiker som även hanterar något avinstrumenten flöjt, oboe, klarinett eller fagotl?

Remissullålandetfrän regionmusikens styrelse ger intryck av att pro­fileringsbeslutet skulle hastöd frän Västerås. Därmed är styrelsen så pass långt borta från sanningen, attman kan tala om elt direkt försök att föra riksdagens kulturutskott bakomljuset.

Avdet jag här har sagl lorde del framgå, alt jag inte har sä mycket att invändamot utskottets skrivning. Vad jag vänder mig emol är att profileringsbeslutelvad det gäller Västerås musikavdelning inle har fat­tats under deförutsättningar som departementschefen enligt uttalandet i budgetpropositionenanser nödvändiga och som också utskottet anser borde vara för handen.


Nr 84

Onsdagen den 17 mars 1976

Regionmusiken


53



Nr 84

Onsdagen den 17 mars 1976

Regionmusiken


Avslutningsvisvill jag citera några meningar i utskottets skrivning som jag finner vikliga.Sedan utskottet framhållit att det endasl är den första fasen iprofileringsarbelel som nu har avslutals, skriver ulskotiet följande:"Någol slutligt slällningslagande till den framlida organisalio­nen ochinriktningen skall denna etapp av arbetet inle innebära. Inte minst med hänsyntill förändringar i det regionala och lokala musiklivet utanför regionmusikenmåste man räkna med att lidigare intagna stånd­punkter kommer att behövaomprövas."

Jagvågar hoppas all ulskollei här har haft Väsleråsavdelningen i län­karna. FruGölhberg och herr Wikslröm drar enligi min mening en hell riklig slulsats, närde i del särskilda yttrandet säger att de krav på hän­synslagande och samrådsom utskottet ställer inte kan tillgodoses med mindre än all regionmusikensstyrelse omprövar sill beslul all skära ner regionmusiken i Västerås tillendasl 17 tjänster.

Herrlalman! Jag ställer ingel yrkande. Men jag ullalar den förhopp­ningen, alt närregionmusikens styrelse under de närmaste åren möblerar om bland landels 590regionmusiker del ändå skall bli möjligt alt ge Väsleråsavdelningen de resursersom en entydig opinion kräver.



54


I detta anförande instämdefru Gölhberg (c).

HerrMATTSSON i Lane-Herrestad (c):

Herrlalman! Inom regionmusiken har under ell par år pågått ett pro­fileringsarbete.Första fasen av della arbele är nu avslutad, och man har lagl fram förslagrörande musikensemblers framtida uppgifter och sammansättning. Förslagen harutarbetats regionalt inom regionmusiken i samarbele med förelrädare förRikskonserter och försvaret och i samråd med bl. a. länsbildningsförbund,landsting och kommuner.

Detär emellertid tydligt att man i Västerås inte är nöjd med den härprofileringsplanen. Del har vi fått klart besked om av herr Enlund. Del ärsjälva samrädsförfarandet som herr Enlund anser vara mycketotillfredsställande.

Utskottethar ju, som herr Enlund nämnde, understrukit att det skall vara ell samråd medoch en aktiv medverkan av berörd personal och ett nära samråd med vederböranderegionala och lokala myndigheter, institutioner och organisationer.

Delär givetvis önskvärt all de förslag på grundval av vilka beslul träffas är välförankrade ute i regionens musikliv. Men nu undrar herr Enlund vilka garantiervi har för alt man framdeles kommer au ha sådanl samråd som utskotlel harförutsatt att man skall ha. Från utskottets sida måste vi tro all riksdagensbeslut respekieras. Jag vel inte hur för­hållandena skulle bli ule i landel omman inte kan lila på au del som vi beslutar här i riksdagen blir respekterat avdem som är berörda av besluten och som skall följa upp dessa.



Delär riktigt att ståndpunkter i fråga om anlalel tjänster m. m. kommer att behövaomprövas i det fortsatta profileringsarbelel, och slyrelsen mås­te givelvis härsom på många andra områden följa frågan med uppmärk­samhet, för det kannaturligtvis komma fram nya idéer och förslag som bör övervägas. Del måste varaen målsättning för oss att åstadkomma ett effektivt utnyttjande av det musiklivsom finns i regionen i dess helhet. Att del skall vara ett samråd är herrEnlund och utskottet i övrigl sålunda hell överens om. Det skall vara ett mycketomfallande samråd med olika lokala myndigheier, instilulioner ochorganisalioner; del vill jag gärna slryka under. I den mån della icke äger rumanser inle heller utskottet att intentionerna bakom beslutet har iakttagits.Men herr En­lund vet Ju all man inte i ett utskott kan följa detaljerna sä nogaatt man kan säga hur många tjänster de olika musikavdelningarna skall ha. Detskulle nog bli en för svår uppgift för elt riksdagsutskott all göra detta. Ulandel måste delegeras lill olika styrelser. I det här fallet är detregionmusikens slyrelse i resp. region som har den uppgiften.

Herrtalman! Jag vill med della yrka bifall lill kullurulskollels hem­siällan.


Nr 84

Onsdagen den 17 mars 1976

Regionmusiken


HenENLUND (fp):

Herrtalman! Del är värdefullt all herr Maltsson i Lane-Herrestad stry­ker undervikten av alt vissa beslul, innan degenomförs, är väl förankrade på det lokalaplanei. Om regionmusikens styrelse gjort en skiss över organisationen där manrör sig med bortemot 600 musiker och ordnar 21 avdelningar som får möjlighelerall verka som självständiga blåsor­kestrar medan en avdelning inte får det -och detla har skell utan någon egentlig motivering från regionmusikensstyrelses sida - då lycker jag det finns anledning för riksdagen att reagera påett sådant sätt all en ändring kommer till slånd.

Herr Mattsson i Lane-Herrestad säger au hanförutsätter alt man skall kunna lila på all hänsyn las lill vad riksdagenbeslulal. Del hoppas jag också. Det skulle belyda alt utskottels skrivningskulle förplikta region­musikens styrelse att i del fortsattaprofileringsarbelel ta hänsyn till opi­nionen i Västerås och Västmanland Jagvill gärna hoppas att herr Malts­son får rätt på den punkien. Men jag hoppasockså, herr lalman, att regionmusikens slyrelse drar den slutsatsen avriksdagsbehandlingen. Om det verkligen skall bli på det säliel måsteregionmusikens styrelse om­pröva sitt profileringsbeslut beträffande Västeråsmusikavdelning.


Herr MATTSSON i Lane-Herrestad(c):

Herrlalman! Jag vill bara tillägga alt det ju skall ske elt effektivt utnyttjandeav musiklivet i regionen. Jag är därför inte hell övertygad om alt variemusikavdelning skall uppträda som en självsländig avdel­ning, utan man kanbehöva hjälpa varandra. Del vill jag minnas framgåii av vad jag lidigare tagitdel av i arbetet rörande regionmusiken. Men


55



Nr 84

Onsdagenden 17 mars 1976

Musikaliskaakademien


det förringar på intet sättvad jag sagl lidigare alt samråd och samarbete skall äga rum.

HerrENLUND (fp):

Herrtalman! Herr Mattsson i Lane-Herrestad är inte övertygad om
alt alla de här avdelningarna behöver fungera som självständiga bläsor-
kestrar. Om man har den uppfattningen vore det önskvärt om del funnes
en klarläggande motivering lill varför Västerås musikavdelning som den
enda i Sverige skall drabbas av en nedskärning så att den inte kan fungera
som självstfindig blåsorkester. Någon sådan motivering har inte anförts
i samband med beslutet och inle heller i del remissvar som regionmu­
sikens slyrelse har lämnat lill utskottet. Där slår: "Att av svårlydbara
rättviseskäl tilldela Västerås musikavdelning lika mänga tjänster som
Östra regionens övriga avdelningar saknar, musikaliska och kul­
lurpolitiska grunder." Det är del enda som sägs. Men att därav dra någon
slutsats om all det skulle finnas motiv för att just Västerås skulle drabbas
av nedskärningen är väl ändå inle möjligt.

Överläggningenvar härmed slutad.

Utskottetshemställan bifölls.



56


Punkien 9 Musikali:>kaakademien

HerrHÅKANSSON i Trelleborg (s):

Herrlalman! Kullurutskottels betyg över molionen 1337 är all mo­tionären tagit uppett viktigt problem. Sedan gör man vad man brukar kalla ett välvilligtavstyrkande.

Enligtmin åsikt är betyget lämligen ointressant. Vad jag menar är intressant är denhoppfulla ton man slår an för framliden. Resultatet av de salsningar som i daggörs inom de mänga musikulbildningsom-rådena kan avläsas på många olika sätt,t. ex. att anlalel musikensembler ökar.

Viär i dag många som är hämmade av den kompakta mur som, bildligt talat, finnsframför notskåpen. Kommersiella och juridiska hinder reglerar och binderverksamheten pä ett klart olillfredsslällande sätt. Jag lillhör dem som menaralt vi så snart som möjligl måste få en hell ny syn och uppläggning inom detlaområde. För RSAO- och SOR-orkesirarna, ja, varför inte för all musikverksamheti stort, måste få gälla alt de skall ha tillgäng till den musik de vill och kanspela.

Statenskulturråd har här, herr lalman, en myckel angelägen uppgift. Lät bara inle denförändring som nu aviseras i betänkandet dröja alllför länge.



Hen MATTSSON iLane-Herrestad (c):

Herrlalman! Under den här punkten har anslaget uppräknats med 444 000 kr. Med delökade intresset för Musikaliska akademiens verk­samhel kan nalurligtvis sägasatt det behövs ett högre anslag. Motionären har emellertid hemställt alt detskall göras en översyn av den utlånings-verksamhet som Musikaliska akademienbedriver.

Jagtycker all vi i ulskotiet varit mycket välvilliga mot motionären. Det ärsannerligen inte alla motionärer som kan fä läsa att ell enhälligt ulskoilanser att den fråga motionären tagit upp är mycket viktig. Men här har vi sagldetta.

Vivet all Musikaliska akademiens bibliotek varil föremål för utredning genomstatskontorets försorg, och del har lagts fram elt förslag orn en förbäiiradoch utvidgad service. Nu skall den ulredningen bli föremål för beredning iregeringens kansli, och därmed får vi en översyn även av utläningsverksamhelen.Jag tycker att motionären dä bör känna sig mycket nöjd, översynen kommer, ochett enhälligt utskott har sagt all i molionen lagits upp en mycket viktigfråga. Vi hoppas alt Musikaliska akademiens bibliotek skall kunna ge enutvidgad service.

Med delta yrkar jag bifalllill utskottets hemställan.

HenHÅKANSSON i Trelleborg (s):

Herrlalman! Jag har inte behandlat anslagets storlek utan mera försökt peka pä dekommersiella och juridiska hinder som i dag finns för nol-ullåning. Det är inleså all man har bekymmer i detla avseende med att få låna det som finns iMusikaliska akademiens bibliotek, utan det är svårigheler för Musikaliskaakademien att skaffa noterna för ut­låning. Man får i vissa fall vända sig lillandra organ, notförlag etc, då materialet pä grund av olika hinder inle finns iMusikaliska akademiens bibliotek.

Jagtycker det är bra att vi är överens om della, utskollets värderade ordförandeoch jag. Enigheten bör uäna saken på ett positivt sätl.

Överläggningenvar härmed slulad.

Utskottets hemställanbifölls.

Punkterna10-16

Kammaren biföll vadutskottet i dessa punkter hemställt.

Punkten17

Bidragtill länsmuseerna


Nr84

Onsdagenden 17 mars 1976

Bidragtill länsmuseerna



Hen WACHTMEISTER iJohannishus (m):

Herrtalman! En mera ingående deball om den här punkien i utskottets belänkande kanlämpligen ske i samband med behandlingen av den sär-


57



Nr 84

Onsdagen den 17 mars 1976

Naturhistoriska riksmuseet


skilda kulUirproposiiionsom vi fick motta häromdagen. Och eftersom utskottet i sin skrivning geruttryck för samma mening som jag själv framfört i min molion 1382, nämligen allman förutsätter att vi till nästa budgetår fär förslag till nyltstatsbidragssystem för länsmuseerna, har jag inget annat yrkande än om bifalllill utskottets förslag.

Eftersomherr ulbildningsminislern i motsats till de flesia av sina kol­leger visar såstort intresse för deballen här när vi handlägger frågor som lyder under hansdepartement att han är närvarande, skulle jag vilja ta upp en annan sak ochframföra lill honom en allmän besvikelse frän alla dem som på olika nivåer ärengagerade i kullurvårdsfrågor över den behandling som den här frågan tidigarehar fått i departemeniel.

Detgick som en röd träd genom förarbelena lill proposilionen, ochutbildningsministern sade själv i propositionen att man förutsatte ettsamlidigt genomförande av den lill länsslyrelserna knuina regionalakul-lurminnesvården och del nya bidragssystemet lill länsmuseerna, men när vihade fåll igenom den ena halvan av reformen gick luften ur del hela. Vi harfull förståelse för alt det kan inträffa saker och ting som gör alt man intekan fullborda reformer på en gång, men i så fall skall orsaken härtill meddelas- inte bara uttryckas på två korla rader i bud­gelpropositionen som kansammanfattas i fyra ord: Jag struntar i riks­dagen. Vi skulle gärna velat ha enredogörelse för orsaken.

Nuförutsätter vi all statsrådet inte genom ett ytterligare uppskov ger ossanledning besinna del rikliga i det gamla talesättet, någol moder­niserat iliden: Förliten eder icke på statsråd!

Jag har inget yrkande.

Överläggningen var härmedslutad.

Utskollels hemställanbifölls.

Punkten 18

Utskottets hemställanbifölls.

Punkten19 Naturhistoriska riksmuseet



58


Hen WACHTMEISTER iJohannishus (m):

Herrlalman! I sex år utredde man naturhistoriska riksmuseets verk­samhel innanriksdagen 1965 fattade beslul om den nuvarande orga­nisalionen. Äntligen skullealltså museet kunna fullgöra de uppgifier som åvilar ett siort ceniralmuseum.Ja, del trodde rnan. men del blev ingeniing av med den saken.

1965års musei-och ulsiällningssakkunniga.dens. k. MUS 65, tillsattes, och iavvaktan på dess betänkande blev del slopp på de siolia planerna. Alll vad msnlyckals ordna är ett par bilrädesljänster och två ijänsier



för handläggare, allagenom omdisposilion mellan olika utgiflsslag. All övrig personal som de senasteåren tillförts museet har varit forskare som så alt säga medfört i boet sinaegna strängt avgränsade forsknings­områden och inte inneburil någonförstärkning av museets kapaciiet som helhet betraktad.

MUS65 tryckte hårt pä behovel av en personell upprustning jusl pä riksmuseet, ochkulturrådet betonade i sin anslagsframställning för näsla budgetår likasåbehovet av denna upprustning - men alll förgäves eller åtminstone nästanförgäves. En kansliskrivare och en konservator var allt somulbildningsminislern tog med i årets budgetproposition.

Delkan vara skäl i att dröja ell ögonblick vid vad detla innebär. Sedan tiden föremuseels nya organisaiion, 1965, ligger personalstalen praktiskt taget stilla.Men trycket från regionala museer ökar sländigt; man ropar på hjälp lilluppruslning av sina egna naturhistoriska avdelningar, på hjälp med tillfälligautställningar, vandringsutställningar och rnycket an­nal. Köerna bara växer,och hos den för vandringsutställningarna an­svarige ligger f n. 40 ärenden sompå grund av brist på personal hell enkell inte kan åtgärdas.

Olikakommunala instanser, skolor och även statliga instanser som statensnaturvårdsverk väntar sig väldigt mycket av vad som skall komma från den stoltabyggnaden ule i Frescati. Och personalen vill ingenting hellre än hjälpa lill.Hade den personalen inle arbetat under förhållanden som kanske snarare ledertankarna lill ell kall än lill ett yrke, hade väl över huvud taget ingentinghänt. Nu har det gäll trots allt, men särskilt rationellt kan det knappasl varaatt professorer skall sitta och knacka på maskin eller slå in ullåningsföremåli paket i stället för all ägna sig ål kvalificerad forskning. Del rätta ordelför sådant utnyttjande av högt ulbildad arbetskraft är väl snarast rovdrift.

Viär nu en bra bil inne på Europarådels internationella vålmarksår, och delutställningsmaterial som skulle skickas ul för att - i likhet med allavälordnade utställningar - bättre än i ord göra klart för värt folk, ochmyndigheter inle minst, vad det hela gäller skall iordningssiällas avriksmuseet. Men museets personalförhällanden är sådana att trots att man härsamarbetar med utomstående organisalioner, såsom Svenska naturskyddsföreningenoch jägarförbund och andra, får man under tiden lägga ned all annanulställningsverksamhei. Mer än en utställning i tagel kan man inte klara mednuvarande personaluppsättning.

Detkan vara befogat alt här, åtminstone lills vidare, någol i förbigående nämnanågra ord om den rent otroliga underbemanning som råder vid en del andra avvåra botaniska museer. Jag länker på dem vid våra uni­versitet. De lyder inteunder MUS 65, men eftersom utbildningsministern är här vill jag passa på allpraia liiet om en ämne som ligger mig särskilt varmt om hjärtat.

Ornvi tittar på de botaniska museerna i Lund och Uppsala och jämför dem medmolsvarande museer i exempelvis Köpenhamn och Helsingfors får vi en bramåttstock på hur man ser pä botaniken i värt land. Alla


Nr 84

Onsdagen den 17 mars 1976

Naturhistoriska riksmuseet


59



Nr84

Onsdagenden 17 mars 1976

Naturhistoriskariksmuseet


fyra museerna är ungefärlika slora, ca 2 miljoner ark, och lika aktiva i vad gäller in- och utlåningoch aktiv forskningsverksamhet. Vissa är har Lund i. o. m. varil betydligtaktivare än Köpenhamn. Men i fråga om heltidsanställda botanister har Köpenhamn11, Helsingfors 10, Lund och Uppsala vardera en enda. Befallningen i Uppsala ärvakanl, och inför återbesältandel har det t. o. m. talats om att byta ut dentjänsten mot en Ijänsl i molekylärbiologi. Kan man komma rnycket längre ibotanisk kulturell nedrustning i Linnés gamla land?

Delhär är inle i första hand en historisk fråga ulan en fråga om mu­seernasmöjligheler att fungera som Ibrskningsunderiag. Där håller vi på att komima påefterkälken så pass grundligt att jag vill ullrycka en vädjan attulbildningsminislern verkligen tar sig en titt på de här för­hållandena

Jagskall, herr talman, inte ta upp kammarens lid genom all yrka bifall lill minmolion utan slutar med denna vädjan till utbildnings­ministern.


HerrMATTSSON i Lane-Herrestad (c):

Herrlalman! Del var inte så mycket till utskottet herr Wachtmeister i Johannishusvände sig som lill statsrådet.

Jagtycker att utskottet har uttalat sig mycket positivt när vi skriver att deönskemål om ytterligare förstärkningar som framförts i motionen ärbeaktansvärda. Efter herr Wachimeislers anförande är jag kanske något förvånadöver alt han inte begäri mer än tre tjänster; del föreföll som om det fannsbehov av många fler. Vi har i utskottet emellertid svårt för att avgöra hurmånga tjänster som skall vara placerade på del ena eller andra området.

Häryrkas inle någonling annat än bifall till ulskollels hemsiällan. Jag vill än engäng bara ha sagl att det enligt utskottets mening är be-aktansvärda önskemålom förstärkningar som har framförts. Utskottet har inle anseii sig kunna gålängre. Det är mycket vanligt att det kommer in önskemål om flera tjänster, mendel vill till myckel starka motiv för alt utskottet skall kunna gå in i detalji en sådan här fråga. Det har vi inte kunnal göra i delta fall.

HenWACHTMEISTER i Johannishus (m):

Herr talman! Jag ville, snäll som jag är, iniebesvära utskottets ord­förande genom att tvinga honom att gå upp i någonpolemik före lunchen. Del var därför jag hela tiden riklade mig lillutbildningsministern och inriktade mitt anförande, inle på vad som står i minmotion, ulan på hur vi skall ha del i framtiden.


60


Överläggningen var härmedslulad. Utskottets hemställan bifölls.



Punkten20

Utskottetshemställan bifölls.

Punkten21

Statenssjöhistoriska museum

Regeringenhade under punkien B 27 (s. 80-82) föreslagit riksdagen all lill Statenssjöhistoriska museum: Förvaltningskostnader för budget­året1976/77anvisaetlförslagsanslagav6 425 000kr.

I detla sammanhang hade behandlats molionen1975/76:411 av fröken Eliasson (c) och herr Sundman (c), vari hemsiällis attriksdagen beslutade att till Statens sjöhistoriska museum: Förvaltningskostnaderanvisa ett i förhällande lill budgetpropositionen med 122 000 kr. förhöjtförslags­anslag av 6 547 000 kr.

Utskottethemställde

attriksdagen med bifall lill propositionen 1975/76:100 och med avslag på molionen1975/76:411 till Statens sjöhistoriska museum: Förvaltnings­kostnader förbudgetåret 1976/77 anvisade ell förslagsanslag av 6 425 000 kr.

Reservationhade avgivits

8.av herrar Mattsson i Lane-Herrestad, Sundman, Eriksson i Ulfsbyn och Norrbysaml fröken Eliasson (samlliga c) som ansett att utskottet bort hemställa

attriksdagen med anledning av propositionen 1975/76:100 och mo­tionen 1975/76:411till Statens sjöhistoriska museum: Förvaltningskost­nader för budgetårel1976/77 anvisade ett förslagsanslag av 6 564 000 kr.


Nr 84

Onsdagen den 17 mars 1976

Statens sjöhistoris­ka museum



Herr SUNDMAN (c):

Herrtalman! Det marinarkeologiska intresset har vuxit snabbt här i Sverige. Tillicke ringadel hänger det samman med fyndet och bärgningen av regalskeppet Wasa.Wasavarvet är ett internationellt sett helt unikt museum. Det kan nämnas altdet är landels mesl besökta museum om man undantar Skansen.

Delfinns gott om mycket gamla skeppsvrak runt de svenska kusterna. Det beror delspå den olyckliga omständigheten all skärgårdsfarvatlnen förr var svärnavigerade- det är de för all del i dag också - dels på den lyckliga omständigheten attdet inle finns skeppsmask i våra kust­områden mot Östersjön. Masken finns dockpå västkusten ner mot Öre­sund, kring de danska öarna och vid Östersjöns södrakustområden.

Avdessa skäl har vi här i landel utomordentligt goda förutsättningar förskeppsbyggnadshistorisk och handelshistorisk forskning. Inom sjö­historiskamuseet finns numera erfarenheter och kunskaper samlade inom delmarinarkeologiska området som lorde sakna motsvarigheter i andra länder.


61



Nr84

Onsdagenden 17 mars 1976

Statenssjöhistoris­ka museum


Museethar efter Wasabärgningen påbörial en inventering av vrak, främst inomSlockholms skärgård. Samtidigt har intressel för sporldyk-ning flammat upp, ochman räknar med att del finns betydligt över 10 000 amatördykare i Sverige. Delär självklart alt de är intresserade av gamla vrakfynd. Jag är övertygad om attde allra flesta känner respekt och ansvar inför dessa kulturminnen. Risk finnsändå att någon genom okunnighet eller genom vårdslöshet kan vålla skador.

Isin anslagsframställning inför del kommande budgetåret påpekar sjö­historiska museetatt ulvecklingen - inte minst exploateringstrycket i kustregionerna - ställtökade krav pä museets fällundersökningsavdel-ning. Man begär därför förstärktaresurser inom denna sektor.

Statenskulturråd har i sitt yttrande tillstyrkt all museet på sin fält­avdelning fåren personalförslärkning med en amanuens och en assistent.

Departementschefenhar inte anselt sig kunna biträda detla i budget­propositionen. Kulluruiskoiteihar i sitt betänkande nr 5 i höslas ullalat, att det är angelägel med ett effektivtskydd för de marina fornlämning-arna. Detta till trots vill utskottetsmajoritet inle ge museet sill stöd på denna punkt.

Centerledamöternai utskotlel har en annan uppfattning. Vi tycker inle all del i och för sigalltid är sä lustigt att gå in i en speciell institutions anslagsframställning- del påpekade utskottets ordförande nyss - och peka på att de eller de önskadetjänsterna bör inrättas. Just i det här fallet finner vi det dock varaangeläget alt sjöhistoriska museet fär åt­minstone två av de tre tjänster detbehöver för silt fältarbete. Museet kämpar dess värre mot liden.

Herr talman! Jag yrkarbifall lill reservationen 8.



62


Hen GREEN (s):

Herr lalman! Utanatt pä någol säll förringa frågans belydelse ber jag att kort och gott fä yrkabifall till utskottets hemställan under denna punkt.

Överläggningenvar härmed slulad.

Proposilioner gavs på bifall till dels ulskollelshemställan, dels re­servationen nr 8 av herr Mallsson i Lane-Herrestad m. fl.,och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedanherr Sundman begärt volering upplästes och godkändes följandevoterings-proposition:

Densom vill att kammaren bifaller kulturutskottets hemställan i be­tänkandet nr 29punkten 21 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammarenbifallil reservationen nr 8 av herr Mallsson i Lane-Herrestad m. fl.



Vidomröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter haröstat för ja-proposilionen. Då herr Sundman begärde röst­räkning verkställdesvolering med omröslningsapparal. Denna om­röslning gav följande resultat:

Ja - 232 ,

Nej - 89

Punkterna22-25

Kammarenbiföll vad ulskotiet i dessa punkter hemställt.

§7 Föredrogs Civilutskotlets belänkande

1975/76:13 med anledning av propositionen1975/76:100 i vad avser an­slag till centralnämnden för fastighetsdata jämtemotion

Utskollelshemställan bifölls.


Nr84

Onsdagenden 17 mars 1976

Anslagtill statistis­ka centralbyrån m. m.


§ 8 Anslag tillstatistiska centralbyrån m. m.


Föredrogscivilutskotlets betänkande 1975/76:14 med anledning av proposilionen 1975/76:100i vad avser anslag till statistiska centralbyrån m. m. jämte molioner.

Regeringen hade i proposilionen 1975/76:100 bilaga9 (flnansdepar-temenlel) under punkterna B 2-B 4 (s. 14-37) föreslagitriksdagen alt

1.godkänna i regeringsprolokolletföreslagna organisatoriska föränd­ringar av statistiska centralbyrån,

2.bemyndiga regeringen alt vidtade övergångsåtgärder som behövdes med anledning av de organisatoriskaförändringarna,

3.på driftbudgeten under sjundehuvudtiteln för budgelårel 1976/77 anvisa

a. lillSiaiisiiska ceniralbyrän: Statistik, register och prognoser ell för­
slagsanslag av 158611000 kr.,

b. lillStatistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag
av 1 000 kr.,

c. tillStatistiska centralbyrån: Folk- och bostadsräkning 1975 ell för­
slagsanslag av 26 367 000 kr.

Idella sammanhang hade behandlals moiionerna 1975/76:876 av herr Wesiberg iLjusdal (fp), vari hemställts 1. att riksdagen i skrivelse lill regeringenskulle anhålla om ålgärder för all bättre samordna, komplettera och förslärkaden prognosverksam­het på arbetsmarknadens område som bedrevs på olika håll ochdå främst genom statistiska centralbyråns prognosinstilul med syfte att få framdels sådana prognoser om behovet av arbetskraft, som gav en totalbild av arbetsmarknadensbehov och angav den väntade fördelningen mellan


63



Nr 84

Onsdagenden 17 mars 1976

Anslagtill statistis­ka centralbyrån m. m.


olika yrkesgrupper, delsrullande prognoser som underlag för anpass-ningsåigärder inom utbildnings- ochomskolningsområdel, när lägel för­ändrades.

2.all riksdagen beslulade anvisa statistiska centralbyrån ett med 270 000 kr.förhöjt anslag för arbetsmarknadsprognoser,

1975/76:1944av herr Magnusson i Borås m. fl. (m), vari hemställts all riksdagen lillStatistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser för budgetårel1976/77 anvisade elt förslagsanslag av 140 000 000 kr.,

1975/76:2040av herr Bohman m. fl. (m), vari hemställts au riksdagen begärde att regeringengav statistiska centralbyrån i uppdrag att snarast fullfölja ulredningenangående den dolda brottsligheten, varvid kostna­derna för ulredningen bordeläckas genom omdisponering av beviljade anslag, och

1975/76:2046av herr Fälldin m. fl. (c), vari hemställts all riksdagen som sin mening gavregeringen till känna vad i motionen anförts an­gående statistiskacentralbyråns utvecklingsarbete med ett system för regionalräkenskaper.


Utskottethemställde

1.beiräflande den doldabrottsligheten att riksdagen skulle avslå mo­tionen 1975/76:2040,

2.beiräflandearbelsmarknadsprognoser att riksdagen skulle avslå mo­lionen 1975/76:876,yrkandet 1,

3.beträffande regionalräkenskaperatt riksdagen skulle avslå motionen 1975/76:2046, såviti nu var i fråga,

4.beträffande föreslagnaorganisaloriska förändringar av statistiska centralbyrån att riksdagen godkändevad i regeringsprolokollet föreslagits,

5.att riksdagen bemyndigaderegeringen att vidta övergångsåtgärder som behövdes med anledning av deorganisatoriska förändringarna,

6.att riksdagen med bifall lillregeringens förslag och med avslag på motionerna 1975/76:876, yrkandet 2, 1944samt 2046. den sistnämnda såviii nu var i fråga, på driftbudgeten under sjundehuvudtiteln för bud­getårel 1976/77 lill Statistiska centralbyrån: Statistik,register och pro­gnoser anvisade ell förslagsanslag av 158 611000 kr.,

7.att riksdagen på driftbudgetenunder sjunde huvudtiteln för bud­getåret 1976/77 skulle

a. tillStatistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet anvisa ett förstags-
anslag av I 000 kr.,

b. lill Statistiskacentralbyrån: Folk- och bostadsräkning 1975 anvisa
ett förslagsanslag av 26 367 000 kr.


64


Reservalioner hadeavgivils

I.beträffande den dolda brottsligheten av herr Adolfsson (m) och fru Diesen (m)som anseii alt utskottet under 1 bort hemställa

allriksdagen med bifall till molionen 1975/76:2040 som sin mening gav regeringenlill känna vad reservanterna anfört.



2. beträffanderegionalräkenskaper av fru Olsson i Hölö, herrar Åker­
feldl och Mattsson i Skee samt fru Ingvar-Svensson (samtliga c) som
anseii all ulskotiet under 3 bort hemställa

allriksdagen med bifall lill molionen 1975/76:2046, såviii nu var i fråga, som sinmening gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört,

3. beträffandeanslag

a.av herr Adolfsson (m) och fru Diesen (m) som ansett att utskottet under 6 borthemställa

allriksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall lill molionen1975/76:1944 saml med avslag pä motionerna 1975/76:876, yrkandet 2, och 2046,såviii nu var i fråga, pä driftbudgelen under sjunde huvudliteln för budgetåret1976/77 lill Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoseranvisade elt förslagsanslag av 140 000 000 kr.,


Nr84

Onsdagenden 17 mars 1976

Anslagtill statistis­ka centralbyrån m. m.


b. av fru Olsson i Hölö, herrar Åkerfeldl ochMallsson i Skee saml fru Ingvar-Svensson (samlliga c) som - vid bifall lillreservalionen nr 2 - anselt all utskottet under 6 bort hemställa

att riksdagen med anledning av regeringens förslagoch med bifall till motionen 1975/76:2046. såvitt nu var i fråga, saml medavslag på mo­tionerna 1975/76:876, yrkandet 2, och 1944 på driftbudgeten undersjunde huvudtiteln för budgetåret 1976/77 till Statistiska centralbyrån:Statistik, register och prognoser anvisade ett förslagsanslag av 158 971 000kr.


Herr OLOF JOHANSSON iSlockholm (c):

Herrlalman! I del nu akluella betänkandet behandlas bl. a. anslag till statistiskacentralbyrån avseende statistik, register och prognoser, upp­dragsverksamhetsamt folk- och bostadsräkningen 1975. Anslaget lill SCB ökas med 33 milj. kr.,men av delta belopp är mer än 29 milj. kr. pris-och löneomräkning. Föredragandestatsrådet anser all SCB bör konso­lidera och se över sin verksamhet inom ramenför ett måttligt ökal anslag. Del finns anledning alt underslryka denuppfattningen. Dessutom måste uppmärksamheten skärpas när det gäller nyauppgiflskrav på allmänheten och inte minst de hårt pressade mindre företagen.Ett sätt att minska uppgiftskraven är alt förbättra samordningen.

Ettexempel på sådan samordning är arbetet på regionalstatistikens område. Enarbetsgrupp inom SCB har utrett just denna fråga i syfte alt bättre tillgodosestatistikbehov inom länsstyrelsernas och kommu­nernas arbetsområde och allfinna former för alt undvika onödigt dub­belarbete vid stalislikframslällningenoch samordna den regionala sta­tistiken. Som ett inslag i den samordningenarbelar SCB med ulveck­lingen av en regionalslalislisk databas. En sådandatabas för gemensam användning innebär naturiigtvis inle någol ställningstagandetill hur an­svar och resurser för samhällsplaneringens stalislikbehov skallfördelas i framliden.

SCB föreslår dessulom attverket skall få resurser för alt fortsälla karl-


65


5 Riksdagens protokoll 1975/76:83-84



Nr84

Onsdagenden 17 mars 1976

Anslagtill statistis­ka centralbyrån m. m.

66


lägga möjligheterna attulveckla ett syslem för regionalräkenskaper. Där­igenom skulle en bälireregionaliserad sysselsältningssiatistik kunna er­hållas. För den uppgiftenbehöver SCB 360 000 kr. Från centerns sida anser vi all det härutvecklingsarbetet har ett direkl samband med ul­vecklingen av enregionalslalislisk dalabas. Dessutom pågår på olika häll - i ell anlal kommuneroch inom expertgruppen för regional utrednings­verksamhet, ERU - arbete medolika modeller av regionalräkenskaper. Det ligger naturligtvis en risk i attarbete pågår på en mängd olika håll samtidigt, nämligen risken all man arbelarfram olika modeller som inle utan vidare kan samordnas och jämföras påriksplanet. Det innebär alltså en risk för slöseri med resurser.

Viär från centerns sida övertygade om att en ulveckling av regio­nalräkenskaperär en viklig utvecklingslinje för all fördjupa våra kun­skaper om välstånds-och välfärdsutvecklingen i olika delar av landel. Dessulom kan ellregionalstatisiiskt syslem öka effektiviteten i sam­hällets regional- ochsysselsättningspolitik. Vi får hell enkell ell bälire underlag för denpoliliken.

Vikan dessulom konstatera, att Sverige inte är någol föregängsland på del härområdel. Regionalräkenskaper pä olika ambitionsnivåer, som nu håller på attytleriigare höjas, finns i Norge och Nederländerna i form av regionaliseradenationalräkenskaper. I Finland arbetar man med re­gionala produktionskonton m.m. F. ö. finns ansatser till regionalräken­skaper i ell flertal industriländer,t. ex. inom EG-området.

Detär hell klarl att Sverige har anledning att ägna regionalstatistiken specielltintresse med hänsyn lill landets ytvidd i kombination med en regionalt sellojämn befolkningsfördelning. Del räcker i del här avseendel all hänvisa lillden akluella deballen om Slålverk 80 och övre Norrlands hiliills ensidiga rollsom råvaruleveraniör. Spridningseffekler av olika regionalpolitiska salsningarkräver ökade kunskaper, som elt syslem av regionalräkenskaper skulle kunna ge.

SCB-arbetsgruppensförslag - Samordning och samarbele inom regio-nalstalistiken - har varil påremiss lill cenlrala myndigheier, länsstyrelser och vissa kommuner. Avsnittetom regionalräkenskaperna har fått ell myckel positivt bemötande avremissinstanserna. Del gäller främsi re­missvaren från kommuner ochlänsstyrelser.

Låtmig som exempel på detta bara citera vad planeringskonloret i Stockholms länslandsting säger:

"Delär ytterst angeläget att i delta sammanhang framhålla behovel av en kraftigutbyggnad av den regionala statistiken. Del är viktigt all arbetet med självaräkenskapssystemel fortsätter."

Tyvärrhar utskottsmajorilelen inte följt cenlerns förslag med hän­visning lill, somman säger, "den relalivt ambiliösa satsningen inomregionalstatisliken". Föredragande statsrådet är lika kortfattad i sill av­styrkandeav SCB:s förslag. Han säger: "Beiräffande SCB:s förslag att ulveckla ettsystem av regionalräkenskaper har jag inle beräknat några medel för fortsattutvecklingsarbete."



Någonmotivering ges alltså inte. Det kan bero på au viljan alt förbättrabeslutsunderlaget för regional- och sysselsättningspolitiken inte är särskiltstor, men Jag hoppas att det inte är så. Det ekonomiska argumentet är nämligeninte särskilt starkt. Del rör sig om 360 000 kr. Vi hävdar från cenlerns sida,alt det gäller att öka effektiviteten i fråga om de medel som anslås för regional-och sysselsättningspolitiken. I det sam­manhanget rör det sig som bekant ommiljardbelopp. Dä kan 360 000 kr. myckel väl försvaras. Dessutom är detså-vilket utskolismajorileten bör uppmärksamma - alt regionalslalistikenssammanlagda medelsök­ning i procent är mindre än vad SCB får i procentuellökning totalt sett för statistik, register och prognoser. Det stämmer interiktigt med vad utskottsmajorilelen skriver om en relativt ambitiös satsning.

Meddelta, herr talman, vill jag yrka bifall till reservationen 2, tillföljdreservationen 3 b angående anslaget och i övrigt till civilutskotletshemställan i dess betänkande nr 14.


Nr84

Onsdagenden 17 mars 1976

Anslagtill statistis­ka centralbyrån m. m.


HenADOLFSSON (m):

Herrtalman! Då del är av yttersta vikt alt tillvarata alla möjligheter alt sparaskallemedel och dä det finns orsak att iaktta stor försiktighet när det gällerinsamlandet och utvecklingen av data, kan enligt vär bedömning anslaget tillstatistiska centralbyrån minskas. Det bör ändå genom omdisponeringar finnasulrymme kvar för alt genomföra den un­dersökning av den dolda brottslighetensom moderata samlingspartiet föreslagit. Dä resultatet av företagenprovundersökning i detta avseende beräknas föreligga i år, är det av vikt atthuvudundersökningen kommer till stånd i direkl anslutning till dennaprovundersökning.

Herr lalman! Jag yrkar bifall till de reservalioneri civilutskottets be­tänkande nr 14 där moderata samlingspartiets namnåterfinnes.


Herr HENRIKSON (s):

Herrtalman! Jag skall kort kommentera de reservationer som är fogade vid detlautskottsbetänkande.

Ireservalionen 1 har man följt upp ett yrkande i en moderat par­timolion,innebärande krav på all den s. k. huvudundersökningen rörande den doldabrottsligheten genomförs under nästkommande år, en fråga som herr Adolfssonnyss nämnde. Som framgår av utskottsbelänkandet har en provundersökning rörandedessa frågor gjorts genom SCB:s försorg, och avsikten varan utvärderingen avdenna undersökning skulle föreligga färdig i maj 1975. Genom förseningar haremellertid lidsprogrammel för­skjutits, och därför har SCB i sina pelita tillregeringen inle lagil upp några medel för nästkommande budgetår för den s. k.huvudundersök­ningen. Finansminislern har för sin del pä den punkten följtSCB:s förslag - en omständighet som förefaller hell naturlig.

Inteheller utskottet har ansett att de skäl som har förebringats i mo­deraternaspartimolion är av den hallen att vi haft anledning all frångå det förslag somföreligger i propositionen. Därför har utskottet avstyrkt


67



Nr84

Onsdagenden 17 mars 1976

Anslagtill statistis­ka centralbyrån m. m.

68


förslaget i fråga. Jag beralltså att på den här punkien fä yrka bifall lill utskottets hemställan.

Ireservationen 2 har den fråga lagits upp som Olof Johansson i Slock­holm härnyss pläderade för, nämligen frågan om ytterligare medel för ett system för s.k. regionalräkenskaper.

Såsomframgår av ulskottsbetänkandet har finansminislern i budgel­propositionenföreslagit medel till forlsalt utvecklingsarbete för upprät­tande av ettregionalstatisiiskt kansli och för anslulning regionall av det centralaföretagsregistret. Däremol har inga medel tagits upp lill jusl det ändamålvarom denna reservation handlar, beräknade av SCB lill 360 000 kr. Ireservalionen 3 b föreslås därför, i konsekvens med re­servationen 2, allyllerligare medel skall upptas med 360 000 kr. för ifrå­gavarande ändamål.

Civilutskottelhar inte anselt sig böra biträda centerpartiets förslag på den här punkien. Deav finansministern framlagda förslagen innebär så­som framgår av betänkandetatt för regionalstatisliska ändamål skall upp­tas ca 4,9 milj. kr. för nästabudgetär, en medelsökning med 900 000 kr.

Mankan naluriiglvis ha olika meningar om huruvida delta är ambitiöst eller inle.Olof Johansson i Stockholm tycktes för sin del anse att am­bitionsgraden härvar för låg. Ulskottsmajoriteten har emellertid ansett att ambitionsnivån är avdel slaget att ytterligare medel inte bör las upp för detta ändamål, och alltsåhar vi avstyrkt förslaget. Jag ber därför att här fä yrka bifall tillutskottels hemställan.

HerrOlof Johansson nämnde i silt anförande alt bl. a. Slockholms läns landstingsplaneringskonlor har haft en positiv inslällning till tan­kegångarna röranderegionalräkenskaper. I och för sig är del väl ingen som är negaliv till ettallt bättre statistiskt underlag, men jag ber ändå all fä citera några rader urremissullålandet frän Slockholms läns lands­tings planeringskontor. Där sägsbl. a.:

"Vadslutligen gäller utformningen av systemet för regionalräkenska­per finns detskäl att varna för en alllför hög ambitionsnivå. Att döma av den takt i vilkenden regionala statistiken byggts ul kommer för över­skådlig framtid brislen pådata att helt omöjliggöra användandet av mera sofistikerade räkenskapssyslem.Det förefaller därför onödigt all i dag bygga upp ett system som inkluderarfinansiella strömmar eller välfärds-komponenter som ligger utanför dettraditionella ekonomiska räken­skapssystemel. Om regionalräkenskaper skallkomma till användning inom rimlig tid krävs all ambitionerna hälls på en sådannivå att man kan fylla systemet med data."

Bakomde orden skymtar i varje fall Jag ett visst dilemma, nämligen i fråga ommöjligheterna all på ell meningsfullt sätt just nu och inom den närmasteframliden bygga upp en form av regionalräkenskaper.

Slutligen,herr talman, till reservationen 3 a, där moderata samlings­partiel föreslår ennedprutning av anslagen för de ändamål sorn vi nu behandlar, alltså anslagentill statistiska centralbyrån m. m., som upptar



18 611 000 kr. Delta förslagbör, anser jag, ses mot bakgrund av all man vill öka SCB:s insatser när detgäller den s. k. dolda brottsligheten. Några förslag från motionärernas sidahur SCB skall omfördela sina medel har inte lämnals. Detta överlämnar manalltså åt SCB. Jag tycker det hade varit klädsamt om moderaierna hade anvisathur en fördelning borde ske. Om man skall lämna ulrymme för de önskemålmoderaterna har hade det varil rimligt all tala om på vilka punkter ennedskärning borde ske. Della har man alltså inte gjort. Man säger bara attdessa kosinader får läckas genom omdisponering av anslaget. Det är, enligt mittför­menande, elt någol lättvindigt säll att skilja sig från frågan.

Jagyrkar alltså, herr talman, bifall lill civilutskotlets förslag på samtligapunkler.


Nr 84

Onsdagenden 17 mars 1976

Anslagtill statistis­ka centralbyrån m. m.



Hen OLOF JOHANSSON iSlockholm (c) kort genmäle:

Herrlalman! Jag noterar bara att utskolismajorileten på den här punk­ten hade lalatom en relativt ambitiös satsning inom regionalstatisliken. Jag ägnade mig dä ätlitel procenträkning och konstaterade all satsningen pä hela den här biten - påstatistik, register och prognoser - ökar anslaget med 20,9 procent. För denregionalstatisliska delen ökar den med 18,5 procent. Där ligger alltsåambitionsnivån lägre än totalt sett.

Närdet sedan gäller ambitionsnivån inledningsvis för sådana här re­gionalräkenskapersä vill jag bara helt kort hänvisa till vad vi säger i vår reservation:"Det är naturiigl att utvecklingsarbetet inledningsvis inriktas på enmåttlig ambitionsnivå, där särskill behoven av förbättrad statistik försysselsättnings- och regionalpolitiska bedömningar ges prio­ritet." Dettastämmer utomordentligt väl med vad SCB har sagt på den här punkten. Man börinte lägga sig pä en hög arnbilionsnivå inled­ningsvis. Del är också della somSlockholms läns landstings planerings­konlor ullalar sig mot, samtidigt som mansäger all del är viktigt all arbetet med själva räkenskapssystemel fortsätter -vilket det alltså inle kan göra, eftersom finansminislern inie föreslär någramedel. Uiskoils-majoriieten följer ju finansminislern i del avseendet.

Sedantror jag också att detla pä sikt kan leda lill bakslag. Vi bygger upp enregionalslalislisk databas. Då är del väldigt viktigt hur man bygger upp denoch vilken statistik man plockar in i del systemet. Vi menar från centerns sidaalt genom alt bygga upp en regionalslalislisk databas samtidigt med ett syslemför regionalräkenskaper, så kommer regional­räkenskaperna att kunna påverka denregionalstatisliska databasen. Delta måste vara rimligl och en gardering införframtiden sä all man inte då behöver förändra den regionalstatisliska databasennär man kommer pä bälire tankar och också satsar på ell regionalstatisiisktsyslem. Vi tror att det här syslemel måste komma. Vi hoppas, att herr Henriksonhåller med oss på den punkien.


69



Nr84

Onsdagenden 17 mars 1976

Anslaglill statistis­ka centralbyrån m. m.


Herr HENRIKSON (s) kortgenmäle:

Herrtalman! Naturligtvis kan man när det gäller sådana här frågor ha olikautgångspunkter för vad man anser bör genomföras. Av det re­missmaterial som jagtidigare åberopade och som herr Olof Johansson nämnde framgår det myckel klartatt del är delade meningar om den här frågan. Det är delade meningar främst omhuruvida vi nu är framme vid den tidpunkt då man bör tillmötesgå dessaönskemål.

Jagsade lidigare all det i och för sig finns elt inlresse av elt så goli underlagsom möjligt för beslut som skall fallas - oavsett om de fattas här eller päandra håll.

Närdetgäller just delta med regionalräkenskaper är meningarna myck­et delade.Södermanlands län säger bl. a.: "Då elt utbyggt syslem medregionalräkenskaper bedöms vara kosinadskrävande synes dock en ui-byggnad häravej vara ell förslahandsintresse."

Östergötlandsläns landsting har också kritiska synpunkter när det gäl­ler att nu genomföradella. Samma är förhållandet med vissa kommuner som jag här av tidsskäl integår i på. Bilden är med andra ord splittrad när det gäller uppfattningarna iden här frågan, och jag tror all ulskouets inställning för dagen i varje fallär den rimliga. Vi får se vad som kommer att hända i framliden.


HerrOLOF JOHANSSON i Slockholm (c) kort genmäle: Herr talman! Jag vill bara heltkort korrigera den något skeva fram­ställning som herr Henrikson gör omremissopinionen. De största skill­naderna finns mellan cenlrala myndigheter äena sidan och länsstyrelse och kommuner å den andra. Här finns alltså den gamlakända mot­sättningen mellan centrum och periferin. Tyvärr är det nog också säalt våra delade värderingar om betydelsen av regionalpolitiken och elt braunderlag för den till en del ligger bakom våra olika ställningstaganden i denhär fi'ågan.

HenHENRIKSON (s) kort genmäle:

Herr lalman! Del senaste som herr Olof Johansson iSlockholm nu kom in på trodde jag inte skulle behöva förekomma i den härdebatten. Jag tror inle att det här var fråga om att vi har olika intresse föratt tillgodose rimliga krav pä beslutsunderlag, framtaget genom olika slag avstatistiska undersökningar och bearbetning av dessa undersökningar. Jag trorinte heller all riksdagen, som då får. förmodas vara det mesl cenlrala av alllcentralt som länkas kan, skulle hysa den uppfattningen att vad som sker ule ide olika regionerna skulle sakna intresse. Tvärtom torde del förhålla sig såall intresset är väl företrätt också här när det gäller alt inse betydelsen aven rimlig och riktig regional ulveckling.


70


Herr WESTBERG i Ljusdal(fp):

Herrtalman! Sysselsättningsfrågorna är av allra största vikt, det är vi alla enseom. Målsättningen "arbele åt alla" får aldrig bli endasl en



vacker tanke utan måstevara en engagerande riktpunkt för allt vårt sam­hällsarbete. Men skall vilyckas nå det målet, måste vi ta till vara alla möjligheter som står oss tillbuds när det gäller alt främja en vettig sysselsättningspolitik. Enangelägenhet som då iräder fram i fokus och i detta sammanhang pockar päuppmärksamhet är kravet på kännedom om arbetsmarknadens ulveckling och behovoch utbildningsmöjlighe­ternas anpassning till dessa behov. Det är absolutnödvändigl med bälire samordning och anpassning därvidlag, om målsättningen"arbete ål alla" någonsin skall bli verklighet.

Detlaär anledningen lill att jag år efter år lagil upp frågan om en förstärkning avprognosverksamheten pä arbetslivets område för alt där­med möjliggöra enanpassning av utbildningsmöjligheterna lill arbets­livets behov. Tyvärr har jagrönt ringa förståelse för min sirävan från utskollets och riksdagens sida, menjag vel all della är frågor som tränger på och som kommer alt uppmärksammas påell helt annat sätt i en nära framtid. Del får då bli min tröst alt jag tidigttog upp dessa frågor.

I sill betänkande i årskriver utskotlel hell kort:

"Eftersomi motionen 876 upptagna frågor på skilda sätl beaklas finner utskotlel inte skältillstyrka motionen."

Mendet hör till bilden, ärade kammariedamöter, att utskottet självt tidigare i sinframställning återger vad statistiska centralbyrån anser:

"SCBhar i pelita för budgetåret 1976/77 föreslagit en undersökning avanpassningsmekanismerna pä arbetsmarknaden. Enligt centralbyrån saknas f n.tillräckliga kunskaper om anpassningsmekanismerna när det gäller all ta hand omolika utbildningsgrupper på arbetsmarknaden. Del saknas också kunskaper omverkan av utflödet från utbildningsväsendet pä den arbetskraft som redanbefinner sig i arbele. Undersökningens övergripande syfte avses vara attsludera anpassningsmekanismerna på arbelsmarknaden med särskild inrikining påde förhållanden som upp­kommer p. g. a. brislande överenssiämmelse mellanutflödet från utbild­ningsväsendet och arbetsmarknadens efterfrågan på olikautbildnings­grupper." Och utskottet tillägger: "Finansminislern harinle beräknal me­del för undersökningen." Man lar alltså inte tillräcklighänsyn till det behov som här är dokumenterat.

Detråder inle någol som helst tvivel om alt SCB vill och kan göra mer på det härområdel, om SCB får större resurser.

Föregen del är jag helt övertygad om behovel av en förstärkning avprognosverksamheien och om möjligheterna att åstadkomma nyttiga resullal av ensådan satsning, ifall nödiga resurser ställs till förfogande.

Manbehöver inte vara länge i kontakt med arbetsmarknaden för att upptäcka behovelav en bättre anpassning mellan utbildningsmöjligheter och arbetsmarknad. Intesällan träffar man företagare som klagar över brist på arbetskraft, medan visamtidigt har långa köer på arbelsförmed­lingen. Den s. k.anpassningsmekanismen fungerar hell enkell inte.

Detkan aldrig upphöra all förvåna mig hur regering och riksdag villigi anslår miljardbeloppför omskolningsverksamhet under det alt man är


Nr84

Onsdagenden 17 mars 1976

Anslagtill statistis­ka centralbyrån m. m.

71



Nr 84

Onsdagenden 17 mars 1976

Anslagtill siaiisiis­ka centivlbyrån m. m.

11


lämligen kallsinnig närdel gäller all ställa medel lill SCB:s förfogande för att skaffa fram materialsom gör en bättre anpassning mellan ut­bildningsmöjligheter ocharbetsmarknadens behov möjlig. Med andra ord: Att laga i förväg intresserar mindreän att bota i efterhand.

Utskotlelnämner i förbigående att "inom SCB övervägs alt med an­ledning avskrivelse från regeringen i maj 1975 begära medelsförstärkning för bl. a.prognosverksamheien för all möjliggöra ytleriigare beräkningar av den typ somgjordes för U 68". Men varför i all världen är utskotlel dä så kallsinnigtgentemot molionsyrkandei?

Manhar inom SCB:s prognosinstilul påbörial ett utvecklingsarbele för alllillgodose behovet av anpassning mellan ulbildningsväsen och ar­betsmarknad, menman har inte resurser att forlsälta och fullfölja del arbelel.Sysselsättningsulredningen säger också i silt belänkande Arbele ål alla alt denstatistiska informationen om arbetsmarknaden behöver kompletteras för alt manskall kunna bygga upp en aktiv sysselsälinings-planering. SCB uppger all SCB fn. inle har resurser all utföra egna näringsgrensprognoser.

Alltdet här understryker, som jag ser det, med stor kraft vikten av allcentralbyrån och dess prognosinstilul fär ökade resurser. Och della är ingenobetydlig fråga. Tvärtom är frågan av myckel stor betydelse, särskilt för vårungdom som söker in till skolor och över huvud taget vill utnyttjautbildningsmöjligheter av olika slag, liksom för alla ung­domar som är färdigamed sin utbildning och skall orientera sig på ar­belsmarknaden.

Föregen del fäster jag utomordentligt stor vikt vid de här frågorna och begär enbättre kartläggning av arbetsmarknaden, dess ulveckling och behov, inle minstdärför alt det utgör förutsättningen för den an­passning av utbildningsmöjligheternasom jag menar är så viklig. Del här är en ungdomsfråga av rnycket stor vikt -jag tar inte lillbaka ell ord av del påståendet. Och jag kan inte annat änvädja till er alla, kam­marledamöter, all la på del här problemet med myckelston ansvar och med myckel storl allvar. Enligt min mening är varie litelframsteg av belydelse för ungdomarnas sysselsättningsmöjligheter.

Imin motion yrkar jag att riksdagen i skrivelse till regeringen skall anhålla omålgärder för all bättre samordna, komplettera och förslärka denprognosverksamhet på arbetsmarknadens område som bedrivs på olika håll - dåfrämsi genom statistiska centralbyråns prognosinstilul - med syfte att få framdels sådana prognoser om behovet av arbetskraft som ger en total bild av arbetsmarknadensbehov och anger den väntade fördelningen mellan olika yrkesgrupper, delsrullande prognoser sorn un­derlag för anpassningsåtgärder inom utbildnings- ochomskolningsom­rådel när läget förändras saml alt riksdagen beslutar anvisastatistiska centralbyrån elt med 270 000 kr. förhöjt anslag förarbetsmarknadsprog­noser. Jag vet all del är ett relativt litel belopp isammanhanget, men del är ändå ett ullryck för en vilja alt gå längre i del häravseendel. Och del för oss ett steg framål på vägen mot den målsättning som jag



här talatom.

Herr lalman! Trots att jag vel att det i nuvarande lägemed ett enhälligt utskott på avslagslinjen inte tjänar mycket till, kan jaginte göra annal än yrka bifall lill mina motionsyrkanden. Skulle dessa avslås,så är jag beredd all rösta för reservalionen 2. som också rör en viklig frågaoch belyder ell väseniligi sleg framåt.

Hen HENRIKSON (s):

Herr lalman! När man lyssnade på herr Westberg i Ljusdalfick man nästan del intrycket att de 270 000 kr. som del här handlar om är vadsom egentligen behövs för att allting sedan skall vara väl beställt. Jag ulgårifrån alt det var lilel övertoner i herr Westbergs inlägg nyss.

Utskottets ställningstagande är självfallet inle någolullryck för alt vi nedvärderar betydelsen av de frågor som tagits upp imolionen rörande sysselsällningen för såväl ungdomar som andra grupper. Men somfram-' går av betänkandet har vi redovisal alt det på många områden f n. görsinsaiser jusl i syfte alt främja det som ligger bakom herr Wesibergs molion,nämligen utarbetandet av så goda prognoser på arbelsmarknaden att man så långlmöjligl kan stimulera sysselsättningen för alla med­borgare i samhällel. Vi äralla överens om alt dessa frågor är ytterst betydelsefulla, och här är del meraen fråga om vilka meloder och medel vi skall sälta vår lit till. Vi fårinle-och nu uttalarjag mig personligen, eftersom det inte framgår avbetänkandet - hänge oss åt någon övertro på all prognoser i sig löser allaproblem. Del tror jag f ö. inte heller all herr Wesiberg menar. Där har ju herrWesiberg också möjligheler all nyansera sig någol.

I ulskollels belänkande nämner vi det arbele som pågårgenom sys­selsältningsutredningens försorg och framför alll del forlsaliaarbelel som ulredningen skall ägna sig ål sami de förslag som kan bli en följdav del arbelel. Dessulom görs del belydande insaiser uianför de anslag som vijust nu diskuterar. Vi har bl. a. den ökade satsningen på datautrust­ningen, enfråga som vi kommer att behandla inom den allra närmaste tiden. Den satsningenkommer alt innebära ökade möjligheter för dem som skall sköta dessa uppgifterall la fram det underlagsmaterial som del kan föreligga behov av.

Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar är juen sak som vi av och lill blir påminda om i anslulning lill all resullaien avdessa undersökningar redovisas. Deras syfle är självfallel inle - som man kan­skeibland får ell iniryck av all del skulle handla om - all den ena eller andrafår möjlighel all kritisera hit eller dit. De har naturligtvis del meraallvarliga syftet alt skapa kännedom om förhållandena på ar­betsmarknaden.

Ulskollei menar - på den punkien är ulskollei enhälligl,som också herr Westberg konslalerade - all del i dagsläget inte finns skäl attlill­mölesgå molionsyrkandei. Jag ber, herr lalman, att få yrka bifall lillutskollels förslag också på denna punki.


Nr 84

Onsdagen den 17 mars 1976

Anslag lill statistis­ka centralbyrån m. m.

73



Nr 84

Onsdagenden 17 mars 1976

Anslaglill statistis­ka centralbyrån m. //?.


Hen WESTBERG i Ljusdal(fp):

Herrlalman! Herr Henrikson anklagar mig för all la lill övertoner i debatten. Jagvill till mitt försvar säga att det inie är förslå gången jag försökt vinnaförståelse för dessa synpunkter här i kammaren. Men del är sisla gången jag harlillfälle all diskulera dessa problem i Sveriges riksdag. Under sådanaomsländigheler lycker jag all man har rält att säga ifrån i en fråga som mankänner för och anser vara ulomordeniligl viklig.

JagIror ingen - inle ens herr Henrikson - kan påslå all anpassningen mellanarbeismarknadens behov och ulbildningsmöjligheierna i dag fungerarlillfredssiällande. Jag behöver bara påminna om akaderniker-överskoitel, låtvara all del är någol mindre nu än lidigare. I del sarn-manhangel upplevde videnna brislande anpassning ulomordeniligl starkt. Vi har just nu lärarproblemetsom kräver insatser, därför att an­passningsmekanismerna inle fungerar.

Nusäger siaiisiiska ceniralbyrän: Får vi resurser, så skall vi gå vidare ochskaffa fram bälire verktyg för en anpassning mellan arbetsmarknad ochutbildningsmöjligheter. När man nu säger det och begär ytterligare resurser,varför kan vi då inle gå centralbyrån något lill rnöles och därmed skapa framde yllerligare resurser som behövs?

Jaghäller givelvis med herr Henrikson - del måste jag göra - när han säger all 270000 inle kan vara helt avgörande. Nej, del sade jag redan i mii.i förstaanförande. Men del vore uttryck för en vilja från riksdagens sida, och detskulle föra ett stycke på väg. Del väsentliga är alt vi kommer elt styckeframåt för att sedan kunna gå vidare. Jag finner att detta är utomordentligtvikliga ungdomsfrågor. Del lar jag inle tillbaka elt ord av.


HenHENRIKSON (s):

Herrlalman! Jag vill påminna herr Wesiberg om all regeringens förslag på dennapunkt innebär ell rnedelstillskoit utöver tidigare anslag med 900 000 kr. Självfallelkommer en del av dessa pengar alt användas för just de ändamål som herrWestberg nu ömmar för.

Jag måste beklaga mig själv för att jag är den sommåste göra herr Wesiberg besviken sista gången han har tillfälle all diskuleradessa frågor i kammaren. Jag tror emellertid inle alt röstlägel i sig spelar såstor roll. Det viktiga är snarare den sakliga tyngden i argumentationen. Jagvill inte frånkänna herr Westberg vare sig del ena eller det andra i detlasammanhang. Men här är det som sagt fråga om hur myckel vi kan salsa på olikaområden. Vi kan båda irösia oss med all dessa ändamål successivt i ökadomfallning kommer alt bli lillgodosedda.


74


Hen WESTBERG i Ljusdal(fp):

Herr lalman! Jag ber allännu en gång få citera följande passus för herr Henrikson:"Undersökningens övergripande syfte avses vara att sludera anpass-



ningsmekanismernapå arbetsmarknaden med särskild inriktning på de förhållanden som uppkommer p.g. a. brislande överensstämmelse mellan ulfiödei från ulbildningsväsendel ocharbeismarknadens efierfrågan på olika utbildningsgrupper."

Detla har ulskollei citerai ur statistiska centralbyrånspelita. Men ul­skollei tillägger: "Finansministern har inte beräknat medelför under­sökningen." Och ulskoltet följer finansminislern. Vad meråterstår att säga härom?


Nr 84

Onsdagen den 17 mars 1976

Anslag till statistis­ka centralbyrån m. m.



Överläggningenvar härmed slutad.

Mom. 1

Propositioner gavs på bifall till dels utskollelshemställan, dels re­servationen nr I av herr Adolfsson och fru Diesen, ochförklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedanherr Adolfs­son begäri votering upplästes och godkändes följande voteringspropo­sition:

Den som vill att kammaren bifaller civilulskoilelshemsiällan i belän­kandei nr 14 mom. I rösiar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nejhar kammaren bifallil reservalionen nr 1 av herr Adolfsson och fru Diesen.

Vid omröslning genom uppresningförklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röstat för ja-propositionen. Dåherr Adolfsson begärde röst­räkning verkställdes votering medomröstningsapparat. Denna omrösl­ning gav följande resultat:

Ja - 267

Nej -44

Avslår- 4

Mom. 2

Proposilioner gavs på bifall lill dels ulskollelshemsiällan, dels mo­lionen nr 876 av herr Wesiberg i Ljusdal i motsvarande del,och för­klarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad.

Mom. 3

Proposilioner gavs på bifall till dels ulskollelshemställan, dels re­servalionen nr 2 av fru Olsson i Hölö m. fl., ochförklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja bevarad. Sedan herrOlof Jo­hansson i Slockholm begäri volering uppläsies och godkändes följandevoieringsproposilion:


75



Nr 84 Den som vill au kammaren bifaller civilulskoilels hemsiällan i belän-

Onsdagen den '''"''e'"•■ ' "om. 3 rösiarja,

17 mars 1976 ''''" '"'" "J'

--------------- Vinnernej har kammaren bifallit reservalionen nr 2 av fru Olsson i

Anslag till st a listis- Hölö m. fl. ka centralbyrån

m. m. Vid omriisining genom uppresning förklarades flertalet av kammarens

ledamöler ha röstat förja-propositionen. Då herr Olof Johansson i Slock­holm begärde rösträkningverkställdes volering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav följanderesullal:

Ja - 226

Nej - 85

Avstår - 4

Mom.4 och 5

Kammarenbiföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom.6

Proposilionergavs på bifall lill dels ulskollels hemställan, dels re­servationen nr 3 a av herr Adolfsson och fru Diesen, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande jabesvarad. Sedan herr Adolfsson begäri votering upplästes och godkändes följandevoterings-proposition:

Densom vill att kammaren bifaller civilulskoilels hemsiällan i belän­kande nr 14mom. 6 rösiar ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammarenbifallil reservalionen nr 3 a av herr Adolfsson och fru Diesen.

Vid omröslning genom uppresning förklaradesflertalet av kammarens ledamöler ha röstat för ja-proposilionen. Då herrAdolfsson begärde röst­räkning verkställdes volering med omröslningsapparal.Denna om­röstning gav följande resullat:

Ja - 265

Nej - 44

Avstår - 5

Mom.7

Ulskollelshemställan bilbils.

§9 Föredrogs civilulskoilels belänkande 1975/76:15 med anledning avproposilionen 1975/76:100 i vad avser vissa anslag inom kommunde-pariemenleisverksamheisområde jämle molioner.

76



Punkterna 1-4

Kammarenbiföll vad utskotlel i dessa punker hemställt.

Punkien5

Kompletterandeteleanordningar i beredskapssyfte

Regeringenhade i propositionen 1975/76:100 bilaga 16 (kommunde­partemeniet) under punkienC 4 (s. 77-79) föreslagii riksdagen alt på drift­budgeten under fjortondehuvudtiteln till Bidrag lill kosinader för kom­munal beredskap för budgelårel1976/77 anvisa eii reservalionsanslag av 2 000 000 kr.


Nr 84

Onsdagenden 17 mars 1976

Kompletterandeteleanordningar i beredskapssyjte


Idetla sammanhang hade behandlals motionerna 1975/76:519 av fru af Ugglas rn.fl. (m) och

1975/76:868av herr Eriks.son i Ulfsbyn m. fl. (c, m, fp), vari hemställts all riksdagenbeslutade

1.all frågan om kommunsskyldighet att efter förordnande av länsstyrelsen vidta komplellerande teleanordningarblev lagreglerad,

2.att kommun tillförsäkradesstatsbidrag med lägst 90 procent av skä­lig kostnad för kompletterandeleleanordningar som kommun ålades an­skaffa och svara för i fredstid (15 Sförsta stycket).

Utskottethemställde

1.alt riksdagen med bifall tillregeringens förslag och med avslag på motionen 1975/76:519 för budgetåret1976/77 pä driftbudgeten under fjortonde huvudtiteln till Bidrag till kosinaderför kommunal beredskap anvisade ett reservalionsanslag av 2 000 000 kr.,

2. beträffande kompletterande teleanordningar attriksdagen skulle av­slå molionen 1975/76:868.


Reservationhade avgivits beträffande kompletterande leleanordningar av fru Olsson i Hölö,herrar Åkerfeldl och Mattsson i Skee samt fru Ingvar-Svensson (samlliga c) somansett all utskotlel under 2 bort hem­ställa

attriksdagen med bifall lill motionen 1975/76:868 som sin mening gav regeringenlill känna vad reservanierna anfört.

HenÅKERFELDT (c):

Herrlalman! Under den här punkien behandlas frågan om kommunalberedskapsplanläggning.

Ursprungligenberäknades arbetet med den kommunala beredskaps­planläggningen vara avslutatunder budgetåret 1975/76. Della förutsatte i sin lur ett anslag på 2,5 milj.kr. årligen. Anslagen kom emellertid att bli betydligt lägre, och därför harden ursprungliga målsättningen inte kunnat uppfyllas. Nu angerdepartementschefen i budgelproposi-tionen alt denna planering bör kunnaavslutas under budgetårel 1977/78.

Centerns representanier icivilulskollel har under en följd av år iräget


77



Nr84

Onsdagenden 17 mars 1976

Kompletterandeteleanordningar i beredskapssyfte


reserverat sig på dennapunkt och velal följa den ursprungliga målsätt­ningen. Då det nu anges attplanen kommer att vara färdig under bud­getåret 1977/78, lycker vi altmåluppfyllelsen ligger sä pass nära i liden att man kan avvara värt yrkande omhögre anslag i år.

InnanJag går vidare vill jag erinra om att om riksdagen från början hade bifallitcenterreservalionen, hade denna viktiga del av totalförsvars-planeringen varilhelt genomförd under delta budgetår. Under de gångna åren har vi från cenlernvarit ensamma om vårl yrkande på denna punkt. Del är därför med en viss glädjevi noierar att insikten om denna pla­nerings betydelse har spritt sig i år.

Ien moderatreservalion yrkas på höjt anslag. Del är visserligen väl­kommet medstöd till förstärkta insaiser, men del är i nuläget något av att kasta injästen efter brödet i ugnen. Utskottet har därför avstyrkt motionen medhänvisning lill att vi nu är sä pass nära del uppställda målet.

Delär emellertid en annan sak, som centeriedamöierna liksom fö­regående år harreserveral sig emol och som jag skulle vilja la upp, näm­ligen en brist i lagenom kommunal beredskap. Enligt den lagen kan statsbidrag inle utgå för dekomplellerande teleanordningar som instal­leras av kommunerna iberedskapssyfte. Utbyggnaden av dessa anord­ningar har med åren blivit en alltviktigare del av beredskapsälgärderna. Åtgärdernas omfattning kunde inte hellförutses 1964, då lagen tillkom och planeringsverksamheten böriade. Det styrksav att televerket under lio år inte gav ul några fackanvisningar för hur dellaskulle gå lill. Fack-anvisningaina kom försl 1974.

Isina anvisningar säger televerket att utbyggnaden i slörsla möjligaulslräckning bör ske redan i fredstid. Under civilförsvarsberedskap kom­merverkels resurser inte alt räcka lill ens för att göra förberedda an­ordningar.Enligt anvisningarna skall vidare i fredstid upprättas och ä jour-hållas en s.k. krigstelekalalog, där alla erforderliga abonnemang bör finnas upptagna. Mennär det saknas statsbidrag för dessa kosinader, kommer kommunerna att varamindre benägna att göra de installationer och teckna de abonnemang som krävsför all den krigsorganiserade kom­munen skall fungera som avselts.

ÄvenKommunförbundet har påtalat detla förhållande. Där beräknar man all ca hälftenav landets kommuner kräver komplellerande anord­ningar för att kunna fungera ikrigsorganisationen. Därför kräver för­bundet all skyldighelen att vidtakompletterande teleanordningar skall lagfästas och all slatsbidrag till dessaanordningar skall ulgå med 90 % liksom lill \'issa andra anordningar, 1. ex.gas, el och vallenförsörjningen, som redan nu omfalias av denna lagsliflning.

Vifrån cenlern har funnil detla vara ett angelägel och rimligt krav. Därför harvi reserverat oss på denna punkt, och jag yrkar, herr talman, bifall lillreservalionen av fru Olsson i Hölö m. fl.



78


Underdetta anförande övertog herr förste vice talmannen ledningen av kammarensförhandlingar.



Hen HÄLL (s):

Herrtalrnan! Till det utskottsbetänkande som nu behandlas har, som här har nämnts,fogats en reservation, avseende den kommunala be­redskapsplanläggningen.Reservationen är föranledd av motionen 868 från cenler-, moderal- ochfolkparliledamöler med herr Eriksson i Ulfsbyn som förslå namn. I den molionenyrkas alt kommunernas skyldighet att utföra komplellerande teleanordningar iberedskapssyfte skall lagre­gleras och att statsbidrag skall ulgå för dettaändamål. Del yrkandet över­ensstämmer med yrkandet i en motion sorncivilutskottel behandlade 1974.

Ilagen om kommunal beredskap stadgas bl. a. skyldighet för kom­munerna att vidlareservanordningar för gas-, vallen- och eleklricilets-försörining samt de andraanordningar som erfordras för en planlagd inkvartering i kommunen. För sådanaändamål utgår statsbidrag med 90 '-'), eller med den högre andel av kostnadensom regeringen bestäm­mer.

Nuvill motionärerna som sagl att även kommunernas skyldighet all söria förkomplellerande teleanordningar skall lagregleras och all samma statsbidragskall gälla i della avseende. I motionen påpekas mycket riktigt attKommunförbundet i fjol gjorde en framställning till regeringen med hemställanom en sådan ordning. Vad som inte framgår av molionen men väl avulskottsbetänkandet är att regeringen i oktober förra året avvisadeframställningen. Därigenom intog alltså regeringen samma ståndpunkl somcivilulskollel och kammaren gjorde när ärendet förra gången behandlades iriksdagen.

Dåvi inom utskottsmajorilelen anser alt det inle har framkommit något nyll i denhär frågan, vidhåller vi vårl lidigare ställningstagande och yrkar avslag påmotionen.

Meddet anförda, herr talman, ber jag all fä yrka bifall till ulskollelshemställan.


Nr84

Onsdagenden 17 mars 1976

Kompletterandeleleanordningar i beredskapssyfle


Överläggningenvar härmed slulad.

Mom.1

Ulskollelshemsiällan bifölls.

Mom.2

Proposilioner gavs på bifall till dels ulskollelshemsiällan, dels re­servalionen av fru Olsson i Hölö m. fl., och förklaradesden förra pro­posilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Åkerfeldlbegäri volering upplästes och godkändes följande voieringsproposition:


Den som vill att kammarenbifaller civilutskotlets hemställan i betän­kandet nr 15 punkten 5 rnorn. 2 rösiarja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammarenbifallil reservalionen av fru Olsson i Hölö m. fl.


79



Nr84

Onsdagenden 17 mars 1976

Yrkesfiskaresrätt lill avdrag, för ökade levnadskostnader m. m.


Vidomröslning genom uppresning förklarades flerlalel av kammarens ledamöler harröstat för ja-propositionen. Då herr Åkerfeldl begärde röst­räkningverkställdes voiering med omröslningsapparal. Denna om­röstning gav följanderesullal:

Ja - 215

Nej - 80

Avslår - I


§10 Yrkesfiskares rätt till avdrag för ökade levnadskostnader m. m.

För-edrogsskatteulskotteis betänkande 1975/76:33 med anledning av motioner omyrkesfiskares rält lill avdrag för ökade levnadskostnader m. m.


80


Hen ÅBERG (fp):

Herrlalman! Vid skatleutskotiets betänkande nr 33 har inle fogals någonreservation. Därför skall jag heller inte komma med någol yrkande. Jag villemellertid inte underlåta all säga några få ord i denna fråga.

Denflykl frän yrkesfiskel som vi lyvärr har måsl beviiina under en följd av år harju den senaste liden gjort alt myndigheterna börial inse allvarel i vad somhåller på alt ske. Det har också tagits vissa initiativ. Regeringen har t. ex.på Jordbruksdepartementets initiativ lillsali en fis-kerikommitlé, som i vissafall har arbetat mycket snabbi.

Mendel finns vissa förhållanden i värt nuvarande skattesystem som skrämmer bort enstor del av yrkesfiskarna. Jag skall inle gå in på något Pomperipossaresonemanghär. Jag kan heller inte peka på all fiskarna har så slora inkomster att detblir sådana verkningar som i Pomperi-possafallei. Men del finns ändå faktorer isystemet som gör alt fiskarna som egenföretagare känner sig salta åt sidan.

Delhar skett en del förbättringar på delta område, och i utskolls­beiänkandelnämns också om della. Riksskaileverkels beslul alt medge rätt till vissa avdraganser jag vara ett första steg på rätt väg. Utskottet säger också i sillbetänkande alt man förutsätter all riksskatteverket lar iniliativ tilländringar av grunderna för avdragsberäkningen. Jag vill gärna underslryka alldel är viktigt att så sker.

Iden molion som jag slår som första namn på, 1975/76:1046, begärdes en utredningpå denna punkt. Alldensiund del nu silier en speciell fis-kerikommiilé, hadedel varil lämpligl all ulskollei uUalai alt fiskeri-kommillén bör se över dennafråga. Yrkesfiskarens arbetsdag är som vi alla vet både lång och hård. Talet omsex limmars arbelsdag låter mer eller mindre som ett hån i en yrkesfiskaresöron. De brukar visserligen själva sällan eller aldrig räkna sina arbeisiimmar,rnen all de har en lång arbelsdag med hårt arbele vel vi.

Förra årel lämnade mellan600 och 700 personer yrkesfiskel. Vi hade



hoppats kunna stoppa dennatrend, men den tycks ändå fortsätta, och antalet yrkesfiskare i värt land är nunere i någonting mellan 4 000 och 5 000.

INorge har man ungefär liknande problem, och del har vi i nägon män också pekatpå i molionen. Men i Norge har man gått litet längre för alt göra yrkesfisketattraktivt och få folk att stanna kvar i yrket saml att säkra rekryteringen.Därför har yrkesfiskarna där rätt att göra avdrag med 8 000 kr. under förutsättningatt de har gjort ett visst anlal veckor lill sjöss - jag tror att del är ändanere i 15 veckor nu. Vi pekade på detta och sade alt man skulle kunna tänka signågot liknande i Sverige.

Ulskoltethar inte följt den linjen. Utskotlel har yrkat avslag på mo­tionen men hänvisattill att riksskatteverket sysslar med frågan. Jag vill påstå alt de speciellaförhållanden som gäller för yrkesfisket är sädana alt det vill lill speciellaåtgärder framöver. Det räcker enligt mitt för­menande inle med vad riksskatteverkethittills lyckats göra. Man måste utan tvekan vidta sådana åtgärder att man fårfiskarna att stanna kvar i sitt yrke. Dessa åtgärder - hur de än kommer attutformas - måste vidias snart, medan vi har några yrkesfiskare kvar.

Jag har, herr talman, ingetyrkande.


Nr84

Onsdagenden 17 mars 1976

Yrkesfiskaresrätt till avdrag för ökade levnadskostnader m. m.


Idetta anförande instämde herrar Sven Gustafson i Göteborg, Lindahl iHamburgsund och Karl Bengtsson i Varberg (samtliga fp).


Hen TORWALD (c):

Herrtalman! Jag tänker inte ta upp kammarens tid med alt upprepa de argument somherr Åberg har framfört beträffande behovel av en översyn av avdragsreglernanär del gäller fiskarna ulan jag instämmer hell i dem. Jag vill bara säga attmånga kanske inte riktigt har klart för sig vilka marginaleffekter somuppkommer genom de nuvarande be­stämmelserna, .som innebär att man inom en .såpass vid ram som 125-175 fiskedygn inte fär förändrat avdrag. Det medför enmarginaleffekt i stor­leksordningen I 000 kr. i avdrag, vilket i sin tur iskatt och sociala avgifter innebär i runt lal 750 kr., eftersom dessa fiskarebeskattas enligt reglerna för företagare.

Anledningentill att jag begärde ordet var närmast att jag litel grand vill utvecklaproblematiken för dem som går i den s. k. kustsjöfarten, eftersom utskottetnästan helt gått förbi den detaljen i motionen och i silt uttalandeuppenbarligen har missförstått densamma. Det är möjligt att jag har varit någoloklar i formuleringen i motionen och all ulskoltet därför har kommit påvillospår.

1kuslsjöfarl gäller att de anställda ombord har sjömansskatt, vilket innebär attde har en särskild beskattning med hänsyn tagen till de spe­ciella förhållandensom ligger i att bo ombord på en båt, all sällan kunna utnyuja de förmåner somdet medför att vara på hemmaplan m. m. Men förelagarna i kustsjöfart som ärombord på samma bål - i kustsjöfart är del i regel inle mer än högst entredjedel, oflast inte mer än en fjärdedel


81


6 Riksdagens protokoll 1975/76:83-84



Nr 84 anställda; resten är förelagare - kommer inte i åtnjutande av sjömans-

OnsH upn ripn skatt.Som företagare beskattas de för den vinst som uppkommer i rö-

17m s 1976 relsensom precis vilken företagare som helst på landbacken. Jag menar

_____________ alt dessafiirelagare rimligen borde ha rält att få göra någon form av

Yrkesfiskares rättschablonavdrag med hänsyn lill att de befinner sig i samma silualiontillavdragförökade som sina anställda ombord men inle kan utnyttja de fördelarsom sjö-levnadskostnåder mansskaiien innebär för de ansiällda.

m. m. Jag har förståelse för alt utskottet menar att man får se över de här

bestämmelserna ochhänvisar lill att betänkandet Samordnad irakia-menlsbeskaltning f n. är underövervägande inom finansdepartementet. Men Jag vill betona att företagarna ifråga inle kan betala ut några irak-lamenien lill sig själva - i den män de intedriver förelagen som ak­tiebolag. Många av dessa förelagare driver sinverksamhel i form av handelsbolag och då blir reglerna annorlunda.

Detär naturligtvis stötande för mänga av dessa småföretagare ati lag­stiftningeninnebär att de anställda får göra schablonavdrag vid beskatt­ningen medan enföretagare, trots alt han befinner sig i precis samma silualion och är bortamyckel hemifrån, inte får göra det.

Påliknande sätt förhäller del sig i många andra sammanhang. En fö­retagare fårinle belala ut traktamenten till sig själv med mindre än att han bildataktiebolag. Då kan han ge sig själv, samma traktamenten som de anställdci fårenligt gällande avtal. Bildar man inte aktiebolag, skall man bevisa vilkamerkostnader man har och på så sätt få avdrag. Jag känner lill elt mycketfiagrant exempel på detla.

Enperson hade varit anställd som handelsresande under många är och uppburittraktamente från företaget. Han hade fört sina anteckningar med utgång fråndet, och det hade aldrig varit nägon diskussion om vilka avdrag han skulle få.Mitt under elt år förlorade han sitt arbele beroende på att företaget gickomkull. Han fick då åka, som del hette, på tantiem men sysslade med precissamma verksamhel som tidigare. Då förvägrades han göra avdrag för sisla halvåret,av den storleksordning som han hade haft som anställd, eftersom han inte idetalj kunde styrka sina utgifter.

Normaltfär man ju inte några kvitton när man ringer frän telefon­automater, parkerarbilar vid parkeringsautomaler, köper tidningar i en kiosk osv. Allt della täcksav trakiamentet för de anställda och får sedan dras av inom ramen för destatliga traktamentena. Men en företagare som befinner sig i samma silualionfår inte automatiskt dra av dessa kostnader ulan måste siyrka sina utgifter,och del är ofta hell omöjligt eftersom han inle får kvilto på alla posler.

Jaghoppas ändå an ulskollels positiva skrivning skall leda lill au man ser överdessa beslämmelser och försöker förenhelliga villkoren för ansiällda ochförelagare. Della gäller i förslå hand kustsjöfarien, som jag haft vissiinlresse au konlrollera förhållandena för.

82



Hen KRISTENSON (s):

Herrlalman! Lål mig först konstatera att hela utskottet slår enigt bakom sittbetänkande. Vi är inga motståndare till alt fiskarna eventuellt fär elt högreschablonavdrag vid beskattningen, men vi har sagl att fiskarnas organisationeri så fall bör visa behovel härav för riksskatteverket och ta upp förhandlingarmed delta för fastställande av nya schablonbelopp.

Jagtror alt del var herr Torwald som sade att del krävs ett relativt kraftigttilltaget antal dagar, frän gränsen 150 till gränsen 175 dagar, för all delhögre beloppet skall medges. Det står i riksskatteverkets an­visningar:"Schablonbeloppet kan frångås exempelvis om det visas att den fakliskahöjningen i levnadskostnaderna varit avsevärt högre. Yrkas högre avdrag, böruppgifterna om exempelvis antalet fiskedagar kunna styrkas genom fördaanteckningar eller på annat sätt. Vidare bör jämkning ske om antalet fiskedagarunderstiger 125 eller överstiger 175."

Delkan alltså vara anledning att frångå schablonen även om antalet fiskedagar förhavsfiske ligger mellan 150 och 175, för den händelse det påvisas alllevnadskostnaderna har varit betydligt högre än vad scha­blonen förutsätter.

Sedantog Georg Åberg upp något som vi möter då och då i debatten om avgången frånfisket, nämligen skattereglerna. I motionerna utgår man oftast vid sinajämförelser frän Norge och pekar pä alt fiskarna där har del så och sä ordnatoch att molsvarande bör gälla också i Sverige. Herr Åberg sade alt de svenskamyndigheterna nu har börjat alt reagera.

Jaghar antecknat mig för ett anförande på tre minuter, men tyvärr kommer jag väl,herr talman, att överskrida den tiden med kanske hundra procent. I del spörsmålsom herr Åberg tar upp är det nämligen rätt allvarligt alt man gör enjämförelse med Norge.

Isenaste numret av västkustfiskarnas tidskrift som har Helge Filipson somredaktör - ansvarig utgivare är Georg Åberg - citeras ur en be­skrivning avmolsvarande siluation i Norge under 1975. Låt mig läsa upp vad Helge Filipsondär refererar från Norge! I norska fiskarlagels tidskrift MÉA sägs:

"År1975 blev på många sätt en väckarklocka bl. a. genom att man efter vart somproblemen tornade upp sig fick så klara bevis pä vad del belyder att vi har enråfisklov (reglerad fiskmarknad) och en ho-vedaviale (fiskeriavtal). Kort sagt,att fiskare har ordnade organisations­förhållanden, både fackligt ochekonomiskt, och ett väl etablerat och legaliserat förhållande tillmyndigheterna. Med räfiskloven och hoved-avtalen har vi pekat pä två heltavgörande milstolpar för norska fiskare och båda är resullal av initiativ ochinsatser från fiskarnas fackliga or­ganisalioner."

Sedanskriver Helge Filipson i sin ledare, där han kommenterar de svenskamyndigheternas sätt att reagera: "Vid årsmöte med Sveriges FiskaresRiksförbund i augusti förra året lalade jordbruks- och fiske­ri rninisierSvanle Lundkvist varmt för en samordnad svensk fiskhandel." Filipsonfortsätter: "Regeringen är villig att hjälpa till om så skulle be-


Nr 84

Onsdagenden 17 mars 1976

Yrkesfiskaresrätt till avdragför ökade levnadskostnader m. m.

83



Nr 84 hövas, sade han."

Onsdagen den detta drar Helge Filipson följande slutsats - och del tycker jag

17 mars 1976 något som man bör jämföra med situalionen pä den norska sidan:

--------------- "Nu har det inle hänt så mycket i denna sak sedan dess men en del

Yrkesfiskares rätt ärpä gäng. Sveriges Fiskares Riksförbund har uppdragit ål Jordbrukels

lill avdragför ökadeUtredningsinstitut att arbeta med frågan, men en sådan utredning är

levnadskostnadersanneriigen ingen enkel match. Med de starkt varierande försäljnings-

m. m. system vi har i vårt land måste genomgripande förändringar till. Innan

fiskare och fisketsorganisationer i väst, syd och ost kan enas om idéer

till en centraliseradsvensk fiskmarknad - i fiskets ägo - måste mängder

av prestige, förutfattade meningar,privatintressen och Iradilionsbunden-

het röjas undan."

Jagtycker att det i klarhetens intresse bör sägas ifrån att nu har inte baramyndigheterna vaknat, som Georg Åberg sade, utan att nu också fisketsorganisationer har vaknat för all gå samman och ena sig om de tag som de kantänka sig att få myndigheterna med sig på. Den fis-kerikommitté som HelgeFilipson också referar lill i sin ledare tillsattes en torsdag i höstas, ochredan lisdagen därpå var den klar med elt förslag om 15 nya miljoner som stödlill fisket. Jag undrar om fiskets orga­nisationer själva arbetar sä snabbi attman där pä bara fem dagar kan få fram 15 milj. kr.

Eftersomdel inte har yrkats någonting annal tidigare, herr lalman, yrkar jag nu bifalllill utskottets hemställan.

HenÅBERG (fp):

Herrlalman! Jag är en aning förvånad över alt Valter Kristenson kom­mer med ensådan prinsessan-på-ärlen-attityd i denna fråga. Jag kanske ut­tryckte migoklart, men min mening varan säga att del händer en del pä det­la område. Jagtror inle jag sade all myndigheterna handlat "först nu", utan vad Jagville poängtera var alt det faktiskt sker en del saker och ting. Jag sittersjälv med i den fiskerikommitlésom omnämndes tidigare och :>om ValterKrisienson påpekar att det skrivits om i tidskriften Svenska Västkustfiskaren.Den kommittén är tillsatt av regeringen och Jag har kunnat konsiatera att detvarit elt fruktbart samarbete mellan jordbruksdepartementet och fisketsorganisationer, så att vi har lyckats komma till relativt hyfsade resullat påde områdena.

Vadvi skall diskulera nu är emellertid skatteutskottets betänkande. Kvar står delförhållandel alt i Norge finns vissa bestämmelser på skat­iesidan vilkaunderlättar för fiskare. Det är beslämmelser som vi inle har någon motsvarighetlill i Sverige men som de svenska fiskarna ser fram emot och gärna vill ha.

Vadsedan organisalionssidan beträffar kan jag ge Valter Kristenson
rätt i att det häller på att ske ell uppvaknande även inom fiskels or­
ganisalioner. Jag ger honom rält i att vi inom organisationerna kanske
för länge dröjt kvar i vissa verksamhetsformer. I dagens läge när antalet
84 yrkesfiskare blivit så litet måste man länka om ochorganisera om vissa



saker. Det har gjort attde regionala förbunden tonats ner. Det är Sveriges fiskares riksförbund, densamlande organisationen, som får la hand om det mesta av de slora frågorna. Iden dialogen med statsmakterna vill vi arbeta vidare. Även där är Norge eltföredöme genom all slals-makterna gett fiskels organisationer mer eller mindremonopol på många områden. Vi kanske inle kan gå lika långt i vårl land.Fiskarnas anlal här betyder inte så myckel befolkningsmässigt selt som denorska fiskarna gör i sitt land. Vi anser dock all vi är inne på rätt väg.

Jagär något förvånad över all herr Valter Krisienson vill konstruera fram enklyfta som jag anser inte finns. Vi har pekat på vissa förbättringar som kangöras undan för undan, och jag tror att vi kan få gehör för våra förslag hosstatsmakterna.


Nr84

Onsdagenden 17 mars 1976

Höjningav .försäkringsavdraget vid inkomsttax­eringen m. m.


HenKRISTENSON (s):

Herrtalrnan! I mitt anförande ville Jag påpeka för herr Åberg, alt om man påskattesidan Jämför sig med norrmännen så bör man även på andra områden inomfisket jämföra sig med de norska förhållandena. Då blir hela jämförelsenriklig, då haltar den inte. Jag är tacksam för herr Åbergs instämmande i detjag sade när jag citerade Helge Filipson. Jag är tacksam för att han utövar enegen krilik för dem han är satt att företräda. Och jag noierar också medtacksamhet att han är beredd till omprövning av lidigare ställningstaganden.

HenÅBERG (fp):

Herrtalman! Läl mig bara säga alt av den artikel som herr Kristenson refererade urhade jag läst vartenda ord och godkänt vartenda ord innan den gick i tryck. Delsom där har sagts uttrycker således mina egna uppfattningar.

Överläggningenvar härmed slulad.

Utskottetshemställan bifölls.

§11Höjning av försäkringsavdraget vid inkomsttaxeringen m. m.

Föredrogsskalteutskoltels betänkande 1975/76:34 med anledning av molioner om höjning avförsäkringsavdragel vid inkomsttaxeringen m. m.


1 delta belänkandebehandlades moiionerna

1975/76:293av fru Karisson (c) och fru Eklund (c), vari hemställts au riksdagen besluladehöja det s. k. försäkringsavdraget lill 500 kr. för ensamstående och 1 000 kr.för äkta makar fr. o. m. 1977 ärs taxering,


85



Nr84

Onsdagenden 17 mars 1976

Höjningav försäkringsavdraget vid inkomsttax­eringen m. m.


1975/76:712av herr Åkerlind (m), vari hemställts att riksdagen hos regeringen begärdeförslag om höjning av avdragsbeloppen för försäk­ringspremier och

1975/76:1019av herr Nyhage (m), vari hemställts att riksdagen hos regeringen begärdeförslag om undantagande av frivillig sjukpensions­försäkring från reglerna ombegränsad avdragsrätt för inbetalda premier.

Utskottethemställde

att riksdagen skulle avslå

1.molionen 1975/76:293,

2.molionen 1975/76:712,

3.molionen 1975/76:1019.


Reservationerhade avgivits

1.av herrar Magnusson i Borås (m) och Nilsson i Trobro (m) som ansett allutskottet under 1 och 2 bort hemställa

alt riksdagen hos regeringen begärde all motionerna1975/76:293 och 1975/76:712 överlämnades till 1972 års skatteutredning förbeaktande.


86


2.av herrar Magnusson i Borås (m) och Nilsson i Trobro (m) som anseii altulskotiet under 3 bort hemställa

attriksdagen med bifall lill motionen 1975/76:1019 hos regeringen begärde förslagom undantagande av frivillig sjukpenningförsäkring från reglerna om begränsadavdragsräll för inbetald premie.

HenMAGNUSSON i Borås (m):

Herrtalman! Försäkringsavdragel för kapitalförsäkringar på 250 kr. för ensamståendeoch 500 kr. för makar har Ju stått oförändrat sedan år 1963. Jag lycker då alldet är rätt naturligt all del kommer motioner om förändring av dessa belopp.Det motiveras kanske framför allt av att vi haft en ganska avsevärdpenningvärdeförsämring sedan dess. Vi har också haft en ulveckling sominneburil att mänga får erlägga olika försäkringsavgifter som också skallräknas in i dessa belopp. Sålunda är avgifter t. ex. till arbetslöshetskassainte avdragsgilla annat än inom del här schablonavdraget, medan däremolförmånerna är beskattade.

Numenar utskolismajorileten all detta problem är under beaktande i utredningar.Det är väl i och för sig riktigt i varie fall beiräffande 1972 ärsskatteutredning. Jag kan inte förstå varför man då inte skulle kunna överlämnadessa molioner för beaktande lill denna ulredning.

Idelta betänkande har vi behandlat ytterligare ell yrkande, med an­ledning av enmotion, nr 1019, som går ut på att man skulle få göra avdrag för de avgiftersom erläggs för s. k. läng individuell sjukförsäkring. Sådan avgift borde varaavdragsgill vid sidan om de begränsade avdrag som numera, finns förpensionsförsäkringar. Detta är ju en försäkrings­form som innebär altkompensationskraven efter skatt aldrig kan uppgå till mer än 95 % avinkomsterna. Det finns alltså en sådan begränsning



att det inle skall kunnabli något missbruk. Dessa försäkringar fyller en ganska stor uppgift för mångapersoner som inte, t. ex. via sin tjänst, har fått dessa förmåner säkerställda.Det är därför som jag tycker all det är befogal alt man även gör en översyn fördessa försäkringar.

Jagber, herr talman, alt fä yrka bifall till de två reservationer som fogals tillskatleulskotlets betänkande nr 34.

HenCARLSTEIN (s):

Herrlalman! Frågan om höjningen av försäkringsavdraget vid in­komsttaxeringen harju behandlats vid åtskilliga lillfällen, och senasl skedde det hösten 1975.

Skatteutskollelhar nu haft all ta ställning lill tvä motioner med hem­ställan om höjning avförsäkringsavdragel. Utskottet har intagit samma slåndpunkl som tidigare ochhänvisar lill att 1972 års skatteutredning har all pröva avdragsreglerna vidtaxeringen. Även livförsäkringskom-rnittén har frågan om försäkringsavdragenunder övervägande. Ulskoltet finner alltså inle skäl all, som reservaniernaönskar, översända motio­nerna till 1972 ärs skatteutredning. De påpekanden sommotionärerna gör är säkert väl kända av 1972 års skatteutredning ochlivförsäkrings­kommittén, och vi har att invänta de förslag som kommerdärifrån.

Denandra frågan gäller motionen 1019 av herr Nyhage, som yrkar all premier förfrivillig sjukpensionsförsäkring skall vara avdragsgilla ulan begränsningar iavdragsrätlen.

Utskottetkonstaterar alt försäkringstagaren har möjlighel au vid för­säkringenstecknande välja om försäkringen skall klassificeras som ka­pital- ellerpensionsförsäkring. Väljer försäkringstagaren K-försäkringen, alltsåkapiialförsäkringen, så är premierna avdragsgilla endasl inom ramen förförsäkringsavdraget, och utfallande försäkringsbelopp beskatias inle. Klassarman försäkringen som P-försäkring, dvs. pensionsförsäkring, så medges avdragför premierna inom ramen för de beloppsmässiga be­gränsningar sorn gäller försädana försäkringar, och utfallande försäk­ringsbelopp beskattas.

Skatteutskollelförmenar all det av riksdagen beslutade utrymmet för avdrag när del gällerpensionsförsäkringar i flertalet fall tillgodoser även den i motionenaktualiserade försäkringsformen och finner därför inle anledning att tillstyrkamolionen.

Herrlalman! Med hänvisning till del anförda hemställer jag om bifall tillutskottets förslag.


Nr84

Onsdagenden 17 mars 1976

Höjningav .försök ti ngsa vdraget vid inkomsttax­eringen m. m.



Herr MAGNUSSON i Borås(m):

Herrtalman! Tillåt mig bara påpeka att de förmåner som utfaller på grund av en s.k. lång frivillig sjukförsäkring alltid är beskattningsbara, oavsett om man harerhållil avdrag eller inte för premierna.

Deltaförhållande att man skulle kunna välja au förklara försäkringen vara anlingenP-försäkring eller K-försäkring är ju inget motiv för all inte premien i sinhelhel bör vara avdragsgill. Jag tycker del är rimligl


87



Nr84

Onsdagenden 17 mars 1976

Höjningav jörsäkringsa vdraget vid inkomsttax­eringen m. m.


att det avdraget kan görasvid sidan av de snävare bestämmeLser som vi sedan föregående års beslut avriksdagen har när det gäller pensions­försäkringar.

Överläggningenvar härmed slulad.

Mom.I och 2

Propositionergavs på bifall till dels utskollels hemsiällan. dels re­servationen nr 1 avherrar Magnusson i Borås och Nilsson i Trobro, och förklarades den förrapropositionen vara med övervägande ja be­svarad. Sedan herr Magnusson i Boråsbegärt volering upplästes och god­kändes följande voieringsproposition:


Densom vill alt kammaren bifaller skatleulskotlets hemställan i be­tänkandet nr 34mom. 1 och 2 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammarenbifallit reservationen nr I av herrar Magnusson i Borås och Nilsson i Trobro.

Vid omröslning genom uppresning förklaradesflertalet av kammarens ledamöler ha röstat för ja-proposilionen. Då herrMagnusson i Borås be­gärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparal.Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 247

Nej - 50

Avslår - 2

Mom.3

Propositionergavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels re­servationen nr 2 avherrar Magnusson i Borås och Nilsson i Trobro, och förklarades den förraproposilionen vara med övervägande ja be­svarad. Sedan herr Magnusson i Boråsbegäri volering upplästes och god­kändes följande voteringsproposition:

Densom viill alt kammaren bifaller skatleulskotlets hemställan i be­tänkandet nr34 mom. 3 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammarenbifallil reservalionen nr 2 av herrar Magnusson i Borås och Nilsson i Trobro.

Vid omröstning genom uppresning förklaradesflertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Dä herrMagnusson i Borås be­gärde rösträkning verkställdes votering medomröslningsapparal. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja- 255 Nej - 45



§ 12 Föredrogs

Skatteutskottetsbetänkanden

1975/76:36 med anledningav molion om beskattningsår för bankränta

1975/76:37 med anledningav motion om jämkning av sjömansskatt

Lagulskollelsbeiänkanden

1975/76:10 med anledningav motion angående slrandägares räii all hålla

bryggai annans vattenområde 1975/76:19 med anledning av propositionen 1975/76:48 medförslag till

ändring i lagen (1929:145)om skiljemän m.m.


Nr 84

Onsdagenden 17 mars 1976

Huvudmannaska­petJör den militära sjukvården


Försvarsulskollelsbetänkanden

1975/76:27 med anledning av motion om undervisningav värnpliktiga i familjekunskap m. m.

1975/76:28 med anledning av motion om vidgad rältför värnpliktig per­sonal lill Ijänslledighei för kommunala förtroendeuppdrag

Kammarenbiföll vad ulskollen i dessa beiänkanden hemsiälll.

§13 Huvudmannaskapet för den militära sjukvården

Föredrogs försvarsuiskotiets betänkande 1975/76:29med anledning av motion om huvudmannaskapet för den militära sjukvården.

I detta betänkande behandlades motionen1975/76:1166 av herr Må­brink (vpk) och fru Ryding (vpk), vari hemställts allriksdagen hos re­geringen skulle anhålla om förslag i syfte att tjänsterna somläkare, psy­kiatrer, psykologer jämte personalvårdsdetaljens anställda skullevara un­derställda landstingens huvudmannaskap.

Ulskoltethemställde att riksdagen skulle avslå molionen 1975/76:1166.

HenMÅBRINK (vpk):

Herr talman! Jag skallfatta mig mycket' kort.

Imotionen 1166 begär vi att den militära sjukvården skall läggas underlandslingens huvudmannaskap. I december förra året behandlade vi mo­tionen1975/76:2 av herr Takman m. fl. i anledning av propositionen 1975:74, som ocksågällde denna fråga. Jag kan här hänvisa till den mo­tionens motivering och dendebatt som då fördes här i kammaren.

Herrtalman! Jag yrkar bifall till molionen 1166.


Herr OLSSON iAsarum (s):

Herrtalman! Försvarsutskottet har i olika sammanhang, senasl vid behandlingen avförsvarets sjukvårdsstyrelses anslag förra året, pekat på den belydelse somhälso- och sjukvården har för vårt värnplikisförsvar


89



Nr 84 och understrukit behovet av en väl fungerande organisaiion på området.

Onsdaeen den '''"också på ansvarigt håll medveien om detla. Sjukvårdsstyrelsen

17 mars 1976 '' ''Jscember 1973 fram ett betänkande med förslag angående hälso-

_____________ ochsjukvården vid försvarsmaktens fredsförband. Det uppdrag som nu

Reviderat in- harlämnats försvarets sjukvårdsstyrelse, att ta fram underlag för ut-

komstbegrepp inomformning och organisaiion av en företagshälsovård inom försvarets för-
ATP bandssjukvård, är en direkl uppföljning avsjukvårdsstyrelsens lidigare

förslag. Med hänvisningtill dessa fakta har utskotlel avstyrkt molionen

1166. Herr talrnan! Jag ber all få yrka bifall lillutskollels hemställan.

Överläggningenvar härmed slutad.

Propositioner gavs på bifall lill dels utskolletshemställan, dels mo­lionen nr 1166 av herr Måbrink och fru Ryding, ochförklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedanherr Må­brink begärt volering upplästes och godkändes följande voteringspropo­sition:

Densom vill att kammaren bifaller försvarsulskolteis hemställan i be­tänkandet nr29 röstar ja, den del ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallilmotionen nr 1166.

Vid omröslning genom uppresning förklaradesflerlalel av kammarens ledamöler ha röstat för ja-propositionen.

§14 Föredrogs

Försvarsulskollelsbelänkande

1975/76:30 med anledningav molion om lagring av krossglas

Utskolletshemställan bifölls.

§15 Reviderat inkomstbegrepp inom ATP

Föredrogs socialförsäkringsutskottels betänkande1975/76:24 med an­ledning av molion om ett reviderat inkomstbegrepp inom ATP.

1della belänkande behandlades motionen 1975/76:1178 av herr Carls­hamre m. f\.(m), vari hemställts alt riksdagen hos regeringen begärde att molionen - medförslag lill reviderat inkomstbegrepp inom ATP, syftande lill förbättradstandardtrygghet - överiämnades till pensions­kommittén för beaktande.


90


Ulskollei 1975/J6:117;


hemslälldeall riksdagen skulle avslå motionen



Reservationhade avgivits av herrar Fridolfsson (m) och Nisser (m) vilka ansett altutskottet bort hemställa

allriksdagen med bifall lill molionen 1975/76:1178 hos regeringen begärde altmotionen överiämnades till pensionskommittén för beak­tande.

HenFRIDOLFSSON (m):

Herrlalman! Under senare tid har vi som är kritiska mot den s: k. Hagapoliiiken -det är många, och vi blir fler för varje dag - fåll en lika oväntad somkärkommen draghjälp. I motsats lill finansminislern, som Astrid Lindgren i sinpublicerade korrespondens vördnadsfullt kallar store hövding, tycker jag alldet är utmärkt att en som av bemälde höv­ding inle betraktas som kompetentlägger sig i den poliliska debatlen. För vem är mer kompetent all yttra sig iden deballen än politikens offer? Skulle kompetens vara det mest utmärkandedraget hos en politiker har världen just hört en av sina främsta politiker lalill orda, nämligen Astrid Lindgren.

Denbaksida av Hagapoliiiken som Astrid Lindgren har pekat på, näm­ligenborttagandet av Pomperipossalaket, är inte någon isolerad företeelse. Det finnsfler nackdelar. I motionen 1975/76:1178 av herr Carishamre m. fl. las upp ennackdel som människor i yrkesaktiv ålder kanske inte tänker pä och som defackliga organisationerna lydligen inle heller har bekymrat sig tillräckligtmycket om.

Närfolkpensions- och sjukförsäkringsavgifterna har lagts över till ar­betsgivaravgifterhar utbytet för löntagarna blivit en högre nettolön ulan motsvarande ökning avbruttolönen. Eftersom bruttolönen bestämmer tilläggspensionens storlek luraslöntagarna på pensionspengar. Som pen­sionär betalar en f d. löntagare ingasocialförsäkringsavgifter och då har han alltså ändå ingel utbyte avavgiflsöverföringarna, men pensionen blir lägre än den annars hade blivit.

Delhär är en allvarlig fråga. Missförhållandet måste rättas till. Av riksdagenbeslutad pensionssäkerhel, 60 % av de bästa 15 årens brut­toinkomster ivärdesaker! genomsnill, måste nås. Något annat är en kränkning av löntagarnasrättssäkerhet. All del hela inle skulle kunna justeras inom ramen förATP-avgifterna är uteslutet med hänsyn till det stora överuilaget.

Molionärernahar begäri att pensionskommittén skall beakta detla inför avlåiandei av sinasynpunkler på pensionspoäng och slandardsäkring av pensionssystemet.Betänkandet kommer ju ändå lidigast i slutet av år 1976, och ledamöterna hargod tid på sig alt fundera. Alltså är motions-yrkandet minsl sagl rimligl.

Meddetta, herr talman, yrkar jag bifall lill den vid betänkandet fogadereservationen.


Nr84

Onsdagenden 17 mars 1976

Revideratin­komstbegrepp inom ATP


91



Nr84

Onsdagenden 17 mars 1976

Revideratin­komstbegrepp inom ATP


Herr FREDRIKSSON (s):

Herrlalman! Den motion som behandlas i betänkandet är en upp­repning av motionersom har behandlats de senaste åren. Motionärerna kommer igen även i år, trotsatt de tidigare inte har haft några framgångar med sina framstötar i dennariklning. De har inga framgångar i år heller i ulskoltet - vi avstyrkermotionen. Vi gör det framför alll med den motiveringen att hela problemkomplexetbeträffande frågan huruvida den nuvarande övre gränsen för beräkning avpensionsgrundande inkomst är rält avviigd eller bör höjas med hänsyn tillutvecklingen efter lilläggs-pensioneringens tillkomst utreds avpensionskommittén. Av årets korn-mitiéberätielse framgår all pensionskommitténavser att i slutet av året avge ell betänkande orn intjänande av pensionspoänginom tilläggspen­sioneringen, om avgiftsreglerna inom socialförsäkringarna ochom stan-dardsäkrin: av pensionssystemet. Under sådana förhållanden anser ut­skottetatt man bör avvakla det belänkandet innan man tar ställning tillmolionsyrkandei.

HerrFridolfsson passade på alt vädra sitt missnöje med Hagauppgö­relserna. Hanmenar alt löntagarna har blivit lurade på pensionspengar och lalar om kränkningav pensionsrällen. Han säger all det är många som tycker att det är galet ochatt de blir alll fler. Och herr Fridolfsson är glad för den draghjälp sorn hanhar fått av författarinnan Astrid Lind­gren. Hennes synpunkter skall jag intela upp här.

Jagär emellertid inte så säker på att herr Fridolfsson har rätt när han säger attlöntagarna är lurade. Uppgörelsen är ju sådan alt den eventuellt mindrelönehöjningen kompenseras genorn skattesänkning. Del är rikligt alt omlöneuttaget är lägre, så blir också pensionspoängen någol lägre. Men omlöntagarna nu har nytta av delta - och det har herr Fridolfsson inte bestridit- så har också pensionärerna nytta av del. Lönlagarna är ju framtidenspensionärer. Som pensionärer i framliden kommer de också att beskallas,eftersom de kommer att ha ATP-pension.

Jagkan inte förstå all Hagauppgörelsen skulle missgynna lönlagarna lill den mildagrad som herr Fridolfsson anser. Majorileten i ulskotiet tror inte del. Del ärsnarare tvärtom. Och det är därför som vi yrkar avslag på motionen.

Herr talman! Jag ber attfå yrka bifall lill utskottets hemställan.



92


Hen FRIDOLFSSON (m):

Herrlalman! Jag finner del rält naturligt att de socialdemokratiska ledamöterna iutskotlel med herr Fredriksson i spetsen känner sig illa berörda när vidiskuterar den här frågan. Det gäller här en lönlagarfråga som skulleåstadkomma applåder pä en LO-kongress.

Vimoderater har i motionen och reservalionen pekat på en negativ konsekvens förlöntagarna som vi vill rätta lill. Herr Fredriksson talade om vad man harvunnit genom Hagauppgörelserna. Från vårl håll har vi gång på gång slagit fastall ett skattesystem med de här enorma mar­ginaleffekterna är oacceptabelt. Vihar också slagit fasl att marginal-



effekterna tillsammans medde höjda arbetsgivaravgifterna slår igenom på priser och löner. I den nuaktuella motionen har vi velat rätta till en för löntagarna negativ effekt avHagauppgörelserna. Det råder näm­ligen inle något tvivel om alt löntagarnasbruttolön som pensionen skall beräknas på kommer att ligga pä en lägre nivå. Vihar också pekat på alt del gott och väl räcker att via ATP-uttagel göra denkompensation som lönlagarna har rätt att fordra.


Nr84

Onsdagenden 17 mars 1976

Revideratin­komstbegrepp inom ATP



Hen FREDRIKSSON (s):

Herrtalman! Jag känner mig inte alls illa berörd av all man diskuterar den härfrågan. I reservationen begär ni att motionen skall överlämnas lillpensionskommiilén. Pensionskommittén har, som jag redan sagl, upp­drag attutreda frågan, huruvida ett tak vid 60 "i. av lönen är det rikliga ellerom del bör höjas. Del är möjligl att del taket inle kommer att ligga fasl förall framlid, men hela detta problem ligger ju hos pensions­kommittén. Med erreservation försöker ni alltså att slå in en helt öppen dörr.

Sedanförstår jag inte riktigt herr Fridolfssons fortsatta resonemang när han lalarom orimliga skatter. Jag tycker alt herr Fridolfsson på den punkten är ganskaologisk i sitt resonemang. Ni är ju inle alls nöjda med den skattesänkning somblev följden av Hagauppgörelsen. Ni vill ha myckel slörre skattesänkningar föratt löneuttaget skall bli lägre. Vilka konsekvenser kommer del alt få förlöntagarna? Hur mycket skulle de i så fall luras på i fråga om pensionspoäng?

Helaert resonemang går ul pä att lönerna är för höga, och ni menar att de måstevara höga därför att skatteutlaget är sä slorl. Det vill ni ändra pä. Det slårlika ofördelaktigt i delta sammanhang som för lön­tagare.

Jagvill tillägga att Hagauppgörelsen i alla fall innebar all det blir en lägreinflationstakt - det tror jag ingen kan förneka - vilket är till fördel föralla löntagare i detla land och inte minst för pensionärerna.

HerrFRIDOLFSSON (m):

Herrtalman! Del är rikiigi all vi har betonat vikten av en ökad köpkraft förlöntagarna. Vi har hävdat att en betydligt lägre marginalskatt ger en ökadköpkraft lill resullat.

VadMedelsvensson fäster största vikten vid är hur och i vilken män köpkraftenökar. Att exempelvis fä 20 % löneökning, som resulterar i 3 %köpkraflstillskoll, är inte mycket att hurra för.

HerrFredriksson böriade med all slå fast alt han inte kände sig illa berörd av altvi har tagit upp denna fråga. Jag tycker all herr Fredriksson borde känna sigilla berörd.

Överläggningenvar härmed slutad.


93



Nr 84

Onsdagenden 17 mars 1976

Efterlevandepen­sioneringm. m.


Propositionergavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels re­servationen av herrarFridolfsson och Nisser, och förklarades den förra propositionen vara medövervägande ja besvarad. Sedan herr Fridolfsson begäri votering uppläsies ochgodkändes följande voieringsproposilion:

Densom vill att kammaren bifaller socialförsäkringsulskoltets hemställan

i betänkandet nr 24 röstarja,

den det ej vill röstarnej.

Vinner nei har kammarenbifallit reservalionen av herrar Fridolfsson

och Nisser.


Vid omröstning genom uppresning förklaradesflertalet av kammarens ledamöler ha röstat för ja-proposilionen. Dä herrFridolfsson begärde rösträkning verkställdes volering med omröslningsapparal.Denna om­röstning gav följande resultat:

Ja - 254

Nej - 44

Avstår - 2

§16 Efterlevandepensionering m. m.

Föredrogssocialförsäkringsutskottels betänkande 1975/76:25 med an­ledning av motioner omefterlevandepensionering m. m.


94


I delta betänkandebehandlades motionerna

1975/76:355av herr Böriesson i Falköping m. fl. (c), vari hemställts all riksdagen hosregeringen begärde ulredning syftande till slopande av inkomstprövning avänkepension inom folkpensioneringen för de s. k. övergångsänkorna,

1975/76:405av fru Skantz m. fl. (s), vari hemställts alt riksdagen gav regeringen tillkänna vad i molionen anförts om en smidigare övergång från huslrutillägg lillänkepension,

1975/76:469 av fruAndersson i Hjärlum (c) och fru Gölhberg (c),

1975/76:734av fru Fraenkel m. fl. (fp), vari hemställts all riksdagen hos regeringenbegärde förslag till ändring av giillande regler för erhål­lande av änkepensioni syfte att avskaf;fa inkomstprövningen för dem som blivit änkor före den 1juli 1960, och

1975/76:1217 av henTuresson (m).

Utskottethemslällde

1. beträffandeefterlevandepensioneringen

att riksdagen skulle avslåmotionerna 1975/76:469 och 1975/76:1217,

2. beiräffandeinkomstprövning av änkepension

att riksdagen skulleavslå motionerna 1975/76:355 och 1975/76:734,



3. beiräffande utbetalningav huslrutillägg (änkepension) Nr 84

att riksdagen med anledning av molionen 1975/76:405hos regeringen Onsdaeen den
begärde alt motionen överlämnades till pensionskommittén. 17mars 1976


Reservationhade avgivits beträffande inkomstprövning av änkepen­sion av herrar Hylländer(fp), Fridolfsson (m) och Nisser (m) vilka anseii alt utskottet under 2 borthemställa

altriksdagen med bifall till motionerna 1975/76:355 och 1975/76:734 hos regeringenbegärde förslag till sådan ändring av gällande regler för erhållande avänkepension, alt inkomstprövningen för dem som blivit änkor före den I juli1960 avskaffades.


Efterlevandepen­sionering//?. m.


Tillbelänkandet hade fogats ell särskill yttrande beträffande efter­levandepensioneringenav herrar Fridolfsson (m) och Nisser (m).


Hen FRIDOLFSSON (m):

Herrtalman! Jag känner mig som elt statsråd som svarar på frågor, eftersom Jag gårupp i talarstolen så ofta, men jag skall säga några ord omsocialförsäkringsutskottels betänkande nr 25.

Beträffanderällvisekravel att inkomstprövningen slopas för dem som blivit änkor före 1960har utskottets majoritet verkligen ingel hållbart motiv för sin ovilja. Tvärtomär det fråga om dimridåer. Vad har framtida ställningstaganden omförsörjarpensioner och invägningar i slörre sam­manhang som gällerlikslällighel mellan könen med del här alt göra? Riksdagen har för länge sedangjort ett principuttalande att orättvisan skall röjas ur vägen. Gränsen1958-1960 mellan inkomstprövning och icke inkomstprövning sattes avslaisfinansiella skäl för 20 år sedan. De skälen finns inte längre - del är löjligtall påstå någol annal. Dessutom kommer den drabbade gruppen att minska ochslutligen att försvinna, därför att dessa människor blir ålderspensionärer, ochdä avlöses ju än­kepensionen från folkpensioneringen av ålderspension.Riksdagen måste betänka att löften skall hållas även om utfästelserna är gjordapä 1950-talet, och det brådskar desto mera alt göra rätt för sig nu.

På den här punkten villjag alltså yrka bifall lill reservalionen.

Sä några ord om detsärskilda yttrande som fogals till betänkandet.

HerrTuresson har motionerat om sambandet mellan avgifter och för­måner inomSocialförsäkringssystemet. Hans yrkande avser införande av ett sådant samband.Införande av t. ex. änklingspension är givetvis be­fogal, och det kommer ocksåalt ske genom s. k. försörjarpension. Men del finns fler brisier i sambandetavgifter-förmåner, där Haga II nyligen lill betydande del så alt säga sattklacken på socialförsäkringssystemets logiska beståndsdelar och tryckt till.Man sparade visserligen ATP-sy­stemet, men även där har logiken knäckts i delavseendel alt undan­tagande inte kan ske för ATP-avgifter viduppdragsinkomster.

Motalll detta har vi moderater reagerat hån. Partiet lämnade Haga II i protest,och vi kunde inte godkänna den uppgörelsen. Vi har mo-


95



Nr 84

Onsdagenden 17 mars 1976

Efterlevandepen­sioneringm. //?.


lionerat flera gånger påmindre än ett år om både bibehållande och åter­införande av avgiftslakei ochför säkerhets skull om att ATP-avgifterna skall kunna skiljas ut viduppdragsinkomster, i del fall den olyckan skulle ske att taket skulle"blåsa av" trots våra protester. Här har riksdagen redantillmötesgått motionärer i andra sammanhang. Sambandet mellan avgifter ochförmåner - dvs. att man skall få någol för de pengar man betalat - är för ossmoderater en helig princip.

Herrlalman! Del skadar nog inte att jag än en gång återknyter till Astrid Lindgren,som ju också tycker illa om att man har tagit bort sambandet mellan avgifteroch förmåner. I Aftonbladet framhåller man alt Astrid Lindgren trots allt fårbehålla hela 15 "<> av sina 2 milj. kr. därför all hon är pensionär.Mänga lycker kanske också alt det här är ointressant, del rör bara människorsom har höga inkomster, och de får "skylla sig själva".

Resonerarman på det visel, kan man ta kontakt med t. ex. en trålfiskare och höra vad hanbetalar i skatt och avgifter på sin ofta obetydliga in­komst. Till råga på alltuppgår dessa avgifter - som icke ger förmåner; något samband finns icke -tillsammans med skattepälagor till belopp som överstiger den totala inkomsten.

Lätmig lill slut, herr talman, göra ett tankeexperiment. Om jag i mitt lillaförelag -jag är nämligen urtypen för en småföretagare - skulle an­ställa enperson och säga till honom att "ulöver ditt grundavdrag och avdrag förresor till och från arbetet drar vi hela din inkomst i skall och avgifter. Menvar inte ledsen. Om halvlannat år får du tillbaka några tusen." Hur skullevederbörande då reagera? Jo, han skulle bli rosen­rasande. Jag skulle fåförsöka lugna honom med att säga: "Du kan ju låna dig fram förstaårel."

Herrlalman! Om jag i egenskap av arbetsgivare uppträdde på del sättet, skulle jagriskera att bli omhändertagen enligt lagen om beredande av psykiatrisk vård.Men staten driver jusl denna politik mot ett stort antal egenföretagare. En avmetoderna har varil alt ta bort sambandet mellan avgifter och förmåner, vilketfält dessa hell orimliga konsekvenser.



96


Fru FR/ENKEL (fp):

Herrtalman! Inkomstprövningen för vissa änkor är en fråga som år efter år hardiskuterats i denna kammare. Herr Fridolfsson nämnde några data i sittanförande. Låt mig dock mycket korlfatlal rekapitulera vad som i Sverigesriksdag har hänt i denna fråga.

Änkepensioneringenligt lagen om allmän försäkring infördes 1948. Änkepensionen var fram lill1960 alltid inkomstprövad.

År1960 reformerades änkepensioneringen, och denna reform byggde pä det besiiutsom 1958 års riksdag hade fattat. Reformen innebar att inkomstprövningenavskaffades för kvinnor som blev änkor efter den 1 juli 1960.

Enligtgällande beslämmelser ulgår alltså änkepension till de kvinnor, som blivitänkor efter den 1 juli 1960, ulan inkomstprövning, oavsett



hur derasinkomstförhällanden kan vara, under det att inkomstprövning­en kvarstår för demsom blivit änkor före nämnda datum.

Berättigadkrilik har allt sedan reglernas tillkomst riktats mot denna uppdelning avänkorna i tvä kategorier. Av rättviseskäl bör det inle fö­rekomma att man -allra minst i ett allmänt pensionssystem - låter olika bestämmelser gälla förolika grupper försäkrade. De kvinnor som drabbas av den här inkomstprövningenkan inte gärna övertygas om att det är motiverat med en sådan ordning.

År1960 uttalade riksdagen i enlighet med vad andra lagutskottet hade anfört isitt utlåtande nr 20 att förslaget om att slopa inkomstprövningen för dem somblev änkor efter 1960 var ett steg i riktning mot att helt slopainkomstprövningen inom folkpensioneringen. Utskottet anförde: "De härförerforderliga reformerna bör genomföras sä snart finansiella och andraförutsättningar föreligger."

Ävenpensionsförsäkringskommittén uttalade i sill slutbetänkande SOU 1971:19 attstarka skäl talar för att inom ett folkpensionssystem samma regler skulle gällaför alla kategorier änkor oberoende av tid­punkten då de blivit ankor.

Antaletänkepensionärer uppskattades i januari 1976 till 95 000, och del beräknas underåret sjunka med 12 000. Det antal som blivit änkor före den 1 juli 1960utgjorde 9 300 i januari 1976. Det anses troligt all det anlalel sjunker med 3800. Att det blir så många kan sammanhänga med sänkningen av pensionsåldernlill 65 är, som alltså träder i kraft i år. Då finns av dessa änkor maximalt 5500 kvar!

Deekonomiska skäl som alltid tidigare i riksdagen har anförts mot en reformeringav änkepensioneringen och borttagande av inkomstpröv­ningen för dem som blevänkor före 1960 måste i dag sakna all belydelse. Vi har efter 1960 fattatbeslut om mänga reformer, som har varit mycket mer penningkrävande än denna -och nog skulle man kunna finna en form för finansiering när det gäller de drygt5 000 änkor som är kvar. Det är en rättviseätgärd mot denna alltmer minskandegrupp av pen­sionärer att de nuvarande begränsningsreglerna avskaffas.

Jagvill underslryka alt det är rättviseskäl som ligger bakom min upp­fattning.Under alla dessa år har del alltså inte hänl någonling för dessa änkor - mer änatt deras antal har minskat. Håller vi pä några är till försvinner de alldeles.Men innan dess borde vi försöka skipa rättvisa.

Meddetla, herr talman, yrkar jag bifall till den vid utskollets betän­kande fogadereservalionen.


Nr 84

Onsdagenden 17 mars 1976

Efterlevandepen-sionering m. m.


I della anförandeinstämde herr Hylländer (fp).


Hen FREDRIKSSON (s):

Herrlalman! Även när del gäller den här frågan kan jag fatta mig ganska kort.Anledningen är att den har prövats oeh diskuterats av riks­dagen under en följdav år. Vid vissa tillfällen har vi haft både långa och utförliga debatter.Riksdagen har lidigare avslagit propåer i samma


97


7 Riksdagens pro/okoll 1975/76:83-84



Nr84

Onsdagenden 17 mars 1976

Efterlevandepen­sioneringm. m.


riktning, och även i åryrkar ulskoiismajoriteten avslag på moiionerna. Del har inte framkommit någotnylt, vare sig i motionerna eller i re­servationen, som har föranlett oss attinta nägon annan ståndpunkt. Jag lycker inle heller att så skett i deanföranden som här hållits.

Jagskulle därför kunna nöja mig med att kort och gott yrka bifall till ulskollelshemställan. Men jag vill ändå säga till fru Frasnkel, som sä känsligt lalade omatt detla är en stor rättvisefråga, att del är ofrån­komligt att det uppstårvissa tröskelproblem när man stiftar nya lagar, och del gäller även pä del härområdet. Vi har åtskilliga exempel på fall, då till följd av övergångsbestämmelsereller eljest vissa kategorier av människor inte kommer i åtnjutande av förmånersom ny lagstiftning erbjuder. Skulle man bifalla reservalionen, avskaffar manvad fru Fraenkel betecknar som en stor orättvisa, men samtidigt markerar man juyller­ligare den olikhet som enligt gällande regler föreligger mellan änkor medrätt till änkepension och andra utan möjlighet alt erhålla molsvarandeförrriån.

Nuär inte alla änkor födda före 1960 utestängda från pension. Vi har för detförsta en övergångsregel som innebär att dä mannen avlidit under tiden den Ijuli 1958 - den 30 juni 1960 är ett belopp, del s. k. garaniibeloppet, frittfrän inkomstprövning. Garantibeloppel utgör, om dödsfallet inträffat undertiden den 1 juli 1958 - den 30 juni 1959, som f ö. också anges i betänkandet,en tredjedel och, om dödsfallet inträffat under tiden den 1 juli 1959 - den 30juni 1960, tvä tredjedelar av det belopp som skulle ha ulgätt utaninkomstprövning.

Fördet andra får ändå alla änkor som inle har några avsevärda in­komster pension.Inkomstprövningen gör alt den som bäst behöver stö­det, i detta fall i form avänkepension, också får del. Om änkans in-komstsituaiion ändras, får hon sinpensionsfråga omprövad. Minskar t. ex. inkomsterna för en änka ulan pension,kan hon böria fä pension.

Jagtycker inte, som fru Frxnkel, att delta är en myckel stor rätt­visefråga. Jagvill också påpeka att riksdagen aldrig tidigare gjort något bestämt uttalandeom att just denna detalj skulle omprövas.

Detär riktigt att hela frågan om efterlevandepensionens utformning är underutredning, och jag lycker att det finns alla skäl all avvakla det yttrande frånpensionsförsäkringskommiltén som kommer i slulel av detla år.

HerrFridolfsson uppehöll sig länge vid det särskilda yttrandet. Jag skall besparakammariedamölerna en ytterligare diskussion om problemet med avgiftslak osv.Jag nöjer mig med alt yrka bifall lill utskottets hem­ställan.



98


Fru FR/ENKEL (fp) kortgenmäle:

Herrtalman! Herr Fridolfsson säger att riksdagen lidigare har avslagit den begärandet gäller. Det är verkligen ell dåligt motiv för att inte genomföra enändring. Nog kan väl riksdagen ändra ell beslul som den lidigare har fattat.



HerrFredriksson säger att det inle är fråga om någon stor orättvisa. Nej, som jagförsökle visa, är den inte stor så till vida att den berör många människor, menifrågavarande kategori av änkor upplever den som en stor orättvisa.

Jagvill påpeka att Pensionärernas riksorganisations lidning så sent som i november1974 uttalade den meningen att denna kvardröjande orättvisa inom del socialafältet borde elimineras.

Sedansäger herr Fredriksson att man bör invänta pensionskommitténs betänkande. Förraåret hade vi en reservation där vi begärde all pen­sionskommittén skulle ta uppfrågan med förtur. Denna hemställan av­slogs. Det är därför som vi i dag begärett omedelbarl ställningslagande.

HenFRIDOLFSSON (m) kort genmäle:

Herrtalman! Jag slog i milt inlägg dels ett slag för principen, som vi finnernaturlig och riktig, att ett samband skall finnas mellan avgifter och förmåner,dels försökte jag beskriva de helt orimliga och helt oac­ceptabla konsekvensersom ett borttagande av detta samband fått för många människor i och med atttaket för socialavgifter tagits bort. Jag vet att vi på värt häll varittämligen ensamma om att påvisa sambands­linjen avgifter-förmåner. Vi har ocksåvaril tämligen ensamma om att påvisa de olyckliga konsekvenser som slopandet avtaket har fått. Men jag är helt förvissad om all mänga människor - även här iriksdagen - under de senaste dagarna har nödgats länka om sedan vi fått klarabevis hur snett det hela har gått.

Nu lovade herr Fredrikssonatt han skulle bespara kammaren en debatt med mig på den här punkten. Det visaratt man försöker komma undan. Man vill icke diskutera en sak som har gått snettoch icke erkänna all mänga människor upplever situalionen som orimlig ochoacceptabel. Herr Fredriksson vill bespara kammaren att diskutera detla. Det ärverk­ligen att "bättre fly än illa fakta".

HenFREDRIKSSON (s) kort genmäle:

Herrtalman! Fru Fraenkel sade att det faktum att förslaget lidigare avvisats är eltdåligt argument att komma med. I och för sig kan jag väl hålla med henne omdet, men det är ju inte della som är anledningen till all vi har avstyrktyrkandet även i år, utan anledningen är att vi inle har funnit några motiv föratt ändra vär uppfattning. Visst kan man i och för sig ändra uppfaltning, mendå skall man väl ha ett motiv för det. Vi har, anser vi, haft sakliga motiv föratt avslå yrkandena tidigare, och vi vidhåller den uppfallningen även nu,eftersom det som jag sade, inte har framkommit någonting nylt i ärendet som harföranlett oss att ändra vår uppfattning.

HerrFridolfs.son talade mycket arrogant om borttagandet av social­försäkringstaketoch om de orimligheter som har uppstått med anledning av detta. Jag tycker inledet är särskilt meningsfullt alt fortsätta den deballen, eftersom detla vid dethär laget har diskuterats så mycket i riksdagen, senasl under finansdebatlen,och det då har sagts att dessa


Nr84

Onsdagenden 17 mars 1976

Efterlevandepen­sioneringm.m.

99



Nr 84

Onsdagenden 17 mars 1976

Efterlevandepen -sionering m. m.


orimligheter kommer atträttas till. Därför förstår Jag inte varför herr Fridolfsson är sä förfäriigtindignerad nu. Är det därför all han tycker sä illa om det ATP-syslem som vihar, att han inte kan avhälla sig från att fortsätta att kritisera det pä depunkter dar han anser det finns några möjligheter att göra det?

Hansäger också att det här särskilda yttrandet är så oerhört viktigt. Ja, men vad.sägs då i det? Där säger ni ju bara att ni vill avvakta det betänkande somskall komma från pensionskommittén senare i år och att ni förutsätter attkommittén i sina överväganden skall beakta de syn­punkter som har framförts imotionen. Det uttalandet tyckte jag inte gav mig anledning all ta upp någonstörre debatt om det här yttrandet.


HenFRIDOLFSSON (m) kort genmäle:

Herrtalman! Jag vel inte om kammarens ledamöter har noterat någon arrogant ton imina inlägg. Jag har sakligt redovisat det förhållandel som alla människor viddet här laget känner till, nämligen att borttagandet av taket försocialavgifter åstadkommit ett sådanl rabalder i samhällel att det är längesedan vi upplevt något liknande.

Jag måste naturiigtvis tillstå, herr talman, att jagförstår alt man är irriterad och orolig på den socialdemokratiska kanten. Detmåste man bli när folk utanför det här huset med stor genomslagskrafl påvisarorim­ligheten i Haga-uppgörelsen. Jag vill göra det tillägget - även om jag väldärmed inte precis lugnar herr Fredriksson - att ni aldrig kommer alt fä ossatt lala tyst om det här. De här frågorna kommer vi att driva som vi hitintillshar gjort. Vi kommer att påtala det oriktiga och orimliga i förhållandena ochdet kommer vi att fortsätta med till dess vi har fått en ändring till stånd.


100


Hen TURESSON (m):

Herr lalman! Liksom herr Fredriksson skall jag fatta mig kort.

Jaghar begäri ordel på denna punkt av den kanske litet originella anledningen altjag från socialförsäkringsutskotlet har hört, att man där inle riktigt förstältvad jag menat i min motion 1217. Man har för mig nämnt vid namn ett antalmänniskor som sägs ha denna dåliga fatt­ningsförmåga. Jag måste säga alt jagfinner della både märkligt, betänkligt och beklämmande. Det är ju bara fråga omatt läsa innantill! Motionen är nämligen ell uttryck fördel enkla förhållandetall del utan något som helst tvivel finns en mycket stor och myckel angelägenmajoriiet av svenska folket som anser, att om man belalar i förskott för envara så skall man också få den i sin hand när leveransdatum är inne. Dennaenkla sanning och regel bör naturligtvis gälla även i fråga om pensioner förvilka avgifter betalats under ett större eller mindre anlal år. Del borde ocksåvara lika självklart att dessa pensionsförmåner är desamma vare sig den somavgifterna belalas in för är man eller kvinna. Avgifterna beräknas ju eftersamma grunder och på samma sätt för inkomsttagare av både könen. Då börnaturiigtvis också förmånerna vara lika.



Såär det inte nu. Om i ett äktenskap med två förvärvsarbetande makar mannenavlider först får änkan pension efter honom på grund av den rätt som han harförvärvat genom de inbetalda avgifterna. Vid motsatt förhållande utgår intenägon pension till änkemannen, trots att efter precis Samma grunder avgifterbetalats in pä hennes inkomsier. Det är delta missförhållande som enligt minoch väldigt mänga andras mening nu måste rättas till. Jag tycker inte att detborde vara sä särskilt svårt att begripa det, åtminstone inte för allarättänkande människor.

Såsade herr Fridolfsson att moderata samlingspartiet redan vid ett flertalriksdagar tillmötesgätt milt krav i det här fallet. Ja, det är bra i och försig, och det känner jag till. Vi har självfallet inle heller varit med ochstött galenskaperna frän Haga Il-uppgörelsen. Men man kan inte vara nöjd medatt enbart det parti som herr Fridolfsson och jag tillhör försöker genomföraden här enligt min mening självklara och mycket rällvisa reformen, utan detgäller ju att fä riksdagen att biträda kravet och fatta beslul i enlighet meddel.

Utskottetsäger alt riksdagen redan för ett och ett halvt är sedan har fattat ett sådanlbeslut, innebärande alt man överiämnar till pensions­kommittén att utreda dessafrågor. Del skulle innebära en viss beställning från riksdagens sida. Är det nuså, får man väl t. v. vara nöjd med det och inskränka sig lill all hoppas ochkräva all pensionskommittén skyndar pä med att åstadkomma detta skäligen enklaförslag. Det är angeläget ur mycket elementär rättvisesynpunkt, det ärefterlängtat av en mycket .stor del av svenska folket, och det är därför enreform som vi inle bör behöva vänta pä någon längre lid.


Nr84

Onsdagenden 17 mars 1976

Ejterlevandepen-sioneringm. m.


Underdetla anförande överlog herr andre vice talmannen ledningen av kammarensförhandlingar.


Herr FREDRIKSSON (s) kortgenmäle:

Herrlalman! Herr Turesson talar i högslämda ordalag om att utskottets ledamöterskulle ha sä dålig fattningsförmåga att vi inte skulle ha förställ meningen medden här molionen. Han säger att det bara är att läsa innantill. Det har vigjort, och jag tror också att vi har förstått vad herr Turesson syftar lill.

Närhan nu talar om alt pensioner skall motsvara inbetalda avgifter, så är jag inlesä säker pä alt del vore så lyckligt om man skulle ändra det system som vi nuhar till att bli en form av premiereservsystem. Skulle man gå in för en sådanlösning, så skulle många hamna uianför systemet. Många som nu får pension -tänk pä alla människor som be­höver förtidspension redan från mycket unga år -skulle ju inle kunna få några pensioner därför att de inle har betalat någrapremier. Jag lycker all det är väldigt viktigt och bra att pensionsförmånernaicke är knuina till inbetalda avgifter. Del är väl det som är det väsentliga,som är själva grunden i del här syslemel.

Sedan talar herr Turessonom orättvisan i all änklingar icke får pension


101



Nr 84

Onsdagenden 17 mars 1976

Efterlevandepen-sionering m. m.


men all änkor fär del. Ja,delta är ett mycket stort problem, som kanske inte är så läll att lösa.Pensionskommittén har fält denna uppgift, och i direktiven ingår, såviti jagkänner till, att kommittén skall försöka arbeta fram ett pensionssystem somskall vara neutralt i förhållande till kön, där man eventuellt skall läggatonvikten vid försöriarbegreppel i slället för att som nu helt generellt gepensioner till människor som kanske inte har behov av dem. Med hänsyn till allfrågan ligger hos pensions­kommittén tycker'vi inte att det finns nägonanledning att bifalla den här motionen. Jag tycker att det är ganska enkelt.Det är inte så svårt att fatta, hur del än är beställt med vårfattningsförmåga. Herr Turesson inkluderar ju för övrigt en mycket stor gruppav riksdagens ledamöler i detta sammanhang, eftersom han säger att det ärgalenskaper som man har åstadkommit i Haga II. Då måste väl herr Turesson menaatt del är galna människor som har suttit där och träffat den här uppgörelsen.


HerrTURESSON (m) kort genmäle:

Herrtalman! Jag vidhåller all del är rikiigi all del finns elt samband mellanavgifter och förmåner, åtminstone så till vida att den som betalat avgifterinte skall kunna gå miste om några förmåner. Det innebär inte att den som ejbetalat några avgifter inte skall kunna få förmåner.

Delär nalurligtvis tillfredsställande att herr Fredriksson och jag är överens omatt man bör försöka skapa elt efterlevandepensionsskydd som är neulralt iförhällande till kön. Däremol delar jag inle alls herr Fredrikssons åsikt allrätten till pension skall vara beroende av någon sorls behovsprövning. Det ären för mig fullkomligt främmande tan­kegång.

Vad slutligen beträffar rubriceringen av detresullal som Haga Il-upp­görelsen i det här avseendel gav upphov till, sä kanman självfallet be­trakta den uppgörelsen som en galenskap utan att betrakta demänniskor som stod för den som galna.


102


Fru SKANTZ (s):

Herrtalman! I socialförsäkringsutskottels betänkande nr 25 behandlas också motionen1975/76:405 som jag och några partikamrater väckt an­gående en smidigareövergång frän huslrutillägg till änkepension. Med hänsyn lill vad ulskotietskriver på s. 8 och 9 och eftersom ulskotiet hemställer all riksdagen hosregeringen begär att motionen överlämnas till pensionskommittén, så finns detsäkerligen fiera här i kammaren sorn tror all jag har begäri ordet för alltacka för den välvilliga behand­lingen av motionen. Det gör jag naturligtvisgärna. Men anledningen lill att jag har begärt ordet är alt jag hyser viss oroför att utskottet genom att hänvisa till motionen 1975:1200 kan få läsaren avutskotts­belänkandet att missa poängen i vär molion, och för alt inte sä skallske vill jag göra några kommentarer.

Detproblem som vi tar upp kan inle jämföras med det som logs upp i molionen1975:1200. I den motionen begärde man en ändring av lagen



om allmän försäkring såatt barnpension skulle kunna utgå för längre tid lillbaka än tre månader föreansökningsmånaden. Vi har i vår motion inte tagit upp frågan om den retroaktivautbetalningen av änkepension och eventuella rättsförluster, utan vi pekar påoch reagerar mot att det ofta uppslår en lucka mellan indragningen avhustrutillägget och ut­betalningen av änkepensionen, vilket kan vållaekonomiska bekymmer för många.

Vidmannens frånfälle skall hustrutillägget dras in och ersättas av än­kepension.Indragningen sker snabbi - fr. o. m. månaden efter den dä mannen avlidit.Frågan om änkepension kan däremot inte prövas av försäkringskassan förränansökan om sådan pension kommit till kassan. Della kan dröja. När man mistersin make länker man inte i första hand på att söka änkepension - man orkar intealllid med vad man borde. Det kan följaktligen dröja nägon eller några månaderfrån det hustru-tillägget dras in till dess änkepension utbetalas. Ett avbrotti utbetal­ningarna kan för många medföra betydande ekonomiska problem, i allsynnerhet som delta inkomstbortfall sker samtidigt som utgifterna ökar isamband med makens jordfästning m. m.

Enligtvår mening bör del inte uppslå någon lucka mellan indragningen avhustrutilläggel och utbetalandet av änkepension, utan hustrutilläggel bör utgåulan avbrott till dess beslut om änkepension fattats. Eventuella skillnaderborde kunna regleras senare. Änkepensionen är i allmänhet högre än hustrutilläggel.I vissa fall kan del emellertid innebära alt för mycket pension kommer attutbetalas. Omfattningen av dessa fall är svår att uppskatta, men del kan medsäkerhet sägas att de är ringa jämfört med de fall där full änkepensionbeviljats.

Medvår molion har vi velal peka på att del snarast möjligt bör göras en sådanförändring i gällande bestämmelser alt den som uppbär hus­lrutillägg och varsmake avlider skall få kontinuerlig utbetalning av pen­sion. Ingen skall behövasöka socialhjälp i avvaktan på änkepension. De problem som vi har tagit upp ivår molion hoppas jag därför alt pensionskommittén har möjligheler att myckelsnart la upp till behand­ling och föreslå en lösning av.


Nr 84

Onsdagenden 17 mars 1976

Efterlevandepen­sioneringm. m.



Herr BÖRJESSON i Falköping(c):

Herrtalman! Försl ber jag alt få instämma i vad fru Fraenkel anförde om slopande avinkomstprövningen när det gäller änkepension inom folkpensioneringen för de s.k. övergångsänkorna.

Jaghar begäri ordel närmast därför att jag under en lång följd av år harmotionerat om ett slopande av inkomstprövningen för övergångs­änkorna, menvarie gäng har ulskoltet avstyrkt mina motioner, och riks­dagen har med ungefärsamma motiveringar avslagit dem. Utskottet har sagl all elt avskaffande avinkomstprövningen för denna kategori änkor visserligen skulle undanröja denorättvisa som utan ivivel råder mellan olika kategorier änkor, men del skullesamlidigt ytterligare markera den olikhet som enligt gällande regler förelågmellan änkor med räll lill än-


103



Nr84

Onsdagenden 17 mars 1976

Efterlevandepen-sionering m. m.


kepension och andra ulanmöjlighet att erhålla motsvarande inkomstför­stärkning. Man kan dock intebortse, herr talman, frän alt de regler som är förknippade med änkepensioneninom folkpensioneringen har inne­burit en myckel stor orättvisa för en frånbörjan relativt stor grupp änkor.

Enligtgällande bestämmelser skall änkepension utgå utan in­komstprövning till kvinnorvilkas män avlidit efter den 30 juni 1960, och det innebär en stor orättvisaför de kvinnor som har blivit änkor före nämnda datum. Även om gruppenövergångsänkor med åren har blivit ganska liten till antalet - vi hörde av fruFraenkel alt det rör sig om maximalt 5 500 - kvarstår ändå alt dessa änkorupplever del som en klar diskriminering. Jag har haft kontakt med relativtmånga kvinnor sorn har blivit änkor före den 30 juni 1960 och alltså intekommit i åtnjutande av änkepension ulan inkomstprövning. Jag vet därför all deupplever detta som en stor orättvisa. Från rättvisesynpunkt - och det är jusldet som varit orsak till att Jag tillsammans med några andra centerpartisterunder de senaste åren har motionerat om slopande av inkomstprövningen avänkepensionen inom folkpensionen för de s. k. övergångsänkorna - upplever jagdet nuvarande tillståndet på della om­råde som en mycket stor orättvisa. Jaghar därför i år återkommit med motionskravet. Jag vidhåller all den nuvarandeordningen innebär en orättvisa mot de s. k. övergångsänkorna. Jag uppleverdetla inte bara som en rättvise- och jämlikhetsfråga. Det är för mig också ensamvets­fråga.

Herrtalman! Jag vet att det båtar föga alt upprepa vad som anförts i denna debattoch i tidigare debatter. Argumenten har framförts i dag och lidigare och är välkända för kammarens ledamöler. Några nya ar­gument kan inte förebringas -möjligen det argumentet all antalet änkor blivit mindre sedan sisl.Positionerna är tydligen låsta, i varie fall i ut­skottet. Men jag vill ändå hasagt att antalet änkor som detta rör har minskal varie gång vi debatterar dennafråga i riksdagen. Det förhållandet kan man inte komma ifrån. Ej heller allalla rättviseskäl lalar för att man inte bör skilja mellan olika kategorieränkor när det gäller rätlen lill en sådan pension som det här är fråga om. Detfaktum att gruppen är liten talar för att samhällsekonomiska skäl inle kanuigöra något hinder för uppnående av jämställdhet mellan olika änkegrupper.

Herrlalman! Med del anförda har jag velal markera all jag kommer all stödjareservationen, som innebär bifall till motion nr 355.


Överläggningenvar härmed slulad.

Mom.i

Utskottets hemställanbifölls.


104


Mom. 2

Proposilionergavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels re­servalionen av herrHylländer m. fl., och förklarades den förra propo-



silionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan fru Fraenkel begäri votering upplästes och godkändesföljande voieringsproposition:

Densom vill alt kammaren bifaller socialförsäkringsutskottels hemställan

i betänkandet nr 25 mom. 2rösiar ja,

den det ej vill rösiarnej.

Vinner nej har kammarenbifallil reservationen av herr Hylländer m. fl.


Nr 84

Onsdagen den 17 mars 1976

Bidrag till trossam­fund


Vid omröstning genom uppresning förklaradesflerlalel av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då fruFraenkel begärde röst­räkning verkställdes volering med omröslningsapparal.Denna om­röslning gav följande resultat:

Ja - 218

Nej - 81

Avslår - 5

Mom.3

Utskottetshemställan bifölls.

§17 Bidrag till trossamfund

Föredrogs kulturutskottets belänkande 1975/76:30med anledning av propositionen 1975/76:100 såvitt gäller anslag lill kyrkligaändamål jämle molioner.

HenANDRE VICE TALMANNEN:

Ifråga om della belänkande hålles gemensam överläggning för samlliga punkler. Underden gemensamma överläggningen fär yrkanden fram­ställas beiräffande samlligapunkter i betänkandet.

Idet följande redovisas endast den punkt, vid vilken under överlägg­ningenframställts särskilda yrkanden.


Punkien 2

Regeringenhade i propositionen 1975/76:100 bilaga 10 (utbildnings­departementet) underpunkten C 9 (s. 169-170) föreslagit riksdagen all lill Bidrag lill Irossamfundför budgelårel 1976/77 anvisa elt reserva­tionsanslag av 19 000 000 kr.

Idelta sammanhang hade behandlals moiionerna

1975/76:221av herr Ahlmark m. fl. (fp) såviit gällde hemställan all riksdagen beslutadeatt under åttonde huvudtiteln förbudgelårel 1976/77 lill Bidrag lillirossamfund anvisa elt reservalionsanslag av 20 milj. kr. (yrkande 1),

1975/76:225 av herrAhlmark m. fl, (fp), vari hemställts all riksdagen


105



Nr 84

Onsdagen den 17 mars 1976

Bidrag till trossam­fund


hos regeringen begärdeutredning av frågan om statsbidrag till de fria samfundens teologiskaseminarier,

1975/76:413av herr Fälldin m. fl. (c) såvitt gällde hemställan alt riks­dagen till Bidraglill Irossamfund för budgetåret 1976/77 anvisade ett reservationsanslag av 20000 000 kr. (yrkande 1),

1975/76:577av herr Johansson i Skärstad m. fl. (c), vari hemställts all riksdagen hosregeringen begärde att en ulredning tillsattes med upp­gift att skyndsamt läggafram förslag om statsbidrag till de fria sam­fundens teologiska seminarier,

1975/76:1376av herr Svensson i Kungälv m.fl. (s), vari hemställts att riksdagen hosregeringen begärde en utredning av frågan om sam­hälleliga insaiser för attmöta samfundens utbildningsbehov,

1975/76:1386av herrar Werner i Malmö (m) och Nordstrandh (m), vari hemställts att riksdagenhos regeringen skulle anhålla att anslag till den estniska evangelisk-lutherskakyrkan i Sverige skulle utgå ur kyrkofonden eller andra för kyrklig verksamhetutdebiterade medel, samt

1975/76:2017av herr Bohman m.fl. (m), vari såvitt nu var i fråga hemställts titt riksdagenbeslutade alt för budgetåret 1976/77 till Bidrag till irossamfund anvisa ettreservationsanslag av 20 000 000 kr. (yrkande 3).


Utskottethemställde

1.att riksdagen med anledning av proposilionen1975/76:100 och med bifall till moiionerna 1975/76:221, yrkande 1, 1975/76:413,yrkande 1, och 1975/76:2017, yrkande 3, lill Bidrag lill trossamfund förbudgetåret 1976/77 anvisade ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.,

2.alt riksdagen skulle avslåmotionen 1975/76:1386,

3. att rikiidagen med bifall till motionerna1975/76:225, 1975/76:577 och 1975/76:1376 hos regeringen skulle anhålla omutredning av frågan om Slatsbidrag till de fria samfundens leologiskaseminarier.


106


Hen NILSSON i Agnas (m):

Herrlalman! I detla betänkande behandlas en molion som har väckts till åretsriksdag av herr Werner i Malmö och herr Nordstrandh vari hemställs attriksdagen hos regeringen anhåller att anslag till den estniskaevangelisk-lutherska kyrkan i Sverige måtte utgå ur kyrkofonden eller andra förkyrklig verksamhet utdebiterade medel.

Jagvar inte med vid justeringen av detta betänkande förra tisdagen. Flygplanetfrån Stockholm kom inte upp till Umeå, och därför blev det marklransport en delav vägen. Jag kunde alltså inte infinna mig i tid. Trots all jag lidigare hadeanmält reservation kom den inle att framställas. Det är anledningen lill attjag nu kommer alt yrka bifall till molionen och begära rösträkning. Jag villredan nu tala om det.

Motionenhar väckts med ungefär samma lydelse vid tidigare riksdagar. Vidkulturutskottets belänkande 1975:11 fogade fru Mogård och jag en reservation,och det var meningen all vi skulle framföra ungefär samma



tankar som där också i år.

Kulluruiskoiteiskriver i silt belänkande att man kan länka sig att den här kyrkan får depengar den behöver frän staten ulan att man anvisar nägon särskild väg.Ulskotiet menar alt anslaget Bidrag till irossamfund kan vara den källa urvilken man kan ösa. Utskottet avstyrker därför molionen. På sätt och vis ärnaturligtvis den estniska kyrkan ett samfund, men som det slår i motionentillhör denna kyrka inle de fria kristna trossamfunden i Sverige. Den är attbetrakta som ett arbetsorgan inom den svenska kyrkans ram.

Iandra världskrigels slutskede fiydde drygt 65 000 lutherska trosbe-kännare frånEstland. Mer än 20 000 av dem jämle biskop och präster tog sin tillfiykt lillvårl land och har under de förflutna 30 åren utgjort ett värdefullt ochuppskattat befolkningsinslag. Esterna harsom lutherska trosbekännare hållitsamman i sju församlingar spridda över värt land. Denna kyrka är mycket näraförbunden med vår svenska kyrka både i fråga om bekännelse och tro och i frågaom historia. Del är därför självklart all medlemmarna av denna kyrka intebetraktar den som en frikyrka. De anser också att arbetet i kyrkan så småningomkommer att upphöra och att medlemmarna kommer all gå över i svenska kyrkaneller andra samfund. Men sä länge vi har del förhållande som råder, delar jagmotionärernas uppfaltning att det är riktigt all ett särskilt anslag utgår tilldenna kyrka.

Kammarkollegietskrev i ett yttrande den 25 mars 1975 att kyrko­fondens användningsområde undersenare lid har vidgats. Det slår i yt­trandet: "Betecknande är dock attman hållit sig inom ramen för svenska kyrkans verksamhet." Nu begär alltsåmotionärerna all del skall utgå ett anslag ur kyrkofonden eller andra förkyrklig verksamhet utdebiterade medel. Ell anslag ur kyrkofonden till denestniska evangelisk-lutherska kyrkan i Sverige skulle väl motsvara detkriterium som kamTarklbjiet anför.

Därförber Jag att få yrka bifall lill molionen 1975/76:1386 av herrar Werner i Malmöoch Nordstrandh.


Nr84

Onsdagenden 17 mars 1976

Bidragtill trossam­fund


Hen WERNER i Malmö (m):

Herr talman! Får jag bara komplettera herr Nilssonsi Agnas anförande pä en väsentlig punkt. Den estniska evangelisk-lutherskakyrkan betalar svensk kyrkoskatt. Del gör man för alt dokumentera att man villtillhöra den svenska kyrkan, som man räknar med all i näsla generation helluppgå i. Det är därför vi anser alt det vore rimligt att man av dessaskattemedel, reserverade för kyrkliga ändamål, fick ett anslag för sinafunktionärer.


Hen MATTSSON iLane-Herrestad (c):

Herrlalman! I den aktuella motionen hemställs, som herr Nilsson i Agnas sagt, allriksdagen hos regeringen anhåller att anslag till den estniskaevangelisk-lutherska kyrkan i Sverige måtte ulgå ur kyrkofonden


107



Nr 84

Onsdagen den 17 mars 1976

Bidrag till trossam­fund


eller andra för kyrkligverksamhel utdebiterade medel.

Nuär del emellertid riksdagen som bestämmer vad kyrkofonden skall få användastill. Jag kan inte finna alt regeringen får ge några pengar ur fonden tillandra ändamål än de som riksdagen har bemyndigat re­geringen att använda fondenför. Att riksdagen hemställer till regeringen att utge pengar för det härändamålet är inte förenligt med gällande bestämmelser. Utan riksdagensbemyndigande lill regeringen alt använda kyrkofondens medel för anslag tillestniska evangelisk-lutherska kyrkan torde regeringen inte ha någon annanmöjlighet än all ge denna kyrka pengar ur den fond som slår till regeringensförfogande för extra utgifter. Den källan lorde vara helt otillräcklig för ettstöd av den omfattning som molionärerna.har i tankarna.

Utskottethar inte motsatt sig alt anslag ulgår. Jag vill erinra om att estniskaevangelisk-lutherska kyrkan senasl lilldelades ett belopp pä 355 000 kronor somutgick ur anslaget Bidrag lill irossamfund. Utöver det har kontanta bidragulgätt och utgår fortfarande lill avlöning ur kyr­kofonden av tväpastorsadjunkter. Kostnaderna för detta uppgår till ca 80 000 kr. för varderaadjunkt. Del är alltså elt stöd på 515 000 kr. som ulgår lill vad herr ToreNilsson kallade elt arbetsorgan inom svenska kyrkan.

Iden andra delen av motionärernas hemställan säger man att bidrag skall utgå ur"kyrkofonden eller andra för kyrklig verksamhel utdebi­terade medel."Del vill jag påslå knappasl kan låta sig göras. Jag kan inle länka mig annat änall del dä skulle bli fråga om den lokala för­samlingsskallen och vad den skallanvändas lill är regleral i lag. Jag har mig inle bekant att den skallen fåranvändas till bidrag ål den estniska evangelisk-lutherska kyrkan. Om del kanske blir väl yrkandet i prakliken ändå omöjligt för då skall vederbörandeförsamling bestämma sig för alt använda sin församlingsskatt lill bidrag åtdenna kyrka. Regeringen lär knappast kunna besluta härom. Därför har vi också iulskotiet anselt all vi måsie yrka avslag på den här molionen..

Jag ber nu att få yrkabifall lill kulturutskottets hemställan.



108


Hen NILSSON i Agnas (m):

Herrtalman! Jag uppfattar del som ologiskl att ell anslag avsett för trossamfundenuianför svenska kyrkan används för utbetalning av pengar till ell organ somarbelar inom svenska kyrkan. Om det är riktigt, som herr Mallsson iLane-Herrestad säger, att 350 000 kr. från anslaget till trossamfundenutbetalats så har det inkräklal på de pengar som iros-samfunden skall ha ochell kyrkligi organ får pengar på de andra iros-samfundens bekoslnad. Del ärknappasl lillfredssiällande.

Jagförstod inle riktigt när herr Mattsson sade att regeringen inte kan bevilja delhär anslaget utan alt riksdagen i så fall måste säga lill om det. Jag måstefråga: Är del inle motionens innebörd att riksdagen skall anhålla hosregeringen om della? Jag anser det vara fulll möjligt både



för riksdagen att begäradet och för regeringen att säga antingen ja eller Nr 84

"J' Onsdagen den

17 mars 1976
Överiäggningen var härmed slutad.

ökatstöd till

Punkien I jordbrukets

Utskottets hemställanbifölls. rationalisering

Punkten2 Mom. I Utskottets hemställan bifölls.

Mom.2

Proposilionergavs pä bifall lill dels utskottets hemställan, dels mo­tionen nr 1386 avherrar Werner i Malmö och Nordstrandh, och för­klarades den förra propositionenvara med övervägande ja besvarad. Se­dan herr Nilsson i Agnas begäri voteringupplästes och godkändes föl­jande voteringsproposition:

Densom vill att kammaren bifaller kulturutskottets hemställan i be­tänkandet nr 30punkien 2 mom. 2 rösiar ja, den del ej vill rösiar nej. Vinner nej har kammarenbifallil molionen nr 1386.

Vid omröslning genom uppresning förklaradesflertalet av kammarens ledamöler ha röstat för ja-proposilionen. Då herrNilsson i Agnas begärde rösträkning verkställdes votering medomröslningsapparal. Denna om­röstning gav följande resultat:

Ja - 236

Nej - 54

Avstår - 5

Mom. 3

Utskottetshemställan bifölls.

Punkien3

Utskottetshemställan bifölls.

§18 Ökat stöd till jordbrukets rationalisering

Föredrogs jordbruksutskottets betänkande 1975/76:32med anledning av motioner om ökat stöd lill jordbrukels rationalisering.

109



Nr84

Onsdagenden 17 mars 1976

Ökatstöd till

jordbrukets

rationalisering


Herr HEDSTRÖM (s):

Herrtalman! Låt mig med anledning av behandlingen av jordbruks­utskottelsbetänkande nr 32 få uttrycka min tillfredsställelse över den enighet som vilyckals uppnå inom utskottet i de olika frågorna. Jag skall här endast ta uppden vidgade kredilgaranliramen för lån till jord­brukels rationalisering.

Blandsamhällets insatser för jordbruket är stödet till rationaliseringen en viktigdel. Del är därför angeläget all ramen för kreditgarantier lill detta ändamålär sä avpassad att efterfrågan på garantier kan tillgodoses. På grundval avuppgifier som inhämtats från lantbruksnämnderna i slutet av januari skrevlantbruksstyrelsen till regeringen och hemslällde all re­geringen skulleföreslå riksdagen att den för innevarande budgetär fast­ställda ramen förlånegarantier till inre rationalisering skulle ökas med 30 milj. kr. Del hadenämligen visat sig att det av nämnderna i januari beräknade behovet avgaraniier översteg tidigare bedömningar med när­mare 30 milj. kr. Med anledninghärav avsåg regeringen alt lägga fram förslag lill riksdagen i lilläggssialIII, vilket jag också nämnde vid ut­skottsbehandlingen av molionen 1693. Delnormala förfarandet hade varit alt utskottet väntat med behandlingen av de nuaktuella motionerna tills regeringen framlagt sitt förslag. Men eftersom vi ärense i sakfrågan och resultatet blir detsamma, har vi socialdemokrater i utskottetgått med pä den handläggning som nu sker av frågan.

Herr talman! Jag yrkardärmed bifall till utskottets hemställan.



110


Herr LARSSON i Borrby (c):

Herrtalman! Jag skall bara be att fä instämma i de synpunkter som utskollets viceordförande här har framfört. Det var myckel glädjande och tillfredsställandealt ett enhälligt utskott kunde ställa sig bakom dessa molionskrav. Det kankanske röra sig om uppåt 300 nya arbets­tillfällen som skapas pä detta sätt.Man välkomnar ju gärna den situa­tionen att en gång få uppleva att en kommandeproposition kan undvaras lack vare redan bifallna motioner.

Med del berjag, herrlalman, att få yrka bifall lill utskollels hemställan.

Överläggningenvar härmed slutad.

Utskottets hemställanbifölls.

§ 19 Föredrogs

Näringsutskoltetsbetänkande

1975/76:35 med anledningav proposilionen 1975/76:101 med förslag om

tilläggsbudget II lillstatsbudgeten för budgetårel 1975/76 i vad avser

Sveriges geologiskaundersökning

Ulskollelshemsiällan bifölls.



§ 20 Sverigesexportråd, m. m.

Föredrogs näringsulskottels betänkande 1975/76:36med anledning av proposilionen 1975/76:100 i vad avser vissa anslag inomhandelsdepar­tementets verksamhetsområde jämte molioner.

HenANDRE VICE TALMANNEN:

Ifråga om detta betänkande hålles gemensam överiäggning för samtliga punkler.Under den gemensamma överläggningen får yrkanden fram­ställas beträffandesamtliga punkter i betänkandet.

I del följande redovisas endasl de punkler, vidvilka under överlägg­ningen framställts särskilda yrkanden.

Punkten6 (Sveriges exportråd)

Regeringenhade i proposilionen 1975/76:100 bilaga 12 (handelsdepar­tementet) underpunkien B 1 (s. 21-23) föreslagit riksdagen att lill Sveriges exportråd förbudgetårel 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 2 700 000 kr.

I detta sammanhang hade behandlals motionen1975/76:2122 av herr Fälldin m. fl. (c), vari såviii här var i fråga (yrkandetB 7) hemställts att riksdagen för budgelårel 1976/77 lill Sveriges exportrådanvisade elt i förhållande till budgetpropositionen med 3 559 000 kr. förhöjtanslag av 6 259 000 kr.

Utskottethemställde

attriksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen1975/76:2122 yrkandet B 7 lill Sveriges exportråd förbudgelårel 1976/77anvisade en reservationsanslag av 2 700 000 kr.

Reservationhade avgivits

1.av herrar Böriesson i Glömminge (c), Gustafsson i Byske (c) och Andersson iÖrebro (fp) samt fru Hambraeus (c) som ansett att utskotlel bort hemställa

altriksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall lill molionen1975/76:2122 yrkandet B 7 till Sveriges exportråd förbudgelårel 1976/77anvisade ett reservationsanslag av 6 259 000 kr.

Punkien7 (Handelssekreterare)

Regeringenhade under punkien B 2 (s. 23-25) föreslagit riksdagen all lillHandelssekreterare för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservations­anslag av 15419 000 kr.


Nr 84

Onsdagenden 17 mars 1976

Sverigesexportråd, m. m.



I detla sammanhang hadebehandlals motionerna

1975/76:636av herrar Andersson i Örebro (fp) och Sjönell (c), vari


111



Nr84

Onsdagenden 17 mars 1976

Sverigesexportråd, m. m.


hemställts att riksdagenanvisade medel lill en tjänst som handelsse­kreterare i Köpenhamn med uppgiftalt främja de mindre och medelstora företagens export,

1975/76:1)47av herr Lindberg m. fl. (s), vari hemställts alt riksdagen hos regeringenbegärde initiativ som syftade till att ett marknadssekre-lerarkonlor inrättadesi Trondheim i enlighet med vad i motionen anförts, och

1975/76:1751av herr Börjesson i Glömminge (c), vari hemställts att riksdagen uttalade attytterligare en tjänst som handelssekreterare snarast borde inrättas och attdenna tjänst placerades på den afrikanska kon­tinenten.


Ulskoltethemställde

1.all riksdagen med anledning avmoiionerna 1975/76:636 och 1975/76:647 som sin mening gav regeringen till kännavad utskottet anfört om utbyggnad av handelssekreterarverksamheien i nordiskalän­der,

2.att riksdagen skulle avslåmotionen 1975/76:1751 om inrättande av elt handelssekreterarkonlor i Afrika,

3.att riksdagen med bifall tillregeringens förslag till Handelssekretare för budgetåret 1976/77 anvisade ettreservalionsanslag av 15 419 000 kr.

Reservationhade avgivits

2.av herrar Börjesson i Glömminge och Gustafsson Byske saml fru Hambraeus(samtliga c) som ansett att utskottet under 2 bort hemställa

allriksdagen med bifall till motionen 1975/76:1751 som sin mening gav regeringenlill känna vad reservanterna anfört om inrättande av etthandelssekreterarkonlor i Afrika.

PunktenIi (Sveriges turistråd)

Regeringenhade under punkten B 6 (s. 40-42) föreslagit riksdagen alt till Sverigesturistråd för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 23 000 000kr.

Idelta sammanhang hade behandlals moiionerna

1975/76:1750 av herrförsie vice talmannen Benglson (c),

1975/76:1806 av herrNordgren m.fl. (m) och

1975/76:2029 av herr Bohman m. fl. (m), varihemställts att riksdagen hos regeringen begärde att åtgärder vidlogs i syfleatt ulveckla en tu­ristverksamhet i Mellan- och Nordsveriges glesbygder,baserad på char-lerförbindelser mellan främst kontinenten och värt land.


112


Utskottet hemslällde

1.att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Sveriges turistråd förbudgetårel 1976/77 anvisade ett reservationsanslag av 23 000 000 kr..



2.att riksdagen skulle avslåmolionen 1975/76:1750 om ålgärder för att stimulera till semestervislelse iSverige,

3.att riksdagen skulle avslåmolionen 1975/76:1806 om utnyttjande av turistanläggningar förkonvalescentvärd,

4.att riksdagen skulle avslåmolionen 1975/76:2029 om ökad turist­verksamhet i Mellan- och Nordsverigesglesbygder.


Nr84

Onsdagenden 17 mars 1976

Sverigesexportråd, m. m.


Reservationhade avgivits

3.av herrar Hovhammar (m) och Siegbahn (m)som ansett alt utskotlel under 4 borthemställa

att riksdagen med bifall till molionen 1975/76:2029hos regeringen begärde åtgärder för ökad turistverksamhet i Mellan- ochNordsveriges glesbygder i enlighet med vad reservanierna anfört.


Hen SJÖNELL (c):

Herrtalman! De flesta poliliska meningsrikiningarna i det här landet torde i dagvara överens om en sak, nämligen de mindre och medelstora förelagens betydelseför näringslivet och för nationen i dess helhet. Man är överens om att om manönskar ett dynamiskt och fruktbart näringsliv, så kan man inle undvara demindre och medelstora företagen. De intar helt enkell en nyckelposition.

Vihar från centerpartiet under många år hävdat den uppfattningen alt dessaföretag måste stimuleras på olika sätt i sin utveckling. Man måste ge dem ökademöjligheter att göra samhällsnyttiga insatser inom de områden där de arbetar.Vi har följt upp den principiella uppfallningen vid en rad riksmöten i form avmotioner och reservalioner lill olika utskottsbelänkanden.

Iär har vi kanske lagt ned litel exlra möda på just detla ämne och har imolionen 2122 behandlat de mindre och medelstora förelagens möj­ligheler idagens svenska samhälle. Vi har gjort en analys av deras si­luation och försöktfastställa vilka krav som måste resas, inle minst pä samhällel, om man önskarbibehålla dessa företag i full effektivitet och om man önskar en fortsatt ulvecklingav dem. 1 molionen anvisar vi en rad olika utvägar och förslag för att kommatill rätla med denna utomordentligt svåra problemalik.

Ettviktigt avsnitt i motionen 2122 rör den exporlfrämjande verksam­heten medsärskild tyngd lagd pä de mindre och medelstora förelagen. Cenlerns ochfolkpartiets representanier i näringsulskollet har följt upp dessa synpunkteroch krav i ett speciellt avseende i reservationen 1, som innehållermittenpartiernas önskemål och förslag om att förstärka Sveriges exportråds möjligheleratt ge jusl den stimulans som vi anser vara erforderlig för att de mindreföretagen skall kunna utvecklas pä den myckel viktiga sektor som heterexportomrädet.

Enligtvär uppfaltning, som framkommer i motionen och sedermera i den gemensamma reservalionenfrån mittenparlierna, är del utomor­dentligt viktigt att vidga de mindreförelagens exportmöjligheter. Det


113


8 Riksdagens protokoll 1975/76:83-84



Nr84

Onsdagenden 17 mars 1976

Sverigesexportråd, m. m.

114


kan ske bl. a. genom allman ger Exportrådet ökade resurser. Alt det är så angeläget att öka de mindreförelagens exportmöjligheter hänger samman inte bara med önskemålet och kravetom dynamik i näringslivet - de mindre företagen står för förnyelsen ochdynamiken - ulan också med elt i dag akut problem som de kan bidra lill altlösa, nämligen den allvarliga situationen för handelsbalansen.

Jagvill, herr talman, erinra om all långtidsutredningen räknar med att man skallkunna nä balans omkring 1980 men att det krävs ytterligt stora ansträngningarför alt nå det målet. Ett väsentligt inslag i de an-strängning.arna måste varaalt öka möjligheterna för de mindre företagen att komma ut på exportmarknadenoch där göra sin insats. Ännu finns väldigt många hinder för de mindreföretagen, såsom bristande språk­kunskaper och fel exporiieknik. De är inteheller utbildade på det speciella område som heler valutatransaktioner etc.Exportrådet har kommit till för att vara en serviceinstans på detla område. Vihar i riksdagen varil överens om att det innebar en tillfredsställande lösningatt inrätta delta exportråd. Exportrådet kan alltså ta initiativ för att t. ex.åsladkomma ökad samverkan mellan dessa förelag. Elt ökat stöd till Exportrådetmed inriktning på de mindre företagens exporlmöjligheter kan utformas så allExportrådet får bättre förutsättningar att stimulera t. ex. samverkan men ävengöra andra insaiser på detla område.

Jagerinrar åter om betydelsen för handelsbalansen av ökade valuta-inkomster. Härfinns hos de små företagen en latent lillgång, som ännu inte har ul nyttjats.Mycket stora exportinkomster skulle kunna göras, om man bälire utnyttjade dessaföretag.

Imotionen och i reservationen föreslås att anslaget skall höjas i enlighet medvad jusl Exportrådet självt har begäri. Vi anser det ganska självklart attExportrådet bäsl kan bedöma vad som krävs för att kunna göra dessa insaiser.Anslaget vill vi uppföra lill 6 259 000 kr., alltså en höjning med 3 559 000.Detla krav sätter sig utskottsmajorilelen emot.

Jagmåste tillstå alt jag finner utskollsmajoritelens argumentation gan­skaegendomlig. Skall jag uttrycka min uppfaltning mycket enkelt, kan Jag säga altulskottsmajoriteten faktiskt rider på formaliteter såsom den värstaskaitefiskal; Det är visserligen sanl alt staten och Exportföreningen harträffat avtal om vilka principer som skall gälla för finansieringen av rådetsverksamhel. Avtalet innebär grovt sett alt finansieringsbördorna skall delasungefär lika. Man kan emellertid inie topprida de bestäm­melserna och detavtalet in absurdum som ulskottsmajoriteten vill göra i detla sammanhang.

Jagvill fästa uppmärksamheten på all i avtalet mellan staten och Ex­portföreningenhar staten påtagit sig ansvaret dels för förvaltningen avhandelssekreierarorganisalionen, dels också enligi avtalets § 11 för Ex­portrådetskostnader för just den mindre industrin. Det är kostnader som man har övertagitfrån del särskilda Exportrådet för mindre industri som fanns på sin lid. Statenhar alltså åtagit sig all svara för de kosinader som Exportrådet får vidkännasför att kunna ge service åt småföretagen.



Antagatt samhället anser sig böra utöka handelssekreterarrepresen-lalionen - det kanfinnas samhällsekonomiska, företagsekonomiska och andra motiv för att göra det- kanske inrätta en eller ett par tjänster som handelssekreterare i Afrikaeller att öka möjligheterna för den mindre induslrin att exportera för att fåin valulainkomsler och förbättra han­delsbalansen. Om samhället gör en sådanbedömning och ställer erfor­derliga finansiella resurser till förfogande, säbetyder inle del här avtalet att staten kan gå till Exportföreningen och säga:Nu, mina vänner, får ni lov alt höja abonnemangsavgifterna, så att vi kommer ibalans igen! Det är sä vill Jag kan se en absurd tolkning av avtalet. Del ärinle fråga om att överge några principer i det här sammanhanget, och det ärheller inte fråga om alt principerna kan förhindra ökade insatser fränsamhällels sida, t. ex. för att förbättra den mindre industrinsexporlmöjligheter.

Herrtalman! Den andra reservalionen handlar om handelssekreterare i Afrika. Om denvill jag bara helt kort säga att vi har handelssekreterare i alla världsdelarutom Afrika, men Afrika är den kanske intressantaste världsdelen. Del är envärldsdel i oerhört dynamisk utveckling. Där ska­pas ständigt nya marknader.Det tillkommer ständigt nya nationer, som med friska viljeyttringar ökar sinhandel, och det är väldigt angeläget att Sverige är med och inte bliraklerseglal. Jag tycker inte att det finns anledning att vänta på utredningar idet här sammanhanget, utan del finns anledning att så snart som möjligl inrättaen tjänst även på den s. k. svarta kontinenten, som är en framlidsmarknad föralla exporlna-lioner.

Jag ber att få yrka bifalltill reservalionerna 1 och 2.


Nr 84

Onsdagenden 17 mars 1976

Sverigesexportråd, m. m.



Hen HOVHAMMAR (m):

Herrtalman! I molionen 2029 har moderala samlingspartiet redovisat sin syn påturismen. Till näringsutskoltets betänkande nr 36 har vi också fogat enreservation, nr 3, som jag något vill kommentera.

Detär ju ett känt faktum att den moderna turismen har utvecklats i mycket snabbtakt under de senaste decennierna. Del bör vi hälsa med stor lillfredsslällelseoch delta av flera olika skäl. Turismen bidrar lill ökad förståelse folkenemellan och ger nutidsmänniskan en behövlig av­koppling i en många gånger stressadtillvaro. Del är därför som samhället bör stödja turismen och alldeles särskiltde delar av värt land som har nalurliga förulsällningar. Jag länker dä närmastpå fjällvärlden men även pä vår skärgärd och vårl inland som har så mångasevärdheter att visa upp.

Föratt turismen i Sverige skall kunna hävda sig och utvecklas krävs emellertid enökad samverkan mellan staten, landstingen och kommu-, nerna. En planering sombör vara långtgående måste självfallet göras i nära samverkan med företag,organisationer och enskilda som har prak­tisk erfarenhel av turistnäringen.Anläggningarna skall lokaliseras där de från konsumentsynpunkt bäst behövs.

Herr lalman! Sverige börha goda förulsältningar för alt bli ett verkligt


115



Nr 84

Onsdagenden 17 mars 1976

Sverigesexportråd, m. m.

116


turistland. Vi har ennatur som är ganska enastående i sitt slag. Antalet invånare perkvadratkilometer är myckel lägre hos oss än i flera andra länder.

Närhetenlill den europeiska kontinenten gör all turister utan alllför lång restid kanta sig hil. Våra vidsträckta skogar och våra ännu så länge tämligen oförstördasjöar och vattendrag bör kunna bli ett verkligt al­ternativ för mänga. Vi harstora ännu ej utnyttjade resurser som vi snarast bör la till vara.

Menom folk från Centraleuropa i större omfattning skall kunna besöka oss ochupptäcka vårt vackra land, krävs det att restiderna avkortas. Det betyder attvi måste bygga ut våra flygplatser, och det gäller särskilt de inre delarna avmellersta och norra Sverige, dil prisbilliga charterresor bör kunna ordnas.Frän flygplatserna kan turister sedan med buss och tåg transporteras tillnärbelägna byar och småorter.

Enturism organiserad efter dessa riktlinjer skulle helt säkert få utom­ordentligtstor betydelse renl ekonomiskt för glesbygderna, främst i Norr­land ochMellansverige. Men givetvis kan andra delar av vårt land också komma i fråga,t. ex. sydöstra Sverige, som har rik tillgäng på fina ströv­områden.

Vimoderater konstaterar alt en aktiviering av turismen är högaktuell och alt ensådan aktivering bör komma lill stånd snarast möjligt. Sve­riges turistråd bördärför i samarbete med resp. landsting organisera ett nät av replipunkter, såalt en utbyggd charterlrafik mellan den europeiska kontinenten och vårt landkan komma lill stånd.

Enturism som är organiserad efter sådana riktlinjer behöver heller inte blialltför säsongsbelonad. Den kan med charterflygets hjälp vara i gång under sågott som hela året. Och då blir också lönsamheten bättre. Ulvecklingen i värtöstra broderland Finland bekräftar della.

Menvi skall inle tro att vi utan vidare fär den turistsiröm som vi allaeflerslrävar. Del krävs ett hän och målmedvetet arbete, särskill när del gällermarknadsföringen. Den måste förbättras och förstärkas både i Sverige och iutlandet. För alt åstadkomma en förbättring krävs ökal samarbele mellanturistnäringen och dess organisalioner å ena sidan och landsting och kommuner åden andra.

Föratt irygga sysselsättningen bör företag och enskilda, som driver l. ex.campingplatser och stugbyar, stödjas och uppmuntras av det all­männa. Varjenylt jobb pä svensk glesbygd är i dag värt slora pengar. Det finns många sätlall uppmuntra enskill initiativ på inom del här området. Lantbrukare t. ex.borde i myckel större omfattning än nu kunna engagera sig i turistnäringen, omglesbebyggelserätten återinfördes och om man minskade krånglet och byråkratinnär del gäller byggnadslov. Men även smärre åtgärder kan betyda myckel. Tag t.ex. myndigheternas enligt min mening alltför starka restriktiviiel när detgäller skyltar och vägvisare. Del finns exempel pä alt attraktiva turistställenfått order att ta ner sina skyltar, med sämre lönsamhei och sämre service förturisterna som följd. Detta kan inte vara riktigt. Därför börlillståndsgivningen



för skyltar och vägvisareliberaliseras och förenklas. De enskilda ini­tiativen skall uppmuntras. Det ärkrav som mänga i dag släller och som jag gärna här vill ha framförda. EftersomJag har varil i direkt kontakt med dessa problem, vel jag att svårigheterna ärslora och att många önskar en förbättring. Del enskilda initiativet måste medandra ord upp­muntras.

Föratt turismen skall kunna byggas ut och bli en lönande näring för alll flerbehövs del ökad aktivitet.

Jag ber att få yrka bifalltill reservationen 3.


Nr 84

Onsdagenden 17 mars 1976

Sverigesexportråd, m. m.



Herr ANDERSSON i Örebro(fp):

Herrtalman! På företagareföreningarnas årsmöte i Böras i höslas fram­fördes eltexportspel, som var en utmärkt illustration av de svårigheter som möter ettföretag som är nytt pä exportmarknaden. Spelet var väldigt sakkunnigt framfört:del var Exportrådet som stod bakom. Del visade prov pä många av de svårighetersom möter ett litet företag. Spelet rörde ett mindre företag i tekobranschensom skulle ge sig ul på en ny marknad och skickade ul en av sina medhjälpareför att knyta kontakt med nägon konsult, som kunde se till att förelagetsprodukter kom ut på marknaden. Medhjälparen skrev ett kontrakt medkonsultföretaget, åkte hem och trodde att allt var frid och fröjd, all orderskulle böria strömma in. Sä var inte fallet. Man fick inga order frän landet ifråga - i delta fall Tyskland. Man skickade ned samma representant igen, somhade en diskussion med konsultföretaget. Denne fick det klara beskedet alt ikontraktet ingick sådana beslämmelser att förelaget inte fick sälja varor annatän genom konsultförelaget. Sålde man till andra var man skyldig att erläggaskadestånd. Företaget var alltså uppbundet.

Delvar elt utmärkt exempel på vad en orutinerad exportör kan råka ul för. Eftersomsådanl förekommer är del naturligtvis så myckel mer glädjande alt vi fått brareplipunkter på olika säll i omvärlden, där svenska företag söker ta lill signya marknadsandelar för den svenska exporten.

Nordenhar utgjort - och utgör fortfarande - den marknad som de mindre företagen iförsta hand har sökt sig lill. Nu har vi fått han­delssekreterare placerade iNorge och Finland. I näringsutskottets be­länkande nr 36 i år behandlarutskottet också frågan om en handels-sekreterarriänst i Köpenhamn. Utskottethar gjort en positiv skrivning, där ulskoltet säger alt det är välmotiverat -som vi framfört i motionen - att en tjänst som handelssekreterare i Köpenhamnprövas i samband med övervägandena mellan Sveriges exportråd och regeringen omhan-delssekrelerarorganisationen. Vi har ingen merkantilrepresentation i denbemärkelsen i Danmark, trots all Danmark är den fjärde exportnationen iordningen. Vi sålde år 1974 för 5,9 miljarder kronor lill Danmark och underliden den 1 januari till 30 september 1975 sålde vi för samma belopp. Det äralltså betydande summor Sverige säljer för. Jag är glad över all utskottetskrivit positivt.

Reservationen 1, som ärfogad till utskottets betänkande, behandlar


117



Nr 84

Onsdagenden 17 mars 1976

Sverigesexportråd, m. m.

fl8


anslaget till exportrådet,som tas upp under punkten B I i bilaga 12 till budgetpropositionen.

Underde tre senaste åren har Exportrådet kommit all spela en viktig roll i detmångfasetlerade arbete som utförs av staten och näringslivet i gemenskap närdet gäller att utveckla svensk utrikeshandel. Vikten av Exportrådets rollbekräftas av att rådet nu har blivit permanent. Det är bara att konstalera atten fast organisation är en förutsättning för ett lugnt ocih effektivt arbete.Företagen får som abonnenter tillgäng till service och rådgivning från helaexportfrämjandel.

Detallmänna statsbidraget, som ulgåtl under de tre första åren, avlöses nu av ettbidrag för service för den mindre industrin. Behovel av ett statsbidrag iungefär samma storleksordning som tidigare kvarstår lill följd av verksamhetensomfallning och de senaste årens kraftiga kost­nadsökningar. Herr Sjönell hartidigare undersirukit detta i sill inlägg.

Sverigesexportråd har begärt att anslaget för kostnader för den mindre industrin ochlill förvaltningskoslnader för handelssekreterarorganisalio-nen höjs till 6 259000 kr. Föredragande statsrådet och näringsulskottels majoritet går pä ettanslag som understiger della belopp med 3 559 000 kr. Vi reservanter harföreslagit samma belopp som Sveriges exportråd, och det av följande skäl.

Ellmindre anslag än vad Sveriges exportråd har begäri medför att den uppsökandeverksamhet som Exportrådet bedriver bland de mindre företagen avsevärt minskas.De mindre förelagen, som ofta har en out­nyttjad exporlkapacitel, kommer dåicke alt få denna kontakt med Sve­riges exportråd för alt stimuleras till allförsöka sig pä utländska mark­nader. Även om de mindre företagensexporlförsäljning inle alla gånger ger pålagligt utslag i vårt landsexportstatistik, är det viktigt att inle glömma bort alt exporlbeslällningarnabetyder mycket för sysselsättning­en i de mindre företagen.

Undersamma anslag inryms också en hel del administrativa uppgifter som Sverigesexportråd har alt utföra ät handelssekrelerarorganisalionen, och dessa blir svåraatt fullfölja med ett minskal anslag. Det gäller bl. a. personalfrågor,verksamhetsstyrning och vissa arbetsuppgifter som rör frågor av kommersiellkaraktär vid ambassader och konsulat.

Dehär uppgifterna får, om del lägre anslaget godlages av riksdagen,handelssekrelerarna själva sköta i fortsättningen. Del är ell arbele somhandelssekreterarna skulle behöva bli befriade frän för all i slället ha somsin uppgift all sköta de rent kommersiella frågorna.

Manskall självfallel alllid göra rimliga avvägningar i olika anslags­frågor, menvi reservanter ifrågasätter, om del inte hade varit mycket välmotiverat attredan i propositionen tillstyrka Sveriges exportråds fram­ställning. Vi tyckeratt det är viktigare att handelssekreterarna sköter jusl de uppgifier de ärtillsatta för enligt den överenskommelse som har träffats mellan staten ochSveriges exportråd, och ej personalfrågor, rekrytering, verksamhetsslyrning ochvissa sådana arbetsuppgifter.

Jag ber, herr talman, attfå yrka bifall lill reservationen 1.



Hen RASK (s):

Herrtalman! När jag lyssnade på börian av herr Sjönells anförande, med dess storasvep över de mindre och de medelstora företagen, fick jag nästan en känsla avatt vi i dag skulle föra en stor debatt om olika företagsformer. Herr Sjönellhamnade dock så småningom på betänkan-del, och för min del skall jag strikthålla mig till det belänkande vi nu behandlar.

Jagvill börja med att säga all oenigheten mellan utskolismajorileten och reservanternaär begränsad till tre punkter, nämligen punkterna 6, 7 och 11 i betänkandet.Dessa tre punkter har ju berörts av de föregående talarna, vilka också harlämnal redogörelser för punkternas innehåll. Kommentarerna tillutskollsmajoritelens ställningstagande kan jag därför begränsa.

Jagvill ändå när det gäller punkien 6 och reservationen 1 säga att det är enmycket kraftig anslagsökning lill Sveriges exportråd som re­servanternaföreslår - en dryg fördubbling av regerings förslaget på 2,7 milj. kr. Visserligensammanfaller reservationens yrkande med vad Ex­portrådet begäri i sinanslagsframställning för nästa budgetär - vilket herr Sjönell i sitt anförandeunderströk - men man bör då lägga märke till all anslaget under innevarandebudgetår utgår med 2,3 miljoner. Delta anslag är grundat på en överenskommelsemellan staten och Exportrådet.

Vadsom nu föreslås av departementschefen för kommande budgetår är alltså enuppräkning med 0,4 milj. kr. med hänsyn till bl. a. kost­nadsläget. Detta äringen toppridning på formaliteter, som herr Sjönell påsiod, utan det är istället en rimlig uppräkning i förhållande till den anslagsfördelning förExportrådets finansiering som staten och Export­föreningen enades om föreriksdagsbeslutet 1975. Därför bör riksdagen avslå reservalionen 1.

Vidpunkien 7 i ulskottsbetänkandet finns det en reservation av cen­terpartister iutskottet. Reservanterna - tre lill antalet - följer här upp motionen1975/76:1751 med ett uttalande om att ett handelssekrete­rarkonlor skallinrättas med placering pä den afrikanska kontinenten.

Detlakan i och för sig låla bra, och som motionsuppslag för publicering itidningarna är det förträffligt. Men nu är det ändå på del sättet - somutskotlel framhåller i betänkandet - all flera handelssekreterarkonlor vidskilda lillfällen funnits i Afrika. Av olika skäl har dessa lagls ner, mensamiidigl barden kommersiella representationen vid ambassaderna i fleraafrikanska stater förstärkts. Dessutom - och del bör både motionär ochreservanter lägga märke till - pågår det en inierdepartemenial ulredning omjusl hur den exporlfrämjande verksamheten i framtiden skall bedrivas iu-länderna. Arbetsgruppen i denna ulredning består av representanier förutrikes-, finans-, handels- och industridepartementen.

Utskottsmajorilelenanser därför all del inte finns någon anledning att nu förorda inrättandet avnågol handelssekreterarkonlor pä den af­rikanska kontinenten.

Reservationen 3 vidpunkien 11 följer upp molionen 1975/76:2029 -


Nr84

Onsdagenden 17 mars 1976

Sverigesexportråd, m. m.

119



Nr84

Onsdagenden 17 mars 1976

Sverigesexportråd, m. m.


den molion och denreservation som herr Hovhammar nyss talade om. Självfallet skulle en ännu merautvecklad turistverksamhet i Mellan-och Nordsveriges glesbygder har belydelseför landel, både som motvikt till turistunderskotlet i bytesbalansen och somett ekonomiskt tillskott för de människor som bor i dessa bygder. Nu är detdock på det sättet att när riksdagen förra våren beslutade inrätta Sverigesturistråd fick Tu­ristrådet som en uppgift just att främja den utländskaturismen till Sve­rige. Under senaste året har det också anordnats ett antalcharterresor lill Nord- och Mellansverige, i en del fall med ganska godaresullal.

Mankan väl också förutsätta att ytterligare initiativ kommer alt tagas frånTuristrådels sida. Likaså är det väl troligt att Turistrådet kommer att ta dekontakter med kommuner och landsting som molionärerna och reservanterna lalarom. Utskotlel finner därför inte någon anledning till att riksdagen nu skallgöra en hemställan om yllerligare åtgärder i detla fall

Meddet anförda vill jag, herr lalman, yrka bifall lill utskottets hem­ställan påalla punkter.



120


Herr SJÖNELL (c) kortgenmäle:

Herrtalman! Herr Rasks anförande rubbar inle på något sätt den upp­fattning vireservanter har om det berättigade i våra krav. Herr Rask säger att vårtförslag innebär en fördubbling av anslaget. Del är klart alt vid debatterna häri kammaren låter alltid en fördubbling av ett anslag som någonting ganskafruktansvärt. Men del är nog så, herr lalman, att allting är relalivt här ivärlden. Om jag röker en cigarrett om dagen och fördubblar det antalet så trorJag inte att del är sä förskräckligt fariigl i praktiken. Röker jag däremol 60cigarretter om dagen och fördubblar den ransonen, då är del någonling ganskafruktansvärt.

Fördubblarvi nu ett anslag från 3 miljoner lill 6 miljoner i en budget som omspänner nära100 miljarder kronor, dä tror jag att della är för­sumbart ur ekonomisksynpunkt. Del är däremot inte försumbart ur den synpunkten att man kanstimulera mindre företag till exporlanslräng-ningar. Del är i högsta gradangeläget att man kan göra pä det sättet, och del är därför vi kommit med dettayrkande.

Minkritik mot utskottsmajorilelen kvarstår när del gäller del avtal som jaglidigare talade om. Man rider här på formaliteter. Om del är ur samhälletssynpunkt angeläget skall man kunna göra en sådan här satsning ulan att behövaspringa till Exportföreningen och säga att de fär höja sinaabonnemangsavgifter. Vi bedömer del som myckel angeläget för samhället att mankan få den mindre industrin ut på exportmark­naderna, inte minsl ursysselsättningssynpunkt, som herr Andersson i Örebro påpekade, ulan även urvaluiasynpunki. Många bäckar små kan göra en stor ä - och del är myckelvärdefullt i del här sammanhanget.

Närdel sedan gäller handelssekreteraren i Afrika säger herr Rask -och jaguppfattar del som lilel nedlåtande beträffande våra motiv - attmotionsuppslaget är väldigt bra alt publicera i tidningarna. Ja, herr Rask,



vi har verkligen enbetydligt allvarligare och djupare bakgrund till våra motioner än all baraskaffa oss PR i tidningarna. Jag tycker alt delta var en ganska onödignedvärdering av våra motionsanslrängningar, men herr Rask får ju själv slå fördelta uttalande.

HerrRask säger att sädana här representationer funnits lidigare men lagls ner. Ja,visst har sä skell, herr lalman. Men den afrikanska kon­tinenten har på bara desenaste två tre åren i grund förändrat struktur. Nationerna har fått en hellannan medvetenhet om ullandshandelns be­lydelse. Jag kan bara nämna ell sådantland som Nigeria, där en av världens största oljeförekomsier finns i dag. Detär oerhört angelägel att vi i Sverige inle blir aklerseglade när alla andranationer är ute och försöker exploatera dessa nya staters resurser.

Jagvidhåller vad jag sagl tidigare att della är så pass angeläget att vi inle kanavvakla några utredningar. Hur lång tid sådana lar del vel man aldrig. Jagyrkar åter bifall till våra reservationer.


Nr84

Onsdagenden 17 mars 1976

Sverigesexportråd, m. m.


HenANDERSSON i Örebro (fp) kort genmäle:

Herrtalman! Jag tog upp den här samordningen med handelssekre-terarorganisationensom Exportrådet haratt ombesörja nu. Vid det första avtalet för Sverigesexportråd kom man överens om all rådet skulle svara för ledningen av denkommersiella verksamheten vid handels.sekrele-rarkonioren. För att uppnåstörsta möjliga effekl av de samlade insatserna hemma och utomlands föreslogs,att rädel borde svara såväl för ledningen av den operativa kommersiellaverksamheien vid handelssekreterarkon-toren som för deras personal ochekonomiska administration. Dessa funk­tioner sköttes tidigare avhandelsdepartementet resp. utrikesdepartemen­tet, vilka nu slipper de häruppgifterna.

Den 1 juli 1975 överfördes dessaförvaltningsuppgifter lill Exportrådet. Från innevarande budgetår sker sålundaden totala planeringen liksom genomförandel och uppföljningen av verksamhetenvid handelssekre-terarkonioren och Sveriges exportråd. Detla belyder mycket ipersonal­hänseende, och del är därför Exportrådet är i behov av den här anslags­ramensom vi reservanter har föreslagit.


Herr RASK (s) kortgenmäle:

Herrlalman! Herr Sjönells argumenlering beiräffande fördubblingen kan väl i och försig vara beslickande. Men del rör sig ändock om miljoner - i del ena fallei 2,7miljoner moi reservanlernas nära 6,3 miljoner. Och miljoner slänger man välinle ul - åiminsione inle jag - så där hur som helst. Hur herr Sjönell gör veljag inte.

Närdet gäller reservation nr 2 må väl representationen i Afrika vara aldrig såangelägen. Men herr Sjönell vet lika bra som alla vi andra all det i en hel delav de afrikanska staterna inte råder normala förhållanden. Jag påpekade i mittförsta anförande att samtidigt som handelssekre-lerarkonioren dragits in harman gjort förstärkningar av den kommersiella representationen på våraambassader i Afrika. Jag tycker all detta räcker just nu. 9 Riksdagens protokoll1975/76:83-84


121



Nr84

Onsdagenden 17 mars 1976

Sverigesexponråd, m. m.


Herr SJÖNELL (c) kortgenmäle:

Herrlalrnan! Herr Rask och jag är rörande eniga om att man inte skall pytsa utmiljoner precis hur som helst. Det är en grundläggande inställning som jag har.

Menjag betonade i mitt förra anförande alt i en budget där utgifterna är inemot100 miljarder kan inle 3 milj. kr. - hur mycket del blir i promille kan jaginle räkna ul pä en gång, men det är en utomordentligt liten del - anföras somnågol slags ekonomisk belastning på statsbud­geten, när del är ell sä angelägelsyfte som dessa 3 milj. kr. kan komma att fylla. Det är bara del jag vill hasagt.

Närdel gäller de afrikanska staterna, herr Rask, är vi också eniga om att de harräll oroliga förhållanden. Del görs olika kupper, och för­ändringar sker iblandmed myckel korta mellanrum. Men det är ju ett skäl för att vi skall ha en fastrepresentation och bevaka utvecklingen. De mindre industrierna - och även destörre svenska exportindustrierna - kan inte själva ha en så bra bevakning somär erforderlig. Och just den omständigheten att det är sä pass oroligtaccentuerar behovel av service från handelssekreterare i en sådan siluation.



122


Herr försie vice talmannenBENGTSON (c):

Herrtalman! Det är många viktiga saker som behandlas i delta be­länkande, cch detär en punkt som kanske inle har kommil att framträda sä starkt. Den gälleranslaget till Sveriges turistråd och turismen i det sammanhanget.

Turismenhar dock stor belydelse för vårt land. Den har betydelse på det sättet alt omandra länders invånare kommer hit, lär de känna vårl tand. De får del avkullurella akiiviieier och kan kanske också knyta ekonomiska förbindelser medSverige pä del sättet. Det är den ena viktiga saken som jag vill framhålla.

Denandra är kallt och kort att resevalutan går lill 2,6 miljarder kronor i år. Delkommer vi inte ifrån. Det förs ul 2,6 miljarder kronor från Sverige av svenskarsom skall resa till andra länder. Det är en myckel stor och betydelsefull summaäven för vår valutareserv.

Utskottet går nästa heltförbi den här saken. Utskottet säger:

"Sverigesturistråd har enligt sina stadgar till uppgift att särskilt söka tillgodosebehovet av semester- och rekreationsmöjligheler hos en bred allmänhet i Sverigeoch i de övriga nordiska länderna." Men Turistrådet har ju inga pengar föratt ge några subventioner - det vill jag siarkt understryka.

Hurskall man då lösa detla allvarliga problem med 2,6 miljarder lill resevaluta?Jag tror inle att vi i slörre utsträckning kan få andra länders folk all resatill Sverige - vi har inte riktigt sådanl klimat och sådana förulsällningar altvi kan locka hil sä mycket turisier. Och nog är del väl lättare att vidta denåtgärden, att man försöker behålla svenskarna i Sverige när de skall ul och hasemester? Det är delta jag menar att man framför alll skulle inrikta sig på.



Vihar försökt olika vägar. Varie år har här i riksdagen väckts motioner om skallpå resor till utlandet. Jag anser all del är en fullkomligt omöjlig väg, ochriksdagen har vae år avslagit moiionerna. Del finns ingen möjlighet attbeskatta resor, för vi har grannländer som säljer resor, och då far man dil ochköper sina biljetter så är saken klar. Den vägen går det inte att komma frampä.

Menhurdan är nu situationen för en svensk som tänker alt han skall ha en veckassemester eller mera någonstans? Vad gör han för någonting? Jo, han lar diversebroschyrer och kommer kanske fram till all han gärna skulle vilja ha svensksemester i fjällen eller någon annanslans. Pris: ca 1 200 kr. per vecka medresa och allt. Men semester någonstans söderut kostar bara 500 kr. alll inkl.

Jagräknar nu på vissa av charterresorna, och jag vill tillägga alt del finnsjuvintervislelser som är myckel dyrare och inle jämförbara i della sammanhang.Men del blir i alla fall så alt svensken ser till kostnaden, och då är detomöjligt att konkurrera med dessa länder som har så låga priser.

Detkvittar vilken reklam vi gör för den svenska turismen. Jag är gärna med pä allhöja de svenska turistplatserna lill skyarna, för de är utomordentligt angenämaoch bra. Men den ekonomiska sidan av saken blir ändå till slul det avgörande.Är det så mycket billigare att ta ett charterplan söder ut någonstans gör mandet, även om man om med beklagande säger: Jag ville så gärna resa lill desvenska fjällen i stället.

Vemskall man då ge subventioner till och hur skall det ske? Ja, många säll kandiskuteras. Skall man försöka ge hotell och pensionat vissa subventioner? Detgår inle, för man får en gränsdragning som är alldeles omöjlig. Och när jag harspekulerat över detla under mänga år och funderat hur man skall göra har jag kommilfram till att individen bör få bestämma detta själv. Han fär en viss subventionper dygn när han är ule på semester och kan själv avgöra vart han vill resa.Därmed är det han som avgör om han vill vara pä den ena eller andra platsen,och så har man kommil ifrån svårigheterna.

Utskottetskriver all de svenska turistplatserna är maximalt utnyttjade. Ja, vissa tiderär de kanske det, andra lider är de det inle. Men oavsett om de är maximallutnyttjade eller inle borde vi för att klara vär va­lutareserv bättre bygga ulde svenska anläggningarna för alt ge möj­ligheter för svenskar all vara i sillegel land på semestern.

Jaglänker inte ställa något yrkande i delta fall, herr lalman. Jag har väcktmotionen och, hoppas jag, även väckt tanken på att vi måste ta itu medproblemet för att åtminstone behälla litet av våra pengar i Sverige när detgäller resorna, så att det inte bara blir så att man ger sig ut till andraländer.

Jagär övertygad om all förr eller senare kommer vi med hänsyn till valutareservenatt få gå in med någon form av direkta subventioner till den svenska turismen.Jag hoppas att man i forlsällningen överväger delta så att vi skall kunna fäsvenskarna att stanna i sitt egel land på semestern.


Nr 84

Onsdagenden 17 mars 1976

Sverigesexportråd, m. m.

123



Nr 84

Onsdagenden 17 mars 1976

Sverigesexportråd, m. m.


Herr RASK (s) kortgenmäle:

Herr lalman! Bara någraord till herr förste vice talmannen Benglson.

Jagifrågasätter mycket starkt om vi genom subvenlionering kan behålla de svenskaturisterna inom landel. Och med en gång uppslår frågan: Hur myckel skall visubventionera och hur långl skall vi driva sub-venlioneringen? Hur mångamiljoner skall vi offra på della område? Det är väl ändock alltid pä det sättetnär del gäller pengar, även från statens sida, all del blir fråga omprioriteringar.

Jag tror således inle päherr Bengtsons moiionsuppslag.


Herrförsie vice talmannen BENGTSON (c) kort genmäle: Herr talman! Herr Rask frågarhur många miljoner vi skall offra. Ja, del kan Jag inle säga direkt, men viskall i varie fall ha i tankarna -även om det naturligtvis inte kan bli frågaom samma belopp - alt del går ul ur landel 2,6 miljarder för närvarande. Dåmenar jag, att om man offrar en del pengar på det som jag har föreslagit, så ärdet helt enkelt en god affär för värt land. Om vi kan decimera den jättelikasumma som nu används för utomlandsresor, sä är del god affär. Varenda miljonsom vi kan skära ned det beloppet med är en vinst för Sverige. Därför menar jagatt del vore förnuftigt all göra ett försök.

Hur mycket man skall ge i subventioner är svårt altsäga, och därför nämnde jag inget bestämt belopp ulan sade att frågan börutredas. Men jag kan tillägga att om vi får en viss subvention, sä kan ensvensk turist säga så här: Om jag reser lill en svensk turistanläggning, så fårjag några tior per dag eller hur mycket det nu kan bli - och det är ju synd allinle la ul de pengarna. Då får kanske denna subvenlion en någol slörre effekl,eftersom människorna troligen reagerar så. Om de får elt visst bidrag lillresan, så lar de del och reser lill en svensk turistanläggning. Och vad kan viannars göra ät det stora beloppet 2,6 miljarder? Är del någon som har ell förslagpä hur vi skall decimera det beloppet?


124


Hen LINDBERG (s):

Herrlalman! Lål mig med några ord kommentera näringsulskottels behandling avmotionen 647. Där har vi motionärer framhållit vikten av all vidgaavsättningsområdena för de mindre och medelstora företagen i Norrland, omsysselsättningen där skall kunna bibehållas och vidgas. 1 det sammanhanget harvi konstaterat all Tröndelagsomrädena genom sin närhei utgör ell myckelinlressanl marknadsområde, specielll mot bakgrund av den utveckling avnäringslivet i Norge som kan länkas ske. Med anledning härav har vi föreslagitatt riksdagen hos regeringen begär iniliativ som syftar till alt ettmarknadssekreterarekonlor inrättas i Trondheim.

Jagnoierar med glädje alt näringsulskottei delar denna vår bedömning. Mindreglädjande är emellertid att utskottet trots della har avstyrkt mo­tionen. Menjag vill ändå lacka för ulskollels välvilliga behandling av vår molion.Utskotlel säger nämligen: "Förslaget om inrättande av en



marknadssekreterarljänst iTrondheim förtjänar enligt utskottets mening också att prövas närmare."Därefter säger utskottet alt man inle är beredd att tillstyrka bifall tillmotionsyrkandena men tillägger: "Del synes emel­lertid angeläget attSveriges exportråd och regeringen vid de fortsatta övervägandena rörandehandelssekreterarorganisationen beaktar frågan om en sådan utbyggnad som härnämnts."

Detlaär alltså utskottets motiv för alt inte tillstyrka motionen. Ut­skottet har medandra ord inle anfört ett enda motiv försitt avslagsyrkande. Skillnaden mellanutskottets skrivning och motionens krav är inte särskill stor, och eftersomulskoltet inle närmare har motiverat sitt avstyrkande finner jag del lämligenmärkligt. Del måste bero på en överdriven nil all avstyrka motioner.

Nuhoppas jag all Sveriges exportråd och regeringen vid sin fortsatta prövningkommer fram lill att ell handelssekreterarkonlor bör inrättas i Trondheim. Ominle tolkar jag ulskotiet så alt vi motionärer är välkomna lillbaka medmotionen, eftersom utskotlel ju har sagt all ulskollei inte nu är berett atttillstyrka den. Del kan ju uppfattas så att utskottet är berett att göra delsenare.

Herrlalman! Jag är medveien om det meningslösa i alt mot ett enigt utskott ställanågol säryrkande, och jag förstår också att en fortsatt ar­gumentation inteheller leder lill någonling. Därför avstår jag från att nu ställa någolyrkande.


Nr 84

Onsdagenden 17 mars 1976

Sverigesexportråd, m.//?.


HerrRASK (s) kort genmäle:

Herrtalman! Jag håller med herr Lindberg, när han säger att del är meningslösl attmot ett enigt utskott ställa något yrkande. Men herr Lindberg talade hela lidenom en avstyrkt molion. Dä har han väl ändå läsl utskottets belänkande ganskadåligt. Ulskoltet säger ju i klämmen att utskottet hemställer "1. allriksdagen med anledning av motionerna 1975/76:636 och 1975/76:647 som sinmening ger regeringen lill känna vad utskottet anfört om utbyggnad avhandelssekreterarverksamheien i nordiska länder," osv. Någol direklavstyrkande av motionen tycker jag inte att man skall läsa in i dennautskottets skrivning.

HerrLINDBERG (s) kort genmäle:

Herr talman! Då får jag bara yllerligare uttryckamin tacksamhet för en välvillig behandling av motionen, trots att det iutskoiisskrivningen sägs att utskotlel inle nu är berell all lillstyrkamotionen.


Herr PETTERSSON i Malmö(s):

Herrtalman! Jag begärde ordel när jag hörde herr försie vice talmannen Bengtsonberätta om delta kalla, förfäriiga land som vi bor i. Jag skulle viljarekommendera herr försie vice talmannen att studera Aftonbladets baksida någraveckor lillbaka i tiden. Där talar människor om varför de älskar Sverige. Delgör man lill den helt övervägande delen därför att detta land är så vackert ochhar sådana naturupplevelser alt bjuda pä.


125



Nr 84

Onsdagenden 17 mars 1976


Den slora svårighetenför rekreation och turism i Sverigekommer, om man ser framåt, inle all bli all locka ulländska medborgare hit. Med en ordentlig marknadsföring därvidlagkommer problemet tvärtom san­nolikt att bli detmotsatta: att se lill att det finns utrymme för rekreation


Sveriges exportråd,och turism lill vettiga priser för de egnamedborgarna.

m. m.

Detta beror pävissa sakförhållanden sorn är raka motsatsen till den bild somlalman Bengtson gav. Han sade att man har att välja mellan en semester i Sverige och en semester vid Medelhavet. I enafallet kostar semestern 1 000 kr. per vecka och i det andra fallet 500 kr. pervecka. Ingen av dessa siffror är riktig,framför allt inle uppgiften att man kan fä en Medelhavssemesler för 500 kr. Det förekommerbara i en typ av tröstannonser som finns.

Om man inom Sverige och lill Sverige kan bygga upppaketresor av samma slag som man i dag har till Medelhavet, tror jag allSverige skall kunna bli konkurrenskraftigt pådelta område. Dessutom är den tiden förhoppningsvissnart förbi då vi profiterar pä andra människors eländenär vi firar vär semester. Vi kommer inte att kunna konkurrera medhögserviceuibud. Men den speciellatyp av utbud som föreslås i både turistutredningen och de proposilionersom följde på den tror jag kommer all bli framgångsrik i konkurrensen. Med del arbete som nu är påbörjat inom ramen förSveriges turistråd och med de beslut som riksdagenhar fattat de tvä senaste åren tror jag all man väl skall kunna göra Sverige konkurrenskraftigt.

Del var den ena orsaken lill all jag begärde ordet. Den andra var att jag inte likakategoriskt som min partivän Rask vill avvisa tanken pä ell bidrag till svenskar som skall rekreera sig. När man vet att mellan 15 och 20 % av de vuxnamedborgarna här i landet aldrig har möjlighel att la någonsemester och all hälften av dem som har semestertillbringar den i hemmet, finns del skälatt böria diskulera nägon form av bidrag, men då riklade till de människor som behöver stödet och inle elt generellt bidrag, som går ul lill alla. Vad Torslen Bengtson föreslär är de facto någotslags omvänd form av devalvering.

Jag säger detla till yttermera visso för att vi i fortsättningeninle skall behöva höra att det var Torsten Bengtson som hittade på förslaget omsemesterbidrag. Det är nämligen gammalt. Vi har haft ett sådanlbidrag tidigare i form av husmorssemester, rabatt till resande med barn m. m.Dessutom har LO, eller närmast LO:s ordförande, förtfram tanken att man i kommande förhandlingarskall diskulera möjligheten av en se­mesterlön som skulle göradet möjligt för dem som annars inle kan det au utnyuja semestern.Men jag tror all det också på sikt kommer alt behövakompletteras med nägon form av rekrealionsbidrag lilldem som i dag icke har råd att som vi andra resa ochrekreera sig på semestern.

Herr förste vicetalmannen BENGTSON (c):

Herr lalman! Herr Pettersson i Malmö är ytterstsakkunnig i dessa frågor, och jag respekterar vad hansade. Men han har inget förslag lill

126



att lösa problemet med denära 3 miljarder kronor som turistunderskotlet uppgår lill - han ger barauttryck för denna välvilja, som vi har hört under 25 år, hur vi skall göra densvenska turismen känd och hur vi skall få hit människor från andra länder. Delär inle del cenlrala. Gör sä att svenskarna stannar i Sverige! Då kan vi lösade flesta problemen.

HerrPettersson i Malmö påsiod all jag hade sagt all Sverige är ett kallt land osv.I de mest högstämda ordalag prisade jag Sverige som turistland. Men tyvärr görinle medborgare i andra länder det, och därför siktar jag mera pä att vi skallfå svenskarna att stanna i Sverige än på all vi skall fä hit människor frånandra länder. Herr Pettersson talade orn artikelserien om hur myckel svenskarnaälskar Sverige. Varför se­mestrar de inte här då? Turismen är ju som den är -nästan varie år går alll större belopp ui ur landel i form av resevaluta.Gjorde vi en kurva på ulvecklingen skulle den te sig ganska förfärande. Förinte så många år sedan var turislunderskoltet 800 milj. kr., och nu är det uppei 2,6 miljarder.

Detresonemang som herr Pettersson för har vi som sagl hört i 25 år nu. Del löserinte problemet. De subventioner som vi har haft lidigare - husmorssemester ochsådant - är av en helt annan karaktär än de som jag antyder i min molion. Dåtror jag mer pä det förslag som LO har fört fram och som herr Petterssonhänvisade lill. Det kan vara en möjlighet, om man binder subventionerna så allde ges för semester i Sverige. I annat fall får de ingen betydelse - dä kan manju resa till vilket land som helst.


Nr 84

Onsdagen den 17 mars 1976

Sveriges exportråd, m. //?.



Hen PETTERSSON i Malmö(s):

Herrtalman! Det är beklämmande att en ledamot av riksbankens ledning användersiffror på ett missvisande sätt. När herr förste vice talmannen Bengtson talarom ett turistutflöde'pä 3 miljarder vet han lika väl som jag all i den summaningår också posler som inte har med den direkta turismen au göra.

HerrBengtson säger au utlänningar inle har uppläcki Sverige. För­hållandel är delmotsatta. De senaste tre åren har medfört en elakartad krissituation förturisiresandet i hela världen. Framför alll har de gamla turistorterna ochlurislnalionerna i Europa mycket kraftigt drabbats härav - Schweiz, Österrike,Frankrike, alla har haft en kraftig nedgång inom turismen. Del finns elt parundanlag, och ell av dem är Sverige som i motsats till Europa i övrigl har enmarkerad ökning av den ulifrån kommande turismen plus en ännu kraftigare ökningav resandet i Sverige. Jag tror del vore skäl alt ta reda på detla innan mankommer med på­ståenden.

Vadvi försöker göra nu, herr Bengtson, är all ändra del välmenande talet om attgenom turism försöka få balans i luristvalutarörelserna. Vi har ingen balans ivåra affärer med apelsiner. Sättet att klara detta tror jag är att utveckla vårutrikeshandel så all den även lål de ulgifter som del medför att svenskar reserut. Jag har envetet bekämpat - och jag


127



Nr84

Onsdagenden 17 mars 1976

Sverigesexportråd, m. m.


kommer lika envetet attfortsätta med del - alla försök att med rest­riktioner elier pålagor hindramänniskor från att resa. Jag tycker del är bra att svenskar reser ut. Om inteannal lär de sig att del är ett fint land de bor i, men del är nyttigt frånmänga andra synpunkter också. Jag har alltså inte alls den pessimistiska synsom herr Bengtson har. Men jag lackar på förhand för all den hjälp i det arbetevi nu skall bedriva som vi kan räkna med all få av herr Bengtson med dencenlrala position han har i sill parti.



128


Överläggningen var härmedslutad.

Punkterna1-5

Kammarenbiföll vad ulskollei i dessa punkler hemsiälll.

Punkten6

Proposilionergavs på bifall lill dels ulskollels hemsiällan, dels re­servalionen nr I avherr Böriesson i Glömminge m. fl., och förklarades den förra proposilionen varamed övervägande ja besvarad. Sedan herr Sjönell begärt votering upplästes ochgodkändes följande voteringspro­position:

Densom vill att kammaren bifaller näringsutskoltets hemställan i be­tänkandet nr36 punkien 6 rösiar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammarenbifallil reservationen nr I av herr Böriesson i Glömminge rn. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklaradesflertalet av kammarens ledamöler ha röstat för ja-proposilionen. Då herrSjönell begärde röst­räkning verkställdes volering med omröslningsapparal.Denna om­röslning gav följande resultat:

Ja- 199 Nej - 108

Punkten7

M o m. 1

Utskottets hemställanbifölls.

Mom.2

Proposilionergavs på bifall lill dels ulskollels hemställan, dels re­servationen nr 2 avherr Börjesson i Glömminge m. fl., och förklarades den förra propositionen varamed övervägande ja besvarad. Sedan herr Sjönell begärt volering upplästes ochgodkändes följande voteringspro­position:



Den som vill all kammarenbifaller näringsutskoltets hemställan i be­länkandet nr 36 punkien 7 mom. 2rösiar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammarenbifallit reservalionen nr 2 av herr Böriesson i Glömminge m. fl.

Vid omröslning genorn uppresning förklaradesflertalet av kammarens ledamöler ha röstat för ja-propositionen. Då herrSjönell begärde röst­räkning verkställdes votering med omröslningsapparal.Denna om­röslning gav följande resullal:

Ja- 223 Nej - 82


Nr84

Onsdagenden 17 mars 1976

Sverigesexportråd, m./??.


Mom.3

Utskottetshemställan bifölls.

Punkterna8-10

Kammarenbiföll vad ulskotiet i dessa punkter hemställt.

Punkien11

Mom. 1-3

Kammaren biföll vadutskotlel i dessa moment hemställt.

Mom. 4

Propositioner gavs på bifall lill dels utskollelshemsiällan, dels re­servalionen nr 3 av herrar Hovhammar och Siegbahn, ochförklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedanherr Hovhammar begäri volering upplästes och godkändes följande voierings­proposilion:

Densom vill all kammaren bifaller näringsulskottels hemställan i be­tänkandet nr36 punkten II mom. 4 rösiar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammarenbifallit reservationen nr 3 av herrar Hovham­mar och Siegbahn.

Vid omröslning genom uppresning förklaradesflertalet av kammarens ledamöter ha rösial för ja-proposilionen. Då herrHovhammar begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat.Denna om­röslning gav följande resullal:

Ja - 257

Nej - 48

Avslår- 2


Punkterna 12-21

Kammarenbiföll vad ulskotiet i dessa punkler hemsiälll.


129



Nr84

Onsdagenden 17 mars 1976

Anmälanav interpellation


§ 21 Anmäldes ochbordlades

Proposition

1975/76:163 om enförbäiirad utrikeshandelsslatislik, m.m.

§22 Anmäldes och bordlades Social försäkringsutskollels belänkande

1975/76:23 med anledning av propositionen1975/76:100 i vad avser an-' slag för budgelårel 1976/77 lill siudiesocialaålgärder jämte molioner


§23 Anmälan av interpellation

Anmäldes och bordlades följande inlerpellalion somingivils lill kam­markansliet

den 16 mars


130


1975/76:153 av,herrFågelsbo (c) lill herr kommunministern om före­skrifter i brandordningar ornsotningsfrister:

Brandlagens (1974:80) 7 5 förordnar att i kommunskall hällas brandsyn och verkställas sotning. I brandsladgans 15 >; sägsvidare att i kommuns brandordning skall intas bestämmelser om den tid som måförflyta frän en sotning lill nästa. Tiden skall för olika slag av eldstäder,förbrän­ningsanordningar, rökkanaler och imkanaler bestämmas med hänsyn tillbränsleslag, eldningssätl och andra på solbildning och därav föranleddbrandfara inverkande omständigheter samt må icke utsträckas längre än lill tvåår.

Underförarbetena till 1962 års brandsladga tilldrog sig frågan om sot-ningsfristernaslängd stor uppmärksamhet. 1 propositionen 1962:12 ut­talade föredragandestatsråd bl. a.:

"Medhänsyn lill vad som Ibrekommil anser jag ali en allmän översyn avsotningsfristerna bör verkställas av statens brandinspeklion. Tillbrand-lagsrevisionens av remissinstanserna biträdda förslag attsotningsfristerna i princip bör vara lika långa för en viss anläggning, oavsettom denna är belägen i tätort eller glesbebyggelse, ansluter jag mig. Jag anserockså viktigt all sotningsfristerna bedömes enbart från synpunkten av detsot-ningsbehov för brandskyddsändamål, som föreligger under eldningssä­songen.I den mån icke de särskilda anläggningarnas skick och eldnings-sättetföranleder annat bör likformighet mellan kommunernas sotnings­fristereflersirävas."

Denförordade likformigheten avsågs bli tillgodosedd genom all re-kommendalioner omsolningsfrister införes i de exempel på brandord­ningar, som skulle ularbelasav statens brandinspektion. Sådana exempel har också ularbetals av dåvarandestatens brandinspektion - Exempel på brandordningar (meddelande 1963:3).



Ianledning av riksdagsmotioner ullalade iredje lagutskottet i silt be­länkande1968:62 "alt åtskilliga år gått sedan brandlagsrevisionen avgav sillbelänkande. Det är därför inle osannolikt att den tekniska ulveck­lingen pädetta område nått så långl alt det numera är möjligt att utreda sambandetmellan bränsleslag - eldningsfrekvens - sotbildning - brand­fara. Enligtutskottets mening är del bl. a. från kostnadssynpunkt an­geläget attbeslämmelser om sotningsfrister så långt möjligl grundas på ett tillförlitligtunderlag."

Ingenjörsveienskapsakademienhar på anmodan bl. a. avgivit följande yttrande: "Ett stort antal försökhar utförts för att söka klarlägga sol­bildningen. Dessa har givit upphov tillen mängd olika teorier, av vilka en del är motsägande, vilket endasl delviskunnat förklaras av något skilda försöksbetingelser. Det är således rnycketvanskligt all ullala sig om solbildningen, som endast är en av många faktorersom bestämmer hur länga sotningsintervaller är de lämpligaste.

Dånågra väsentliga bidrag i form av vetenskapligt underlag i denna fråga ej synesha framkommit efter brandlagsrevisionens utredning, finner akademien det ejmöjligt alt förelä en ulredning som skulle skilja sig från lidigare gjorda ochdärigenom ligga lill grund för tillfredsställande vetenskaplig bedömning avvilka sotningsfrister som erfordras från brand-försvarssynpunkl."

Isamråd med Svenska kommunförbundet, Sveriges skorstensfejare-mästaresriksförbund och Svenska skorstensfejeriarbetareförbundet avgav statensbrandinspektion i meddelande 1974:3 nya detaljerade sotnings­frister. Dessafrister har intagits i de Exempel på brandordningar som statens brandnämnd imeddelande 1975:6 givit lill kommunernas ledning vid utarbetande av nyabrandordningar med anledning av 1974 års brand-lagstiftning.

Svenskakommunförbundet utgav 1974 Nya sotningsiaxan. Anvisning­ar för beräkningarnasutförande i respektive kommun. Taxan har till­kommit med utgångspunkt i de avbrandnämnden rekommenderade sot­ningsfristerna. Den nya sotningsiaxan harmedfört irritation hos allmän­heten bl. a. beroende på den korla frislen förvedeldad värmepanna. Skor-stensfejarmästare som saknar personella resurser attutföra sotning med så kort frist gör sig skyldig till brott mot bestämmelsernai resp. brand­ordning.

Medhänvisning till del anförda hemställer jag om kammarens tillstånd alt lill herrkommunministern få framställa följande fråga:

Ärstatsrådet beredd medverka till att kommunfullmäktiges beslut att ibrandordningen anta sotningsfrisi som inte orimligl avviker frän brand-nämndensanvisningar eller inte innebär avvikelser från bestämmelse i brandlag ellerbrandsladga kan lämnas opåtalal vid länsstyrelsens fast-ställelseprövning avbrandordningen?


Nr84

Onsdagenden 17 mars 1976

Anmälanav interpellation


131



Nr 84

Onsdagenden 17 mars 1976

Meddelandeom jrågor


§ 24 Meddelande omfrågor

Meddelades att följande frågor framställts den 17mars

1975/76:274av herr Wikner (s) lill herr jordbruksministern om struk­turrationaliseringeninom skogsbruket:

Vill stalsrådel redogöra för omfattningen avstrukturrationaliseringen inom skogsbruket, och anser statsrådet det önskvärtmed ytterligare ål­gärder för all påskynda denna?

1975/76:275av fru Swartz (fp) lill herr kommunikaiionsminisiern om avgifterna förpollettering av resgods pä tåg:

Möjlighelen att pollettera resgods på tågen harvaril lill särskill stor nytta för pensionärer, som har svårl alt bära sittbagage långa sträckor och lyfta ui)p det på tåget. Också för barnfamiljer hardenna möjlighet varit av värde. SJ:s beslut om höjning av polletleringsavgiftenfrån f n. lägst 12 kr. lill 20 kr. innebär en ökning med 66 "n. Tvä kollinpä till­sammans 20 kg kostar i dag 12 kr. och efter höjningen 40 kr., en ökningmed 233 "

Anserstatsrådet att SJ:s höjning av polletleringsavgifler är i linje med en serviceinriktadmålsättning för kommunikationsverken?

Vilka åtgärder ämnarslatsrådet vidtaga i denna fråga?

1975/76:276av herr Persson i Heden (c) lill herr juslilieministern om vidgad rätt tillsvenskt medborgarskap för ulländska medborgares i Sve­rige födda barn:

Är statsrådet beredd medverka lill att barn födda iSverige, vilkas ena förälder är utländsk medborgare, aulomaiiski får svensktmedborgarskap?



132


1975/76:277 av herrNilsson i Östersund (s) till herr försvarsminislern om lidpunkten förutlokaliseringen av arméns tekniska skola och för­svarels förvaltningsskola:

Som ett led i regionalpolitiken beslöt riksdagen år1971, i samband med ulfiyttningen av slalliga verk, etapp 1, all arménslekniska skola och försvarets förvallningsskola skulle förläggas tillÖstersund.

Medanledning av detta vill jag fråga herr försvarsministern om han kan ge närmarebesked om tidpunkten för nämnda skolors utlokalisering till Östersund samtberäknal anlal anställda vid dessa skolor.



§25 Kammaren åtskildes kl. 17.03. Nr 84


Infidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemen

Riksdagens protokoll 1975/76:84 Onsdagen den 17 mars (Riksdagens protokoll 1975/76:84) (2025)

References

Latest Posts
Recommended Articles
Article information

Author: Pres. Carey Rath

Last Updated:

Views: 5307

Rating: 4 / 5 (41 voted)

Reviews: 88% of readers found this page helpful

Author information

Name: Pres. Carey Rath

Birthday: 1997-03-06

Address: 14955 Ledner Trail, East Rodrickfort, NE 85127-8369

Phone: +18682428114917

Job: National Technology Representative

Hobby: Sand art, Drama, Web surfing, Cycling, Brazilian jiu-jitsu, Leather crafting, Creative writing

Introduction: My name is Pres. Carey Rath, I am a faithful, funny, vast, joyous, lively, brave, glamorous person who loves writing and wants to share my knowledge and understanding with you.